ANDT(S) Narkotika

Materialet om narkotika består av konkreta övningar. Det är tänkt som ett stöd i att skapa förutsättningar för skolpersonal att arbeta med frågor som rör narkotika. Innehållet riktar sig till dig som arbetar med elever i grundskolans senare år eller på gymnasiet.

lärargrupp diskuterar
Konkreta tips

Instruktion för övningar om narkotika

  1. Välj ur de olika materialen på sidan och ta del av innehållet enskilt eller i grupp. Reflektera och anteckna.
  2. Utse en kollega i gruppen att leda arbetet under punkt 3 och 4.
  3. Diskutera med dina kollegor utifrån föreslagna frågeställningar som du finner i anslutning till valt material.
  4. Planera en eller flera aktiviteter. Länkar till förslag på undervisningsmaterial finns att ta del av vid behov.
  5. Genomför det ni planerat.
  6. Utse en kollega att leda arbetet under punkt 7.
  7. Följ upp och utvärdera genomförda aktiviteter utifrån föreslagna frågeställningar och fundera över vad som eventuellt blir nästa steg.


Övning film, narkotika

  1. Se filmen.
  2. Reflektera och anteckna var för sig.
  3. Utse en samtalsledare för efterföljande diskussion med stöd av föreslagna uppföljningsfrågor.

    Film från Utbildningsradion (UR) om cannabis (6,24 minuter)länk till annan webbplats

Förslag på reflektionsfrågor film narkotika

  1. Vad anser du är de vanligaste orsakerna till att ungdomar röker cannabis?
  2. Hur påverkas en ung människa fysiskt, socialt och psykiskt på kort och lång sikt av cannabisrökning? Positiva och negativa effekter?
  3. Vad finns det för risk- och skyddsfaktorer för att unga inte ska börja använda cannabis?
  4. Vad finns det för inställning till cannabis i samhället, hos ungdomar och hos oss själva?
  5. Vad har skolan för uppdrag i att bidra till att cannabisbruket bland unga minskar?
  6. Hur förmedlar vuxna på bästa sätt kunskap om risker med cannabisbruk till eleverna?
  7. Hur kan vi arbeta med frågan på vår skola?
  8. Hur förhåller vi oss till drogliberalism och källkritik när det gäller cannabis?
  9. Vilka värderingar om cannabis har eleverna på vår skola?
  10. Finns det elever som röker cannabis på vår skola?
  11. Vad är det som gäller vid misstanke eller upptäckt av cannabis på skolan?
  1. Vad anser du är de vanligaste orsakerna till att ungdomar röker cannabis?
  2. Hur påverkas en ung människa fysiskt, socialt och psykiskt på kort och lång sikt av cannabisrökning? Positiva och negativa effekter?
  3. Vad finns det för risk- och skyddsfaktorer för att unga inte ska börja använda cannabis?
  4. Vad finns det för inställning till cannabis i samhället, hos ungdomar och hos oss själva?
  5. Vad har skolan för uppdrag i att bidra till att cannabisbruket bland unga minskar?
  6. Hur förmedlar vuxna på bästa sätt kunskap om risker med cannabisbruk till eleverna?
  7. Hur kan vi arbeta med frågan på vår skola?
  8. Hur förhåller vi oss till drogliberalism och källkritik när det gäller cannabis?
  9. Vilka värderingar om cannabis har eleverna på vår skola?
  10. Finns det elever som röker cannabis på vår skola?
  11. Vad är det som gäller vid misstanke eller upptäckt av cannabis på skolan?

Planera en eller flera aktiviteter utifrån den information och diskussion ni tagit del av.

Förslag på frågeställningar vid planering av aktivitet, film narkotika

Hur ser det ut hos er och vad behövs mer? Gör en kartläggning och diskutera utifrån den vad ni behöver utveckla och pröva vad gäller stödet till eleverna.

  • Har vår skola handlingsplaner och andra dokument som är viktiga för hur vi arbetar med området narkotika?
  • Vad finns det för tankar om svårigheter och möjligheter i arbetet?
  • Vilken förbättringspotential kan vi se?
  • Vilka kompetensutvecklingsbehov finns?
  • Finns det något att förbättra i arbetet med olika samverkansparter?
  • Vad säger eleverna själva, kommer de till tals om vilket stöd de önskar och på vilket sätt?
  • Vilken/vilka aktiviteter anser vi vara mest lämpliga att genomföra i ett första skede?
  • Vad vill vi uppnå med insatsen?
  • Hur går vi tillväga? Vem ansvarar för vad?
  • När och hur följer vi upp?

Hur ser det ut hos er och vad behövs mer? Gör en kartläggning och diskutera utifrån den vad ni behöver utveckla och pröva vad gäller stödet till eleverna.

  • Har vår skola handlingsplaner och andra dokument som är viktiga för hur vi arbetar med området narkotika?
  • Vad finns det för tankar om svårigheter och möjligheter i arbetet?
  • Vilken förbättringspotential kan vi se?
  • Vilka kompetensutvecklingsbehov finns?
  • Finns det något att förbättra i arbetet med olika samverkansparter?
  • Vad säger eleverna själva, kommer de till tals om vilket stöd de önskar och på vilket sätt?
  • Vilken/vilka aktiviteter anser vi vara mest lämpliga att genomföra i ett första skede?
  • Vad vill vi uppnå med insatsen?
  • Hur går vi tillväga? Vem ansvarar för vad?
  • När och hur följer vi upp?

Förslag på frågeställningar vid uppföljning och utvärdering efter aktivitet, film narkotika

I detta steg planerar ni för hur ni kan gå vidare i ert arbete för att uppmärksamma utvecklingsområden och vad ni behöver göra.

  • Vilka mål kan sättas upp inför det fortsatta arbetet?
  • Behöver vi omarbeta handlingsplaner och andra dokument som är viktiga för hur vi arbetar med området narkotika?
  • Hur kan vi arbeta vidare med temat tillsammans med eleverna?
  • Vem ska delta i utvecklingsarbetet? Hur ska arbetet följas upp? Av vem? När? Vem ansvarar för vad?
  • Hur förankras arbetet på olika nivåer?
  • Hur kan arbetet integreras och involveras i övrigt utvecklingsarbete på skolan? Exempelvis inom det pedagogiska arbetet, värdegrundsarbetet och elevhälsoarbetet?
  • Kan samverkan på skolan och med föräldrar, samt externa aktörer utvecklas vidare?
  • Vilka resurser finns att nyttja i ett fortsatt arbete?
  • Hur kan vi sprida våra erfarenheter med vårt arbete kring detta till andra?

I detta steg planerar ni för hur ni kan gå vidare i ert arbete för att uppmärksamma utvecklingsområden och vad ni behöver göra.

  • Vilka mål kan sättas upp inför det fortsatta arbetet?
  • Behöver vi omarbeta handlingsplaner och andra dokument som är viktiga för hur vi arbetar med området narkotika?
  • Hur kan vi arbeta vidare med temat tillsammans med eleverna?
  • Vem ska delta i utvecklingsarbetet? Hur ska arbetet följas upp? Av vem? När? Vem ansvarar för vad?
  • Hur förankras arbetet på olika nivåer?
  • Hur kan arbetet integreras och involveras i övrigt utvecklingsarbete på skolan? Exempelvis inom det pedagogiska arbetet, värdegrundsarbetet och elevhälsoarbetet?
  • Kan samverkan på skolan och med föräldrar, samt externa aktörer utvecklas vidare?
  • Vilka resurser finns att nyttja i ett fortsatt arbete?
  • Hur kan vi sprida våra erfarenheter med vårt arbete kring detta till andra?

Övning faktablad om Cannabis, narkotika

Ta del av i Folkhälsomyndighetens faktablad om Cannabis.

  1. Läs, reflektera och anteckna.
  2. Utse en samtalsledare för efterföljande diskussion med stöd av föreslagna reflektionsfrågor.

Kunskapsläget om cannabis och folkhälsa i korthet, en sammanfattning, faktablad

Cannabisanvändning är en folkhälsofråga

Cannabisanvändning kan leda till hälsomässiga och sociala problem, och omfattningen av dem varierar för olika individer och befolkningsgrupper. Det är fler män än kvinnor som använder cannabis, och användningen är högst bland unga och unga vuxna. Personer som använder cannabis anger i högre grad att de har psykisk ohälsa och använder också oftare andra substanser. Det finns även systematiska skillnader mellan olika grupper i samhället, i både användningen av cannabis och dess konsekvenser.

Vad är cannabis?

Cannabis är ett samlingsnamn för t.ex. hasch och marijuana, och är den vanligaste illegala drogen i Sverige och i världen. Det vanligaste är att cannabis röks, ofta utblandat med tobak, men det går även att t.ex. äta, dricka och inhalera.

Cannabisbruket har ökat något de senaste 10 åren

De vanligaste indikatorerna för cannabisutveckling tyder på att cannabisbruket i Sverige har ökat under de senaste tio åren. Förändringarna är dock små och användningen är fortfarande låg jämfört med andra europeiska länder.

Bruk av cannabis kan ge hälsomässiga och sociala effekter

Ett omfattande bruk av cannabis i tidig ålder är i högre grad kopplat till mer allvarliga och varaktiga risker för hälsan än cannabisbruk i vuxen ålder. Forskningen visar att cannabisbruk bland annat kan leda till försämrade kognitiva funktioner, beroendeutveckling och ökad risk för psykotiska symtom.

Cannabisanvändning kan förebyggas genom ett brett folkhälsoarbete

Cannabisförebyggande arbete har många likheter med övriga ANDT-området (alkohol, narkotika, dopning och tobak) eftersom flera av de bakomliggande orsakerna till varför man börjar använda eller utvecklar ett problematiskt bruk ofta är samma. Cannabisanvändning kan därför förebyggas genom ett brett folkhälsoarbete, även om förutsättningarna ser annorlunda ut på grund av att användningen är kriminaliserad. Ett effektivt förebyggande arbete behöver vara kunskapsbaserat, och för att få ett bra underlag är det viktigt att undersöka hur omfattande användningen är och hur den fördelar sig i befolkningen samt vilka faktorer som kan orsaka och bidra till situationen.

Svårt att utvärdera effekterna av olika länders sätt att hantera frågan

Det pågår många förändringar inom narkotikaområdet runt om i världen och cannabisfrågan hanteras politiskt på olika sätt. Det är dock svårt att göra utvärderingar av nationella policyer inom narkotikaområdet eftersom det är ett komplext område där många faktorer påverkar bruk och skador. Det är också svårt att avgöra om en strategi eller åtgärder som har implementerats i ett land också skulle fungera i ett annat eftersom förutsättningarna och problembilden varierar mycket.

Diagram. Använt cannabis (%) någon gång under det senaste året i olika åldersgrupper, 2008–2018*

Diagram. Använt cannabis (%) någon gång under det senaste året i olika åldersgrupper, 2008–2018

* Källa: Folkhälsomyndighetens enkät Hälsa på lika villkor (HLV). Sedan 2016 samlas data in vartannat år, och därför finns ingen data för 2017.

Bland elever i gymnasiets år 2 har andelen som använt narkotika någon gång under det senaste året ökat med ett par procentenheter under de senaste tio åren, och 2019 var den 13 procent. Cannabis är den vanligaste substansen. Andelen skolelever som använder cannabis mer frekvent har ökat över tid, men ökningen har avstannat under de senaste åren. Debutåldern för cannabisbruk bland elever i årskurs 9 och i gymnasiets år 2 har ökat något sedan 2005.

Både antalet beslag av cannabis och den beslagtagna volymen har ökat under de senaste tio åren. Detsamma gäller antalet anmälda narkotikabrott, och cannabis är den vanligaste drogen i samband med misstanke om eget bruk. Av de narkotikabrott som rapporterades 2018 gällde majoriteten eget bruk och innehav. Cannabispriserna har ökat något under 2000-talet, vilket främst beror på att styrkan (THC-halten) på dessa produkter har ökat.

Drygt en fjärdedel av eleverna i gymnasiets år 2 uppger att de kan få tag på cannabis inom 24 timmar, och den andelen har legat relativt stabilt sedan 2012 då frågan infördes. Andelen elever som blivit erbjudna att köpa eller prova narkotika (oftast cannabis) har dock ökat något sedan 2012. Samtidigt kan man se att ungdomars attityd har förändrats: Det är fortfarande få som tror att det är riskfritt att använda cannabis, men en mindre andel tror att det innebär en stor risk.

Relevant och trovärdig information viktigt för att kunna fatta beslut om sin hälsa

Kommunikations- och utbildningsinsatser är ett av samhällets styrmedel för att nå jämlik hälsa. De behöver dock kompletteras med andra insatser på olika nivåer och arenor för att nå långsiktiga beteendeförändringar. Normativa budskap som kommer ovanifrån snarare försvårar kommunikationsarbetet. Därför är det viktigt att utgå från individens självbestämmande och rätt till relevant och trovärdig information för att kunna fatta beslut som rör sin hälsa. Folkhälsomyndigheten har sammanställt forskningslitteraturen om hälsokommunikation inom folkhälsoområdet med fokus på digital utveckling, Hälsokommunikation i det nya medielandskapetlänk till annan webbplats.

Publicerad: 4 februari 2020Uppdaterad: -Folkhälsomyndigheten

Förslag på reflektionsfrågor, faktablad om Cannabis

  1. Var informationen i Folkhälsomyndighetens nyhetsbrev känd för mig?
  2. Hur vanligt är det med cannabisbruk hos våra elever?
  3. När och var brukas cannabis?
  4. Vad finns det för inställning till cannabis hos personal och elever på skolan?
  5. Hur kan vi arbeta med att förmedla kunskap om cannabis?
  6. Behöver vi som personal ta del av mer kunskap för att undervisa i ämnet och i sådana fall vad?
  7. Hur kan vi förbereda oss inför ett konstruktivt samtal med elever om värderingar och uppfattningar om cannabis?
  8. Hur kan vi samarbeta på skolan?
  9. Finns det några lämpliga externa samverkanspartners?
  10. Hur gör vi föräldrarna delaktiga i arbetet?
  11. Hur kan vi utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet för att förhindra cannabisanvändning?
  12. Vilka praktiska förutsättningar behöver vi för att arbeta med cannabisfrågan?
  13. Behöver vi upprätta eller uppdatera en policy och handlingsplan för rutiner och hantering vid misstanke eller upptäckt av cannabis på skolan?
  14. Hur kan vi förbereda och planera skolans arbete för insatser i cannabisfrågor?
  1. Var informationen i Folkhälsomyndighetens nyhetsbrev känd för mig?
  2. Hur vanligt är det med cannabisbruk hos våra elever?
  3. När och var brukas cannabis?
  4. Vad finns det för inställning till cannabis hos personal och elever på skolan?
  5. Hur kan vi arbeta med att förmedla kunskap om cannabis?
  6. Behöver vi som personal ta del av mer kunskap för att undervisa i ämnet och i sådana fall vad?
  7. Hur kan vi förbereda oss inför ett konstruktivt samtal med elever om värderingar och uppfattningar om cannabis?
  8. Hur kan vi samarbeta på skolan?
  9. Finns det några lämpliga externa samverkanspartners?
  10. Hur gör vi föräldrarna delaktiga i arbetet?
  11. Hur kan vi utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet för att förhindra cannabisanvändning?
  12. Vilka praktiska förutsättningar behöver vi för att arbeta med cannabisfrågan?
  13. Behöver vi upprätta eller uppdatera en policy och handlingsplan för rutiner och hantering vid misstanke eller upptäckt av cannabis på skolan?
  14. Hur kan vi förbereda och planera skolans arbete för insatser i cannabisfrågor?

Planera en eller flera aktiviteter utifrån den information och diskussion ni tagit del av.

Förslag på frågeställningar vid planering av aktivitet, faktablad om Cannabis

Hur ser det ut hos er och vad behövs mer? Gör en kartläggning och diskutera utifrån den vad ni behöver utveckla och pröva vad gäller stödet till eleverna.

  • Har vår skola handlingsplaner och andra dokument som är viktiga för hur vi arbetar med området narkotika?
  • Vad finns det för tankar om svårigheter och möjligheter i arbetet?
  • Vilken förbättringspotential kan vi se?
  • Vilka kompetensutvecklingsbehov finns?
  • Finns det något att förbättra i arbetet med olika samverkansparter?
  • Vad säger eleverna själva, kommer de till tals om vilket stöd de önskar och på vilket sätt?
  • Vilken/vilka aktiviteter anser vi vara mest lämpliga att genomföra i ett första skede?
  • Vad vill vi uppnå med insatsen?
  • Hur går vi tillväga? Vem ansvarar för vad?
  • När och hur följer vi upp?

Hur ser det ut hos er och vad behövs mer? Gör en kartläggning och diskutera utifrån den vad ni behöver utveckla och pröva vad gäller stödet till eleverna.

  • Har vår skola handlingsplaner och andra dokument som är viktiga för hur vi arbetar med området narkotika?
  • Vad finns det för tankar om svårigheter och möjligheter i arbetet?
  • Vilken förbättringspotential kan vi se?
  • Vilka kompetensutvecklingsbehov finns?
  • Finns det något att förbättra i arbetet med olika samverkansparter?
  • Vad säger eleverna själva, kommer de till tals om vilket stöd de önskar och på vilket sätt?
  • Vilken/vilka aktiviteter anser vi vara mest lämpliga att genomföra i ett första skede?
  • Vad vill vi uppnå med insatsen?
  • Hur går vi tillväga? Vem ansvarar för vad?
  • När och hur följer vi upp?

Förslag på frågeställningar vid uppföljning och utvärdering efter aktivitet, faktablad om Cannabis

I detta steg planerar ni för hur ni kan gå vidare i ert arbete för att uppmärksamma utvecklingsområden och vad ni behöver göra.

  • Vilka mål kan sättas upp inför det fortsatta arbetet?
  • Behöver vi omarbeta handlingsplaner och andra dokument som är viktiga för hur vi arbetar med området alkohol?
  • Hur kan vi arbeta vidare med temat tillsammans med eleverna?
  • Vem ska delta i utvecklingsarbetet? Hur ska arbetet följas upp? Av vem? När? Vem ansvarar för vad?
  • Hur förankras arbetet på olika nivåer?
  • Hur kan arbetet integreras och involveras i övrigt utvecklingsarbete på skolan? Exempelvis inom det pedagogiska arbetet, värdegrundsarbetet och  elevhälsoarbetet?
  • Kan samverkan på skolan och med föräldrar, samt externa aktörer utvecklas vidare?
  • Vilka resurser finns?
  • Hur kan vi sprida våra erfarenheter med vårt arbete kring detta till andra?

I detta steg planerar ni för hur ni kan gå vidare i ert arbete för att uppmärksamma utvecklingsområden och vad ni behöver göra.

  • Vilka mål kan sättas upp inför det fortsatta arbetet?
  • Behöver vi omarbeta handlingsplaner och andra dokument som är viktiga för hur vi arbetar med området alkohol?
  • Hur kan vi arbeta vidare med temat tillsammans med eleverna?
  • Vem ska delta i utvecklingsarbetet? Hur ska arbetet följas upp? Av vem? När? Vem ansvarar för vad?
  • Hur förankras arbetet på olika nivåer?
  • Hur kan arbetet integreras och involveras i övrigt utvecklingsarbete på skolan? Exempelvis inom det pedagogiska arbetet, värdegrundsarbetet och  elevhälsoarbetet?
  • Kan samverkan på skolan och med föräldrar, samt externa aktörer utvecklas vidare?
  • Vilka resurser finns?
  • Hur kan vi sprida våra erfarenheter med vårt arbete kring detta till andra?

Övning text och statistik, narkotika

Ta del av statistik om narkotikasituationen i Sverige i fliken nedan.

  1. Reflektera och anteckna
  2. Utse en samtalsledare för efterföljande diskussion med stöd av föreslagna reflektionsfrågor.

Aktuell narkotikasituation i Sverige

Folkhälsomyndigheten "Den svenska narkotikasituationen 2018"

Andelen personer i befolkningen (16–64 år) som hade använt cannabis under de senaste 12 månaderna var fortsatt låg. Fler män än kvinnor rapporterade cannabisanvändning. Det fanns även skillnader utifrån ålder, där fler i de yngre åldersgrupperna rapporterade att de använt cannabis jämfört med de äldre.

Cannabis är den substans som flest i befolkningen använt.
År 2016 rapporterade drygt 3 procent av befolkningen i åldern 16–64 år att de hade använt cannabis under de senaste 12 månaderna och den nivån har varit ungefär densamma sedan 2009.
Det var vanligare med cannabisanvändning bland män än bland kvinnor under de senaste 12 månaderna. Det var även vanligare i de yngre åldersgrupperna. Runt 7 procent av 16–24-åringarna och närmare 8 procent av 25–34-åringarna rapporterade att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna.

Cannabisanvändning under de senaste 12 månaderna efter ålder


Användningen av cannabis är vanligare i större städer än i mindre städer och i glesbygd. Andelen som använt cannabis var även högre i gruppen med låg inkomst, jämfört med de som hade medelhöga eller höga inkomster. På motsvarande sätt var det vanligare att ha använt cannabis i gruppen med endast förgymnasial utbildning, jämfört med de som hade gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Dessa data har dock varierat stort under de senaste 10 åren och det är svårt att fastställa hur skillnaderna mellan utbildningsgrupperna utvecklats över tid.

Andel som använt cannabis de senaste 12 månaderna mellan 16-24 år
cannabisanvändning stad land, statistik

Text


Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, skolelevers drogvanor 2019

I CANs drogvaneundersökning från 2019 kan man se att narkotikaerfarenheten varit relativt stabil de senaste tio åren sett till andelen elever som någon gång använt narkotika.

Under 2019 svarade 9 % av pojkarna och 6 % av flickorna i årskurs 9 att de någon gång använt narkotika. Jämfört med niorna är det mer än dubbelt så vanligt att eleverna i gymnasiets år 2 använt narkotika. 19 % av pojkarna och 13 % av flickorna uppgav att de använt narkotika någon gång, vilket visar på en signifikant skillnad mellan könen. Konsumtionsutvecklingen bland dem som väl använt narkotika visar på en viss ökning.

Elever som använt narkotika någon gång årskurs nio och andra ring gymnasiet, diagram


Cannabis (hash/marijuana) är den vanligaste narkotikasorten som ungdomarna använt. Andelen elever med en mer frekvent cannabisanvändning, det vill säga mer än 20 gånger, har ökat bland niondeklassarna. De flesta uppger att de fått tag på cannabis via kompisar eller partner och i andra hand av annan person som exempelvis langare. Fler elever uppger att de under det senaste året erbjudits att prova eller köpa narkotika än de som faktiskt använt narkotika. Cannabis uppfattas av ungdomarna som en mindre riskfylld drog att testa än tidigare, men den faktiska användningen har inte ökat.

elever i årskurs 9 och andra ring gymansiet som använt olika sorters narkotika, diagram


Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, "Unga med attityd 2018"

Att allt fler unga tycker att det kan vara försvarbart att använda droger och narkotika, återspeglas i ungas attityder till att legalisera cannabis.
Mellan undersökningen 2017 och 2018 ser vi en fördubbling av andelen unga som uppger att cannabis bör bli lagligt att användas för privat bruk. Vi ser en liknande utveckling i den äldre jämförelsegruppen, där något fler äldre tycker att can­nabis bör bli lagligt jämfört med tidigare, men ökningen är inte lika kraftig som i gruppen unga.
När attityder till droger studeras inom gruppen unga är det tydligt att killar uppvisar en mer tillåtande attityd till att använda droger än vad tjejer gör. Drygt var femte kille instämmer i påståendet att det kan vara försvarbart att använda droger och narkotika. Motsvarande andel bland tjejer är knappt en av tio.

Attityd till droger i åldrarna  16-29 år, statistik
attityd till droger i åldrarna 16-29 och 30-74 år

Folkhälsomyndigheten "Den svenska narkotikasituationen 2018"

Andelen personer i befolkningen (16–64 år) som hade använt cannabis under de senaste 12 månaderna var fortsatt låg. Fler män än kvinnor rapporterade cannabisanvändning. Det fanns även skillnader utifrån ålder, där fler i de yngre åldersgrupperna rapporterade att de använt cannabis jämfört med de äldre.

Cannabis är den substans som flest i befolkningen använt.
År 2016 rapporterade drygt 3 procent av befolkningen i åldern 16–64 år att de hade använt cannabis under de senaste 12 månaderna och den nivån har varit ungefär densamma sedan 2009.
Det var vanligare med cannabisanvändning bland män än bland kvinnor under de senaste 12 månaderna. Det var även vanligare i de yngre åldersgrupperna. Runt 7 procent av 16–24-åringarna och närmare 8 procent av 25–34-åringarna rapporterade att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna.

Cannabisanvändning under de senaste 12 månaderna efter ålder


Användningen av cannabis är vanligare i större städer än i mindre städer och i glesbygd. Andelen som använt cannabis var även högre i gruppen med låg inkomst, jämfört med de som hade medelhöga eller höga inkomster. På motsvarande sätt var det vanligare att ha använt cannabis i gruppen med endast förgymnasial utbildning, jämfört med de som hade gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Dessa data har dock varierat stort under de senaste 10 åren och det är svårt att fastställa hur skillnaderna mellan utbildningsgrupperna utvecklats över tid.

Andel som använt cannabis de senaste 12 månaderna mellan 16-24 år
cannabisanvändning stad land, statistik

Text


Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, skolelevers drogvanor 2019

I CANs drogvaneundersökning från 2019 kan man se att narkotikaerfarenheten varit relativt stabil de senaste tio åren sett till andelen elever som någon gång använt narkotika.

Under 2019 svarade 9 % av pojkarna och 6 % av flickorna i årskurs 9 att de någon gång använt narkotika. Jämfört med niorna är det mer än dubbelt så vanligt att eleverna i gymnasiets år 2 använt narkotika. 19 % av pojkarna och 13 % av flickorna uppgav att de använt narkotika någon gång, vilket visar på en signifikant skillnad mellan könen. Konsumtionsutvecklingen bland dem som väl använt narkotika visar på en viss ökning.

Elever som använt narkotika någon gång årskurs nio och andra ring gymnasiet, diagram


Cannabis (hash/marijuana) är den vanligaste narkotikasorten som ungdomarna använt. Andelen elever med en mer frekvent cannabisanvändning, det vill säga mer än 20 gånger, har ökat bland niondeklassarna. De flesta uppger att de fått tag på cannabis via kompisar eller partner och i andra hand av annan person som exempelvis langare. Fler elever uppger att de under det senaste året erbjudits att prova eller köpa narkotika än de som faktiskt använt narkotika. Cannabis uppfattas av ungdomarna som en mindre riskfylld drog att testa än tidigare, men den faktiska användningen har inte ökat.

elever i årskurs 9 och andra ring gymansiet som använt olika sorters narkotika, diagram


Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, "Unga med attityd 2018"

Att allt fler unga tycker att det kan vara försvarbart att använda droger och narkotika, återspeglas i ungas attityder till att legalisera cannabis.
Mellan undersökningen 2017 och 2018 ser vi en fördubbling av andelen unga som uppger att cannabis bör bli lagligt att användas för privat bruk. Vi ser en liknande utveckling i den äldre jämförelsegruppen, där något fler äldre tycker att can­nabis bör bli lagligt jämfört med tidigare, men ökningen är inte lika kraftig som i gruppen unga.
När attityder till droger studeras inom gruppen unga är det tydligt att killar uppvisar en mer tillåtande attityd till att använda droger än vad tjejer gör. Drygt var femte kille instämmer i påståendet att det kan vara försvarbart att använda droger och narkotika. Motsvarande andel bland tjejer är knappt en av tio.

Attityd till droger i åldrarna  16-29 år, statistik
attityd till droger i åldrarna 16-29 och 30-74 år

Reflektionsfrågor text och statistik, narkotika

  1. Speglar statistiken den uppfattning jag hade om hur ungdomars drogvanor?
  2. Vad finns det för bakomliggande orsaker till attityder och bruk av cannabis?
  3. Vad kan det finnas för orsaker till att det är fler killar än tjejer som har en mer tillåtande attityd till droger?
  4. Diskutera kopplingen mellan utbildningsgrad och droganvändning.
  5. Hur vanligt är det med cannabisbruk och/eller andra droger hos våra elever?
  6. Vet vi vilka av skolans elever som använder sig av droger?
  7. Vad finns det för inställning till cannabis och andra droger hos personal och elever på skolan?
  8. Hur kan vi arbeta med att förmedla kunskap om cannabis och andra droger?
  9. Behöver vi som personal ta del av mer kunskap för att undervisa i ämnet och i sådana fall vad?
  10. Hur kan vi förbereda oss inför ett konstruktivt samtal med elev/elever om värderingar, uppfattningar om cannabis?
  11. Hur kan vi samarbeta på skolan?
  12. Finns det några lämpliga externa samverkanspartners?
  13. Hur gör vi föräldrarna delaktiga i arbetet?
  14. Hur kan vi utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet för att förhindra exempelvis cannabisanvändning?
  15. Vilka praktiska förutsättningar behöver vi för att arbeta med frågor som rör droger?
  16. Behöver vi upprätta eller uppdatera en policy och handlingsplan för rutiner och hantering vid misstanke eller upptäckt av droger på skolan?
  1. Speglar statistiken den uppfattning jag hade om hur ungdomars drogvanor?
  2. Vad finns det för bakomliggande orsaker till attityder och bruk av cannabis?
  3. Vad kan det finnas för orsaker till att det är fler killar än tjejer som har en mer tillåtande attityd till droger?
  4. Diskutera kopplingen mellan utbildningsgrad och droganvändning.
  5. Hur vanligt är det med cannabisbruk och/eller andra droger hos våra elever?
  6. Vet vi vilka av skolans elever som använder sig av droger?
  7. Vad finns det för inställning till cannabis och andra droger hos personal och elever på skolan?
  8. Hur kan vi arbeta med att förmedla kunskap om cannabis och andra droger?
  9. Behöver vi som personal ta del av mer kunskap för att undervisa i ämnet och i sådana fall vad?
  10. Hur kan vi förbereda oss inför ett konstruktivt samtal med elev/elever om värderingar, uppfattningar om cannabis?
  11. Hur kan vi samarbeta på skolan?
  12. Finns det några lämpliga externa samverkanspartners?
  13. Hur gör vi föräldrarna delaktiga i arbetet?
  14. Hur kan vi utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet för att förhindra exempelvis cannabisanvändning?
  15. Vilka praktiska förutsättningar behöver vi för att arbeta med frågor som rör droger?
  16. Behöver vi upprätta eller uppdatera en policy och handlingsplan för rutiner och hantering vid misstanke eller upptäckt av droger på skolan?

Planera en eller flera aktiviteter utifrån den information och diskussion ni tagit del av.

Förslag på frågeställningar vid planering av aktivitet, text och statistik, narkotika

Hur ser det ut hos er och vad behövs mer? Gör en kartläggning och diskutera utifrån den vad ni behöver utveckla och pröva vad gäller stödet till eleverna.

  • Har vår skola handlingsplaner och andra dokument som är viktiga för hur vi arbetar med området narkotika?
  • Vad finns det för tankar om svårigheter och möjligheter i arbetet?
  • Vilken förbättringspotential kan vi se?
  • Vilka kompetensutvecklingsbehov finns?
  • Finns det något att förbättra i arbetet med olika samverkansparter?
  • Vad säger eleverna själva, kommer de till tals om vilket stöd de önskar och på vilket sätt?
  • Vilken/vilka aktiviteter anser vi vara mest lämpliga att genomföra i ett första skede?
  • Vad vill vi uppnå med insatsen?
  • Hur går vi tillväga? Vem ansvarar för vad?
  • När och hur följer vi upp?

Hur ser det ut hos er och vad behövs mer? Gör en kartläggning och diskutera utifrån den vad ni behöver utveckla och pröva vad gäller stödet till eleverna.

  • Har vår skola handlingsplaner och andra dokument som är viktiga för hur vi arbetar med området narkotika?
  • Vad finns det för tankar om svårigheter och möjligheter i arbetet?
  • Vilken förbättringspotential kan vi se?
  • Vilka kompetensutvecklingsbehov finns?
  • Finns det något att förbättra i arbetet med olika samverkansparter?
  • Vad säger eleverna själva, kommer de till tals om vilket stöd de önskar och på vilket sätt?
  • Vilken/vilka aktiviteter anser vi vara mest lämpliga att genomföra i ett första skede?
  • Vad vill vi uppnå med insatsen?
  • Hur går vi tillväga? Vem ansvarar för vad?
  • När och hur följer vi upp?

Förslag på frågeställningar vid uppföljning och utvärdering efter aktivitet, text och statistik, narkotika

I detta steg planerar ni för hur ni kan gå vidare i ert arbete för att uppmärksamma utvecklingsområden och vad ni behöver göra.

  • Vilka mål kan sättas upp inför det fortsatta arbetet?
  • Behöver vi omarbeta handlingsplaner och andra dokument som är viktiga för hur vi arbetar med området alkohol?
  • Hur kan vi arbeta vidare med temat tillsammans med eleverna?
  • Vem ska delta i utvecklingsarbetet? Hur ska arbetet följas upp? Av vem? När? Vem ansvarar för vad?
  • Hur förankras arbetet på olika nivåer?
  • Hur kan arbetet integreras och involveras i övrigt utvecklingsarbete på skolan? Exempelvis inom det pedagogiska arbetet, värdegrundsarbetet och elevhälsoarbetet?
  • Vilka resurser finns?
  • Hur kan vi sprida våra erfarenheter med vårt arbete kring detta till andra?

I detta steg planerar ni för hur ni kan gå vidare i ert arbete för att uppmärksamma utvecklingsområden och vad ni behöver göra.

  • Vilka mål kan sättas upp inför det fortsatta arbetet?
  • Behöver vi omarbeta handlingsplaner och andra dokument som är viktiga för hur vi arbetar med området alkohol?
  • Hur kan vi arbeta vidare med temat tillsammans med eleverna?
  • Vem ska delta i utvecklingsarbetet? Hur ska arbetet följas upp? Av vem? När? Vem ansvarar för vad?
  • Hur förankras arbetet på olika nivåer?
  • Hur kan arbetet integreras och involveras i övrigt utvecklingsarbete på skolan? Exempelvis inom det pedagogiska arbetet, värdegrundsarbetet och elevhälsoarbetet?
  • Vilka resurser finns?
  • Hur kan vi sprida våra erfarenheter med vårt arbete kring detta till andra?
Ansvar

Ansvar

Kort om regelverket

Alla barn och elever har enligt Skollagen och läroplaner rätt till en hälsofrämjande skolmiljö som är tobaksfri och präglas av goda relationer med kamrater och lärare. De har också rätt till undervisning där frågor som rör tobak, alkohol, narkotika och doping integreras i olika ämnen för att få en mer sammansatt bild av dessa områden. Rektor har det övergripande ansvaret för att organisera, leda och följa upp arbetet. Den samlade elevhälsan kan bidra med sin specialistkompetens. Samverkan med andra aktörer kan i vissa fall bli aktuellt.

Skollagen

Läroplaner

Skolans ansvar för barn som far illa, stöd i arbetet

Skolan och hemmet, föräldrarsamverkan, publikation

Forskning och fördjupning

Länkar till mer stöd

Folkhälsomyndigheten

Rapporten "Den svenska narkotikasituationen 2019"  gäller för år 2018 och innehåller uppgifter som Folkhälsomyndigheten tillsammans med flera andra myndigheter (bl.a. Skolverket) rapporterar in till EU:s narkotikabyrå, EMCDDA. Sammanställningen ger en överblick över Sveriges narkotikasituation och sammanfattar bland annat användningen av cannabis, narkotikabrott och beslag, narkotikarelaterade dödsfall och kommunernas drogförebyggande arbete.

I korthet visar rapporten att:

  • Under 2018 ses en minskning av antalet narkotikarelaterade dödsfall
  • Opioider är fortfarande vanligast orsak till dödsfallen
  • Andelen som uppger att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna har ökat i flera åldersgrupper
  • En fortsatt ökning av antalet narkotikabeslag och brott
  • Fler regioner erbjuder sprututbyte
  • Majoriteten av personerna som fick narkotikarelaterad vård använde mer än en substans och ofta opioider
  • Kommunerna använder ett brett urval av insatser i det ANDT-förebyggande arbetet

Den svenska narkotikasituationen 2019, rapport, Folkhälsomyndighetenlänk till annan webbplats

Indikatorlabbet, statistik, Folkhälsomyndighetenlänk till annan webbplats

Socioekonomisk ojämlikhet kopplat till ohälsa och ANT, Folkhälsomyndighetenlänk till annan webbplats

Kunskapsläget om Cannabis  och folkhälsa i korthet, Folkhälsomyndighetenlänk till annan webbplats

Snabbguide för drogförebyggande arbete, Folkhälsomyndighetenlänk till annan webbplats

Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, CAN

Skolelevers drogvanor, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, (CAN)länk till annan webbplats

Faktablad cannabis, Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysnings (CAN) länk till annan webbplats

Frågor och svar om narkotika, Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysnings (CAN) länk till annan webbplats

Vilka är de vanligaste narkotikapreparaten i Sverige, Drugsmart, CANlänk till annan webbplats

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF

Attityd och värderingsstudie, Myndigheten för ungdoms-och civilsamhällesfrågor, MUCFlänk till annan webbplats

Undervisningsmaterial narkotika

Om ni planerar att genomföra lektioner kopplade till området narkotika finns förslag på upplägg för olika skolämnen på Centralförbundet för alkohol och narkotikauppslysnings (CAN) webbplats.

ANDT på schemat, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, (CAN)länk till annan webbplats

Det här är ANDT(S)

ANDT är en förkortning för alkohol, narkotika, dopning och tobak. Det förekommer att ANDT kompletteras med ett S för spel om pengar. Den nationella ANDT-strategin innefattar ett folkhälsofrämjande och förebyggande arbete som bedrivs av myndigheter, länsstyrelser, regioner och kommuner, samt den idéburna sektorn. En ny nationell strategi kommer under 2020.

Nationella ANDT-strateginlänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 25 februari 2020