Materialet om tobak består av konkreta övningar. Det är tänkt som ett stöd i att skapa förutsättningar för skolpersonal att arbeta med frågor som rör tobak. Innehållet riktar sig till dig som arbetar med elever i grundskolans senare år eller på gymnasiet.
4-hörn tobak
Här följer exempel på frågor att ställa i en personalgrupp i förberedande syfte inför ANDT-undervisning om tobak.
Utse en i personalgruppen som leder övningen.
Varje hörn av rummet representerar ett svarsalternativ på de frågor som ledaren för övningen läser upp.
Deltagarna väljer hörn och berättar för någon i samma hörn om vad som fick dem att gå just hit. Står någon ensam går handledaren för 4-hörnsövningen dit och lyssnar på hen.
Handledaren frågar sedan några från varje hörn hur de tänkt. Det är frivilligt att svara och man får ändra sig och det är ok att säga att man inte vet.
Fundera över vad ni tror eleverna skulle välja för alternativ och hur de skulle resonera.
Vad gör du om du får veta att en elev börjat röka?
Vilket är det bästa sättet att påverka elever att avstå från tobak?
Vad tror du är den vanligaste orsaken till att någon börjar röka?
Vad skulle du göra om du såg någon röka på skolans område?
Vad skall man göra för att bruket av tobak skall minska?
Syftet med övningen är att deltagarna ska reflektera över sitt tyckande och få höra andras åsikter.
Utse en handledare i arbetsgruppen för övningen. Lägg ut tre lappar på golvet. En som det står JA på, en som det står NEJ på och en KANSKE.
Handledaren läser upp nedanstående påståenden, ett i taget.
Deltagarna värderar genom att gå till den lapp som bäst stämmer överens med deras åsikt.
I par berättar de för varandra om hur de tänkte när de valde. Därefter kan handledaren låta några vid varje lapp berätta hur de har tänkt. Fundera över vad ni tror att eleverna skulle välja för alternativ och hur de skulle motivera dessa.
Planera en eller flera aktiviteter utifrån den information och diskussion ni tagit del av.
Hur ser det ut hos er och vad behövs mer? Gör en kartläggning och diskutera utifrån den vad ni behöver utveckla och pröva vad gäller stödet till eleverna.
I detta steg planerar ni för hur ni kan gå vidare i ert arbete för att uppmärksamma utvecklingsområden och vad ni behöver göra.
Tallbackaskolan - en högstadieskola med 357 elever belägen i den tätbebyggda bostadsorten Tallviken. Denna gamla stenbyggnad har existerat som skola sedan mitten på 60-talet. Det lokala bostadsområdet där Tallbackaskolans elever till majoriteten bor, består av både hyres- och bostadsrättshus och i utkanten av kommunen finns ett mindre villaområde. Flera av lärarna har arbetat på skolan länge, men under de senaste fem åren har sju nya lärare och en ny skolkurator anställts på skolan.
Skolgården är till största delen asfalterad med ett mindre område som är gräsbelagt och där det växer höga tallar. Vid ingången till skolgården finns en vägbom och vid ena sidan av den ett trevåningshus med lägenheter. Här hittar man skolans inofficiella rökruta. Det är cirka 12 högstadieelever och en elev från mellanstadiet som i stort sett vid varje längre rast står här och röker. Fimpar och godispapper ligger på marken och på golvet i den närmsta portuppgången, där man ofta värmer sig vid dåligt väder. Någon enstaka rökare till lärare smiter hit för att ta sig ett bloss ibland.
Den inofficiella rökrutan ligger utanför skolans område och platsen är inte synlig från skolans fönster. Skolpersonal som passerar rökarna är få till antalet.Föräldrar med yngre barn i förskoleklass och på lågstadiet går förbi denna plats på väg till och från fritids relativt ofta.
Huvudentren som merparten av personal och elever använder sig av är på andra sidan skolbyggnaden.
Den skolpersonal som stundtals ändå befinner sig vid den inofficiella rökrutan och stöter på rökarna, kommenterar ibland att det är förbjudet att röka på skoltid och att det är farligt för hälsan. Vissa av dessa hotar med att meddela elevernas föräldrar och en del av dem ringer upp elevernas vårdnadshavare. Någon annan meddelar skolsköterskan och anser att det ligger i skolhälsans uppdrag att följa upp rökning. Några andra informerar respektive rökandes elevs mentor som man antar kontaktar hemmen.
Klagomål från de yngre barnens föräldrar och de boende i huset intill rökarnas tillhåll under skoltid har kommit rektor till känna redan för ett år sedan. Rektor lyfte då med anledning av detta problematiken med skolans elevhälsoteam. Elevhälsopersonalen uttrycker stark oro för några av de elever som röker ur flera olika aspekter. De tog på sig att prata med dessa elever om att upphöra med rökning och kontakta hemmen. Rektor skulle prata med mentorerna och uppmana dem till att i högre grad följa upp de elever som upptäcktes röka på skoltid.
Under en kortare tid minskade rökningen vid skolgårdens ingång, men rökarna fanns en bit längre bort och kom oftast för sent till lektionerna efter rast. Efter två månader var de åter stationerade vid bommen vid skolområdets gräns.
För ett halvår sedan genomförde man med anledning av detta en hälsovecka på skolan som elevhälsoteamet med skolsköterskan i spetsen tog initiativet till. Rektor uppmuntrade detta och hoppades på att problemet med den inofficiella rökrutan skulle upphöra. På hälsoveckan bjöds olika organisationer in för att informera om hälsa och om risker med bland annat rökning. Det kom även representanter från idrottsförbund i försök till att locka till hälsosamma aktiviteter.
Elevrådet som bestod av elever som var ickerökare upprättade tillsammans med rektor och representanter från elevhälsoteamet en plan för rökfri skoltid och åtgärder vid upptäckt av rökning. Vid påföljande termins början informerades det om planen vid föräldramöte i aulan och planen sattes upp på skolans allmänna anslagstavla och mejlades ut till alla föräldrar med barn på högstadiet. Samtliga mentorer fick i uppdrag att prata om planen vid läsårets första klassträff.
Trots detta existerar Tallbackaskolans inofficiella rökruta och klagomålen från föräldrar och de boende har inte avtagit.
Hur är en förändring av tobakssituationen på Tallbackaskolan möjlig?
Hur förhåller sig och agerar följande aktörer på Tallbackaskolan;
Vad skulle de kunna göra annorlunda?
Vad skulle de olika aktörerna kunna göra enskilt och i samverkan?
Vilka roller, befogenheter och skyldigheter besitter dem?
Vilka hinder och möjligheter finns?
Hur ser kommunikationen ut mellan skolpersonal, elever och föräldrar?
Hur skulle samverkan med externa aktörer se ut?
Hur skulle Tallbackaskolan kunna arbeta med att kartlägga aktuell situation?
Vilka skulle behöva medverka och vem skulle göra vad?
Vilka lagar och styrdokument bedömer ni vara aktuella i sammanhanget?
Var skulle Tallbackaskolans personal kunna vända sig för att få fördjupad kunskap i ämnet?
Hur skulle Tallbackaskolan kunna använda sig av vägledning och stöd i att leda och utföra värdegrundsarbete och systematiskt kvalitetsarbete?
Hur skapar man motivation som gynnar delaktighet på en skola som Tallbackaskolan?
Vilka behöver motiveras och av vem och på vilket sätt kan det ske?
Vilka förutsättningar och vilket stöd behövs för att en förändring ska vara möjlig?
Vilka insatser och aktiviteter skulle vara önskvärda och möjliga att genomföra av vem/vilka och på vilket sätt?
I vilka skolämnen och på vilket sätt kan Tallbackaskolan arbeta med frågan?
Går det att arbeta ämnesövergripande?
Hur kan man lägga upp en plan för arbetet på individ, grupp och organisationsnivå?
Planera en eller flera aktiviteter utifrån den information och diskussion ni tagit del av.
Hur ser det ut hos er och vad behövs mer? Gör en kartläggning och diskutera utifrån den vad ni behöver utveckla och pröva vad gäller stödet till eleverna.
I detta steg planerar ni för hur ni kan gå vidare i ert arbete för att uppmärksamma utvecklingsområden och vad ni behöver göra.
Planera en eller flera aktiviteter utifrån den information och diskussion ni tagit del av.
Hur ser det ut hos er och vad behövs mer? Gör en kartläggning och diskutera utifrån den vad ni behöver utveckla och pröva vad gäller stödet till eleverna.
I detta steg planerar ni för hur ni kan gå vidare i ert arbete för att uppmärksamma utvecklingsområden och vad ni behöver göra.
Planera en eller flera aktiviteter utifrån den information och diskussion ni tagit del av.
Hur ser det ut hos er och vad behövs mer? Gör en kartläggning och diskutera utifrån den vad ni behöver utveckla och pröva vad gäller stödet till eleverna.
I detta steg planerar ni för hur ni kan gå vidare i ert arbete för att uppmärksamma utvecklingsområden och vad ni behöver göra.
Rökfria miljöer, barn och ungdomsverksamhet, Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats.
Indikatorlabbet, Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats.
Fakta om tobak, Drugsmart, CAN Länk till annan webbplats.
Tobaksfakta Länk till annan webbplats.
A Non Smoking Generation arbetar för att barn och ungdomar i Sverige ska välja ett tobaksfritt liv. Deras material på Tobaksbarn.se Länk till annan webbplats.belyser barnarbete, miljö och fattigdom.
Om ni planerar att genomföra lektioner kopplade till området tobak finns förslag på upplägg för olika skolämnen på Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysnings (CAN) webbplats.
Alla barn och elever har enligt Skollagen och läroplaner rätt till en hälsofrämjande skolmiljö som är tobaksfri och präglas av goda relationer med kamrater och lärare. De har också rätt till undervisning där frågor som rör tobak, alkohol, narkotika och doping integreras i olika ämnen för att få en mer sammansatt bild av dessa områden. Rektor har det övergripande ansvaret för att organisera, leda och följa upp arbetet. Den samlade elevhälsan kan bidra med sin specialistkompetens. Samverkan med andra aktörer kan i vissa fall bli aktuellt.
ANDT är en förkortning för alkohol, narkotika, dopning och tobak. Det förekommer att ANDT kompletteras med ett S för spel om pengar. Den nationella ANDT-strategin innefattar ett folkhälsofrämjande och förebyggande arbete som bedrivs av myndigheter, länsstyrelser, regioner och kommuner, samt den idéburna sektorn. En ny nationell strategi kommer under 2020.