ANDT(S) Tobak

Materialet om tobak består av konkreta övningar. Det är tänkt som ett stöd i att skapa förutsättningar för skolpersonal att arbeta med frågor som rör tobak. Innehållet riktar sig till dig som arbetar med elever i grundskolans senare år eller på gymnasiet.

elever i korridor
Konkreta tips

Instruktion för övningar om tobak

  1. Välj ur de olika materialen på sidan och ta del av innehållet enskilt eller i grupp. Reflektera och anteckna.
  2. Utse en kollega i gruppen att leda arbetet under punkt 3 och 4.
  3. Diskutera med dina kollegor utifrån föreslagna frågeställningar som du finner i anslutning till valt material.
  4. Planera en eller flera aktiviteter. Länkar till förslag på undervisningsmaterial finns att ta del av vid behov.
  5. Genomför det ni planerat.
  6. Utse en kollega att leda arbetet under punkt 7.
  7. Följ upp och utvärdera genomförda aktiviteter utifrån föreslagna frågeställningar och fundera över vad som eventuellt blir nästa steg.

Värderingsövningar för skolpersonal i förberedande syfte inför arbete med elever om tobak

Värderingsövningar för skolpersonal i förberedande syfte inför arbete med elever om tobak

  1. Välj en av övningarna och genomför den med arbetsgruppen.
  2. Utse en handledare för aktiviteten och följ instruktionerna för respektive värderingsövning.

4-hörn tobak

Här följer exempel på frågor att ställa i en personalgrupp i förberedande syfte inför ANDT-undervisning om tobak.

  • Det är viktigt att tänka på att varje skola och varje personalgrupp ter sig olika och därför behöver lokala kartläggningar och anpassningar alltid tas i beaktande.
  • Det är också viktigt att klargöra spelreglerna inför en värderingsövning.
  • Alla åsikter är tillåtna, rätt och fel existerar inte.
  • Alla deltagare ska bemötas med respekt för sina åsikter.
  • Ett utforskande och nyfiket förhållningssätt ska råda.

Utse en i personalgruppen som leder övningen.
Varje hörn av rummet representerar ett svarsalternativ på de frågor som ledaren för övningen läser upp.
Deltagarna väljer hörn och berättar för någon i samma hörn om vad som fick dem att gå just hit. Står någon ensam går handledaren för 4-hörnsövningen dit och lyssnar på hen.
Handledaren frågar sedan några från varje hörn hur de tänkt. Det är frivilligt att svara och man får ändra sig och det är ok att säga att man inte vet.
Fundera över vad ni tror eleverna skulle välja för alternativ och hur de skulle resonera.

Vad gör du om du får veta att en elev börjat röka?

  • Pratar med hen
  • Berättar för hens föräldrar
  • Pratar med någon annan som jag tror kan hjälpa
  • Eget förslag

Vilket är det bästa sättet att påverka elever att avstå från tobak?

  • Informera om riskerna
  • Visa att man bryr sig om
  • Föregå som gott exempel
  • Eget förslag

Vad tror du är den vanligaste orsaken till att någon börjar röka?

  • Arv och miljö
  • Grupptryck
  • Psykisk ohälsa
  • Eget förslag

Vad skulle du göra om du såg någon röka på skolans område?

  • Ingenting
  • Ringa hens föräldrar
  • Informera skolledningen
  • Eget förslag

Vad skall man göra för att bruket av tobak skall minska?

  • Mer information om skadeverkningar och konsekvenser
  • Tuffare konsekvenser för dem som använder sig av tobak
  • Det går inte att påverka individen
  • Eget förslag

Reflektionsövning – ja, nej eller kanske

Syftet med övningen är att deltagarna ska reflektera över sitt tyckande och få höra andras åsikter.
Utse en handledare i arbetsgruppen för övningen. Lägg ut tre lappar på golvet. En som det står JA på, en som det står NEJ på och en KANSKE.
Handledaren läser upp nedanstående påståenden, ett i taget.
Deltagarna värderar genom att gå till den lapp som bäst stämmer överens med deras åsikt.
I par berättar de för varandra om hur de tänkte när de valde. Därefter kan handledaren låta några vid varje lapp berätta hur de har tänkt. Fundera över vad ni tror att eleverna skulle välja för alternativ och hur de skulle motivera dessa.

  • Tobak borde inte få finnas.
  • De som använder tobak utsätter sig för fara.
  • Det är inte så farligt att testa tobak.
  • De flesta som börjar röka eller snusa har börjat på grund av grupptryck.
  • När man är ung är det svårt att säga nej till något förbjudet om ens kompisar säger ja.
  • Det är fler ungdomar som röker/snusar som har föräldrar som använder tobak.
  • De som använder tobak får bättre självförtroende.
  • Det är obehagligt att vara i miljöer där folk röker.
  • De som röker har problem.
  • Det är lätt att få tag på tobak för ungdomar.
  • Jag skulle aldrig berätta för någon om en elev använde tobak.
  • Vuxna och unga röker eller snusar av olika skäl.
  • Skolungdomar påverkas av budskap om tobak som förmedlas via media och tobaksindustrin.
  • De elever som använder tobak har mer frånvaro i skolan.
  • I Sverige röker ungdomar mindre än i de flesta andra europiska länderna.
  • På vår skola röker färre ungdomar än i övriga Sverige.

Värderingsövningar för skolpersonal i förberedande syfte inför arbete med elever om tobak

  1. Välj en av övningarna och genomför den med arbetsgruppen.
  2. Utse en handledare för aktiviteten och följ instruktionerna för respektive värderingsövning.

4-hörn tobak

Här följer exempel på frågor att ställa i en personalgrupp i förberedande syfte inför ANDT-undervisning om tobak.

  • Det är viktigt att tänka på att varje skola och varje personalgrupp ter sig olika och därför behöver lokala kartläggningar och anpassningar alltid tas i beaktande.
  • Det är också viktigt att klargöra spelreglerna inför en värderingsövning.
  • Alla åsikter är tillåtna, rätt och fel existerar inte.
  • Alla deltagare ska bemötas med respekt för sina åsikter.
  • Ett utforskande och nyfiket förhållningssätt ska råda.

Utse en i personalgruppen som leder övningen.
Varje hörn av rummet representerar ett svarsalternativ på de frågor som ledaren för övningen läser upp.
Deltagarna väljer hörn och berättar för någon i samma hörn om vad som fick dem att gå just hit. Står någon ensam går handledaren för 4-hörnsövningen dit och lyssnar på hen.
Handledaren frågar sedan några från varje hörn hur de tänkt. Det är frivilligt att svara och man får ändra sig och det är ok att säga att man inte vet.
Fundera över vad ni tror eleverna skulle välja för alternativ och hur de skulle resonera.

Vad gör du om du får veta att en elev börjat röka?

  • Pratar med hen
  • Berättar för hens föräldrar
  • Pratar med någon annan som jag tror kan hjälpa
  • Eget förslag

Vilket är det bästa sättet att påverka elever att avstå från tobak?

  • Informera om riskerna
  • Visa att man bryr sig om
  • Föregå som gott exempel
  • Eget förslag

Vad tror du är den vanligaste orsaken till att någon börjar röka?

  • Arv och miljö
  • Grupptryck
  • Psykisk ohälsa
  • Eget förslag

Vad skulle du göra om du såg någon röka på skolans område?

  • Ingenting
  • Ringa hens föräldrar
  • Informera skolledningen
  • Eget förslag

Vad skall man göra för att bruket av tobak skall minska?

  • Mer information om skadeverkningar och konsekvenser
  • Tuffare konsekvenser för dem som använder sig av tobak
  • Det går inte att påverka individen
  • Eget förslag

Reflektionsövning – ja, nej eller kanske

Syftet med övningen är att deltagarna ska reflektera över sitt tyckande och få höra andras åsikter.
Utse en handledare i arbetsgruppen för övningen. Lägg ut tre lappar på golvet. En som det står JA på, en som det står NEJ på och en KANSKE.
Handledaren läser upp nedanstående påståenden, ett i taget.
Deltagarna värderar genom att gå till den lapp som bäst stämmer överens med deras åsikt.
I par berättar de för varandra om hur de tänkte när de valde. Därefter kan handledaren låta några vid varje lapp berätta hur de har tänkt. Fundera över vad ni tror att eleverna skulle välja för alternativ och hur de skulle motivera dessa.

  • Tobak borde inte få finnas.
  • De som använder tobak utsätter sig för fara.
  • Det är inte så farligt att testa tobak.
  • De flesta som börjar röka eller snusa har börjat på grund av grupptryck.
  • När man är ung är det svårt att säga nej till något förbjudet om ens kompisar säger ja.
  • Det är fler ungdomar som röker/snusar som har föräldrar som använder tobak.
  • De som använder tobak får bättre självförtroende.
  • Det är obehagligt att vara i miljöer där folk röker.
  • De som röker har problem.
  • Det är lätt att få tag på tobak för ungdomar.
  • Jag skulle aldrig berätta för någon om en elev använde tobak.
  • Vuxna och unga röker eller snusar av olika skäl.
  • Skolungdomar påverkas av budskap om tobak som förmedlas via media och tobaksindustrin.
  • De elever som använder tobak har mer frånvaro i skolan.
  • I Sverige röker ungdomar mindre än i de flesta andra europiska länderna.
  • På vår skola röker färre ungdomar än i övriga Sverige.

Planera en eller flera aktiviteter utifrån den information och diskussion ni tagit del av.

Förslag på frågeställningar vid planering av aktivitet

Hur ser det ut hos er och vad behövs mer? Gör en kartläggning och diskutera utifrån den vad ni behöver utveckla och pröva vad gäller stödet till eleverna.

  • Har vår skola handlingsplaner och andra dokument som är viktiga för hur vi arbetar med området tobak?
  • Vad finns det för tankar om svårigheter och möjligheter i arbetet?
  • Vilken förbättringspotential kan vi se?
  • Vilka kompetensutvecklingsbehov finns?
  • Finns det något att förbättra i arbetet med olika samverkansparter?
  • Vad säger eleverna själva, kommer de till tals om vilket stöd de önskar och på vilket sätt?
  • Hur skulle vi kunna involvera föräldrarna i arbetet?
  • Vilken eller vilka aktiviteter anser vi vara mest lämpliga att genomföra i ett första skede?
  • Vad vill vi uppnå med insatsen?
  • Hur går vi tillväga? Vem ansvarar för vad?
  • När och hur följer vi upp?

Hur ser det ut hos er och vad behövs mer? Gör en kartläggning och diskutera utifrån den vad ni behöver utveckla och pröva vad gäller stödet till eleverna.

  • Har vår skola handlingsplaner och andra dokument som är viktiga för hur vi arbetar med området tobak?
  • Vad finns det för tankar om svårigheter och möjligheter i arbetet?
  • Vilken förbättringspotential kan vi se?
  • Vilka kompetensutvecklingsbehov finns?
  • Finns det något att förbättra i arbetet med olika samverkansparter?
  • Vad säger eleverna själva, kommer de till tals om vilket stöd de önskar och på vilket sätt?
  • Hur skulle vi kunna involvera föräldrarna i arbetet?
  • Vilken eller vilka aktiviteter anser vi vara mest lämpliga att genomföra i ett första skede?
  • Vad vill vi uppnå med insatsen?
  • Hur går vi tillväga? Vem ansvarar för vad?
  • När och hur följer vi upp?

Förslag på frågeställningar vid uppföljning och utvärdering efter aktivitet

I detta steg planerar ni för hur ni kan gå vidare i ert arbete för att uppmärksamma utvecklingsområden och vad ni behöver göra.

  • Vilka mål kan sättas upp inför det fortsatta arbetet?
  • Behöver vi omarbeta handlingsplaner och andra dokument som är viktiga för hur vi arbetar med området tobak?
  • Hur kan vi arbeta vidare med temat tillsammans med eleverna?
  • Vem ska delta i utvecklingsarbetet? Hur ska arbetet följas upp? Av vem? När? Vem ansvarar för vad?
  • Hur förankras arbetet på olika nivåer?
  • Hur kan utvecklingsarbetet integreras och involveras i övrigt utvecklingsarbete på skolan? Exempelvis det pedagogiska arbetet, värdegrundsarbetet och elevhälsoarbetet?
  • Vilka resurser finns?
  • Hur kan vi sprida våra erfarenheter kring arbetet med detta till andra?

I detta steg planerar ni för hur ni kan gå vidare i ert arbete för att uppmärksamma utvecklingsområden och vad ni behöver göra.

  • Vilka mål kan sättas upp inför det fortsatta arbetet?
  • Behöver vi omarbeta handlingsplaner och andra dokument som är viktiga för hur vi arbetar med området tobak?
  • Hur kan vi arbeta vidare med temat tillsammans med eleverna?
  • Vem ska delta i utvecklingsarbetet? Hur ska arbetet följas upp? Av vem? När? Vem ansvarar för vad?
  • Hur förankras arbetet på olika nivåer?
  • Hur kan utvecklingsarbetet integreras och involveras i övrigt utvecklingsarbete på skolan? Exempelvis det pedagogiska arbetet, värdegrundsarbetet och elevhälsoarbetet?
  • Vilka resurser finns?
  • Hur kan vi sprida våra erfarenheter kring arbetet med detta till andra?

Övning case, tobak

  1. Läs om Tallbackaskolan i ett case om tobak i fliken nedan. Reflektera och anteckna.
  2. Diskutera i arbetsgruppen med stöd av föreslagna reflektionsfrågor.

Case tobak

Bakgrund

Tallbackaskolan - en högstadieskola med 357 elever belägen i den tätbebyggda bostadsorten Tallviken. Denna gamla stenbyggnad har existerat som skola sedan mitten på 60-talet. Det lokala bostadsområdet där Tallbackaskolans elever till majoriteten bor, består av både hyres- och bostadsrättshus och i utkanten av kommunen finns ett mindre villaområde. Flera av lärarna har arbetat på skolan länge, men under de senaste fem åren har sju nya lärare och en ny skolkurator anställts på skolan.

Miljön kring skolan

Skolgården är till största delen asfalterad med ett mindre område som är gräsbelagt och där det växer höga tallar. Vid ingången till skolgården finns en vägbom och vid ena sidan av den ett trevåningshus med lägenheter. Här hittar man skolans inofficiella rökruta. Det är cirka 12 högstadieelever och en elev från mellanstadiet som i stort sett vid varje längre rast står här och röker. Fimpar och godispapper ligger på marken och på golvet i den närmsta portuppgången, där man ofta värmer sig vid dåligt väder. Någon enstaka rökare till lärare smiter hit för att ta sig ett bloss ibland.

Den inofficiella rökrutan ligger utanför skolans område och platsen är inte synlig från skolans fönster. Skolpersonal som passerar rökarna är få till antalet.Föräldrar med yngre barn i förskoleklass och på lågstadiet går förbi denna plats på väg till och från fritids relativt ofta.

Huvudentren som merparten av personal och elever använder sig av är på andra sidan skolbyggnaden.

Skolpersonalens agerande

Den skolpersonal som stundtals ändå befinner sig vid den inofficiella rökrutan och stöter på rökarna, kommenterar ibland att det är förbjudet att röka på skoltid och att det är farligt för hälsan. Vissa av dessa hotar med att meddela elevernas föräldrar och en del av dem ringer upp elevernas vårdnadshavare. Någon annan meddelar skolsköterskan och anser att det ligger i skolhälsans uppdrag att följa upp rökning. Några andra informerar respektive rökandes elevs mentor som man antar kontaktar hemmen.

Klagomål från de yngre barnens föräldrar och de boende i huset intill rökarnas tillhåll under skoltid har kommit rektor till känna redan för ett år sedan. Rektor lyfte då med anledning av detta problematiken med skolans elevhälsoteam. Elevhälsopersonalen uttrycker stark oro för några av de elever som röker ur flera olika aspekter. De tog på sig att prata med dessa elever om att upphöra med rökning och kontakta hemmen. Rektor skulle prata med mentorerna och uppmana dem till att i högre grad följa upp de elever som upptäcktes röka på skoltid.
Under en kortare tid minskade rökningen vid skolgårdens ingång, men rökarna fanns en bit längre bort och kom oftast för sent till lektionerna efter rast. Efter två månader var de åter stationerade vid bommen vid skolområdets gräns.

Insats för att stoppa rökning

För ett halvår sedan genomförde man med anledning av detta en hälsovecka på skolan som elevhälsoteamet med skolsköterskan i spetsen tog initiativet till. Rektor uppmuntrade detta och hoppades på att problemet med den inofficiella rökrutan skulle upphöra. På hälsoveckan bjöds olika organisationer in för att informera om hälsa och om risker med bland annat rökning. Det kom även representanter från idrottsförbund i försök till att locka till hälsosamma aktiviteter.
Elevrådet som bestod av elever som var ickerökare upprättade tillsammans med rektor och representanter från elevhälsoteamet en plan för rökfri skoltid och åtgärder vid upptäckt av rökning. Vid påföljande termins början informerades det om planen vid föräldramöte i aulan och planen sattes upp på skolans allmänna anslagstavla och mejlades ut till alla föräldrar med barn på högstadiet. Samtliga mentorer fick i uppdrag att prata om planen vid läsårets första klassträff.

Så blev det

Trots detta existerar Tallbackaskolans inofficiella rökruta och klagomålen från föräldrar och de boende har inte avtagit.

Hur är en förändring av tobakssituationen på Tallbackaskolan möjlig?

Bakgrund

Tallbackaskolan - en högstadieskola med 357 elever belägen i den tätbebyggda bostadsorten Tallviken. Denna gamla stenbyggnad har existerat som skola sedan mitten på 60-talet. Det lokala bostadsområdet där Tallbackaskolans elever till majoriteten bor, består av både hyres- och bostadsrättshus och i utkanten av kommunen finns ett mindre villaområde. Flera av lärarna har arbetat på skolan länge, men under de senaste fem åren har sju nya lärare och en ny skolkurator anställts på skolan.

Miljön kring skolan

Skolgården är till största delen asfalterad med ett mindre område som är gräsbelagt och där det växer höga tallar. Vid ingången till skolgården finns en vägbom och vid ena sidan av den ett trevåningshus med lägenheter. Här hittar man skolans inofficiella rökruta. Det är cirka 12 högstadieelever och en elev från mellanstadiet som i stort sett vid varje längre rast står här och röker. Fimpar och godispapper ligger på marken och på golvet i den närmsta portuppgången, där man ofta värmer sig vid dåligt väder. Någon enstaka rökare till lärare smiter hit för att ta sig ett bloss ibland.

Den inofficiella rökrutan ligger utanför skolans område och platsen är inte synlig från skolans fönster. Skolpersonal som passerar rökarna är få till antalet.Föräldrar med yngre barn i förskoleklass och på lågstadiet går förbi denna plats på väg till och från fritids relativt ofta.

Huvudentren som merparten av personal och elever använder sig av är på andra sidan skolbyggnaden.

Skolpersonalens agerande

Den skolpersonal som stundtals ändå befinner sig vid den inofficiella rökrutan och stöter på rökarna, kommenterar ibland att det är förbjudet att röka på skoltid och att det är farligt för hälsan. Vissa av dessa hotar med att meddela elevernas föräldrar och en del av dem ringer upp elevernas vårdnadshavare. Någon annan meddelar skolsköterskan och anser att det ligger i skolhälsans uppdrag att följa upp rökning. Några andra informerar respektive rökandes elevs mentor som man antar kontaktar hemmen.

Klagomål från de yngre barnens föräldrar och de boende i huset intill rökarnas tillhåll under skoltid har kommit rektor till känna redan för ett år sedan. Rektor lyfte då med anledning av detta problematiken med skolans elevhälsoteam. Elevhälsopersonalen uttrycker stark oro för några av de elever som röker ur flera olika aspekter. De tog på sig att prata med dessa elever om att upphöra med rökning och kontakta hemmen. Rektor skulle prata med mentorerna och uppmana dem till att i högre grad följa upp de elever som upptäcktes röka på skoltid.
Under en kortare tid minskade rökningen vid skolgårdens ingång, men rökarna fanns en bit längre bort och kom oftast för sent till lektionerna efter rast. Efter två månader var de åter stationerade vid bommen vid skolområdets gräns.

Insats för att stoppa rökning

För ett halvår sedan genomförde man med anledning av detta en hälsovecka på skolan som elevhälsoteamet med skolsköterskan i spetsen tog initiativet till. Rektor uppmuntrade detta och hoppades på att problemet med den inofficiella rökrutan skulle upphöra. På hälsoveckan bjöds olika organisationer in för att informera om hälsa och om risker med bland annat rökning. Det kom även representanter från idrottsförbund i försök till att locka till hälsosamma aktiviteter.
Elevrådet som bestod av elever som var ickerökare upprättade tillsammans med rektor och representanter från elevhälsoteamet en plan för rökfri skoltid och åtgärder vid upptäckt av rökning. Vid påföljande termins början informerades det om planen vid föräldramöte i aulan och planen sattes upp på skolans allmänna anslagstavla och mejlades ut till alla föräldrar med barn på högstadiet. Samtliga mentorer fick i uppdrag att prata om planen vid läsårets första klassträff.

Så blev det

Trots detta existerar Tallbackaskolans inofficiella rökruta och klagomålen från föräldrar och de boende har inte avtagit.

Hur är en förändring av tobakssituationen på Tallbackaskolan möjlig?

Reflektionsfrågor för case tobak

Hur förhåller sig och agerar följande aktörer på Tallbackaskolan;

  • Skolans ledning?
  • Arbetslaget?
  • Samtliga lärare?
  • Mentorerna?
  • Elevhälsopersonalen?
  • Övrig personal?
  • Eleverna?
  • Gemensamma förhållningssätt?

Vad skulle de kunna göra annorlunda?

Vad skulle de olika aktörerna kunna göra enskilt och i samverkan?

Vilka roller, befogenheter och skyldigheter besitter dem?

Vilka hinder och möjligheter finns?

Hur ser kommunikationen ut mellan skolpersonal, elever och föräldrar?

Hur skulle samverkan med externa aktörer se ut?

Hur skulle Tallbackaskolan kunna arbeta med att kartlägga aktuell situation?

Vilka skulle behöva medverka och vem skulle göra vad?

Vilka lagar och styrdokument bedömer ni vara aktuella i sammanhanget?

Var skulle Tallbackaskolans personal kunna vända sig för att få fördjupad kunskap i ämnet?

Hur skulle Tallbackaskolan kunna använda sig av vägledning och stöd i att leda och utföra värdegrundsarbete och systematiskt kvalitetsarbete?

Hur skapar man motivation som gynnar delaktighet på en skola som Tallbackaskolan?

Vilka behöver motiveras och av vem och på vilket sätt kan det ske?

Vilka förutsättningar och vilket stöd behövs för att en förändring ska vara möjlig?

Vilka insatser och aktiviteter skulle vara önskvärda och möjliga att genomföra av vem/vilka och på vilket sätt?

I vilka skolämnen och på vilket sätt kan Tallbackaskolan arbeta med frågan?

Går det att arbeta ämnesövergripande?

Hur kan man lägga upp en plan för arbetet på individ, grupp och organisationsnivå?

Hur förhåller sig och agerar följande aktörer på Tallbackaskolan;

  • Skolans ledning?
  • Arbetslaget?
  • Samtliga lärare?
  • Mentorerna?
  • Elevhälsopersonalen?
  • Övrig personal?
  • Eleverna?
  • Gemensamma förhållningssätt?

Vad skulle de kunna göra annorlunda?

Vad skulle de olika aktörerna kunna göra enskilt och i samverkan?

Vilka roller, befogenheter och skyldigheter besitter dem?

Vilka hinder och möjligheter finns?

Hur ser kommunikationen ut mellan skolpersonal, elever och föräldrar?

Hur skulle samverkan med externa aktörer se ut?

Hur skulle Tallbackaskolan kunna arbeta med att kartlägga aktuell situation?

Vilka skulle behöva medverka och vem skulle göra vad?

Vilka lagar och styrdokument bedömer ni vara aktuella i sammanhanget?

Var skulle Tallbackaskolans personal kunna vända sig för att få fördjupad kunskap i ämnet?

Hur skulle Tallbackaskolan kunna använda sig av vägledning och stöd i att leda och utföra värdegrundsarbete och systematiskt kvalitetsarbete?

Hur skapar man motivation som gynnar delaktighet på en skola som Tallbackaskolan?

Vilka behöver motiveras och av vem och på vilket sätt kan det ske?

Vilka förutsättningar och vilket stöd behövs för att en förändring ska vara möjlig?

Vilka insatser och aktiviteter skulle vara önskvärda och möjliga att genomföra av vem/vilka och på vilket sätt?

I vilka skolämnen och på vilket sätt kan Tallbackaskolan arbeta med frågan?

Går det att arbeta ämnesövergripande?

Hur kan man lägga upp en plan för arbetet på individ, grupp och organisationsnivå?

Planera en eller flera aktiviteter utifrån den information och diskussion ni tagit del av.

Förslag på frågeställningar vid planering av aktivitet

Hur ser det ut hos er och vad behövs mer? Gör en kartläggning och diskutera utifrån den vad ni behöver utveckla och pröva vad gäller stödet till eleverna.

  • Har vår skola handlingsplaner och andra dokument som är viktiga för hur vi arbetar med området tobak?
  • Vad finns det för tankar om svårigheter och möjligheter i arbetet?
  • Vilken förbättringspotential kan vi se?
  • Vilka kompetensutvecklingsbehov finns?
  • Finns det något att förbättra i arbetet med olika samverkansparter?
  • Vad säger eleverna själva, kommer de till tals om vilket stöd de önskar och på vilket sätt?
  • Hur skulle vi kunna involvera föräldrarna i arbetet?
  • Vilken eller vilka aktiviteter anser vi vara mest lämpliga att genomföra i ett första skede?
  • Vad vill vi uppnå med insatsen?
  • Hur går vi tillväga? Vem ansvarar för vad?
  • När och hur följer vi upp?

Hur ser det ut hos er och vad behövs mer? Gör en kartläggning och diskutera utifrån den vad ni behöver utveckla och pröva vad gäller stödet till eleverna.

  • Har vår skola handlingsplaner och andra dokument som är viktiga för hur vi arbetar med området tobak?
  • Vad finns det för tankar om svårigheter och möjligheter i arbetet?
  • Vilken förbättringspotential kan vi se?
  • Vilka kompetensutvecklingsbehov finns?
  • Finns det något att förbättra i arbetet med olika samverkansparter?
  • Vad säger eleverna själva, kommer de till tals om vilket stöd de önskar och på vilket sätt?
  • Hur skulle vi kunna involvera föräldrarna i arbetet?
  • Vilken eller vilka aktiviteter anser vi vara mest lämpliga att genomföra i ett första skede?
  • Vad vill vi uppnå med insatsen?
  • Hur går vi tillväga? Vem ansvarar för vad?
  • När och hur följer vi upp?

Förslag på frågeställningar vid uppföljning och utvärdering efter aktivitet

I detta steg planerar ni för hur ni kan gå vidare i ert arbete för att uppmärksamma utvecklingsområden och vad ni behöver göra.

  • Vilka mål kan sättas upp inför det fortsatta arbetet?
  • Behöver vi omarbeta handlingsplaner och andra dokument som är viktiga för hur vi arbetar med området tobak?
  • Hur kan vi arbeta vidare med temat tillsammans med eleverna?
  • Vem ska delta i utvecklingsarbetet? Hur ska arbetet följas upp? Av vem? När? Vem ansvarar för vad?
  • Hur förankras arbetet på olika nivåer?
  • Hur kan utvecklingsarbetet integreras och involveras i övrigt utvecklingsarbete på skolan? Exempelvis inom det pedagogiska arbetet, värdegrundsarbetet och elevhälsoarbetet?
  • Vilka resurser finns?
  • Hur kan vi sprida våra erfarenheter kring arbetet med detta till andra?

I detta steg planerar ni för hur ni kan gå vidare i ert arbete för att uppmärksamma utvecklingsområden och vad ni behöver göra.

  • Vilka mål kan sättas upp inför det fortsatta arbetet?
  • Behöver vi omarbeta handlingsplaner och andra dokument som är viktiga för hur vi arbetar med området tobak?
  • Hur kan vi arbeta vidare med temat tillsammans med eleverna?
  • Vem ska delta i utvecklingsarbetet? Hur ska arbetet följas upp? Av vem? När? Vem ansvarar för vad?
  • Hur förankras arbetet på olika nivåer?
  • Hur kan utvecklingsarbetet integreras och involveras i övrigt utvecklingsarbete på skolan? Exempelvis inom det pedagogiska arbetet, värdegrundsarbetet och elevhälsoarbetet?
  • Vilka resurser finns?
  • Hur kan vi sprida våra erfarenheter kring arbetet med detta till andra?

Övning film, tobak

Tobaksfri skola-skolans ansvar och möjligheter, Skolverketlänk till annan webbplats

  1. Ta del av Skolverkets film Tobaksfri skola genom att klicka på länken.
  2. Reflektera, anteckna.
  3. Utse en samtalsledare till efterföljande diskussion med stöd av föreslagna reflektionsfrågor.

Förslag på reflektionsfrågor

  1. Hur många ungdomar börjar röka per år i Sverige?
  2. Vad säger lagen om tobaksfri skoltid?
  3. Hur kan vi "stänga fönstret" för att eleverna börja röka?
  4. Vilka är de främsta förebilderna som påverkar elevernas val av att använda eller avstå från tobak?
  5. Har vi en rökfri skoltid och skolmiljö på vår skola?
  6. Vet vi hur många som röker och snusar på skolan?
  7. Var och när förekommer rökning/snusning på skolan?
  8. Hur ser försäljningen av tobaksvaror ut i skolans närmiljö?
  9. Hur agerar vi vid upptäckt av tobaksbruk på skolan?
  10. Vad behövs för att jag som skolpersonal ska agera när jag misstänker/upptäcker att en elev röker eller snusar?
  11. Har vi ett gemensamt synsätt i personalgruppen på förhållningssätt till tobak?
  12. Hur kan vi arbeta hälsofrämjande och förebyggande?
  13. Hur kan vi arbeta åtgärdande?
  14. Har vi tillräckligt med kunskap och metoder för att arbeta med tobaksfrågan?
  15. Har vi en policy- och handlingsplan för tobaksfrågor med ställningstaganden, arbetsrutiner och ansvarsfördelning?
  16. Hur kan eleverna bli delaktiga i ett tobaksförebyggande arbete?
  17. Kan vi arbeta ämnesövergripande med tobaksfrågan på skolan?
  18. Vilket ansvar har föräldrarna och kan de bidra till skolans tobaksförebyggande arbete?
  19. Kan vi samverka med externa aktörer?
  20. Hur påverkas unga av reklam och media?
  21. Vilket stöd finns till de elever och personal som vill sluta röka?
  1. Hur många ungdomar börjar röka per år i Sverige?
  2. Vad säger lagen om tobaksfri skoltid?
  3. Hur kan vi "stänga fönstret" för att eleverna börja röka?
  4. Vilka är de främsta förebilderna som påverkar elevernas val av att använda eller avstå från tobak?
  5. Har vi en rökfri skoltid och skolmiljö på vår skola?
  6. Vet vi hur många som röker och snusar på skolan?
  7. Var och när förekommer rökning/snusning på skolan?
  8. Hur ser försäljningen av tobaksvaror ut i skolans närmiljö?
  9. Hur agerar vi vid upptäckt av tobaksbruk på skolan?
  10. Vad behövs för att jag som skolpersonal ska agera när jag misstänker/upptäcker att en elev röker eller snusar?
  11. Har vi ett gemensamt synsätt i personalgruppen på förhållningssätt till tobak?
  12. Hur kan vi arbeta hälsofrämjande och förebyggande?
  13. Hur kan vi arbeta åtgärdande?
  14. Har vi tillräckligt med kunskap och metoder för att arbeta med tobaksfrågan?
  15. Har vi en policy- och handlingsplan för tobaksfrågor med ställningstaganden, arbetsrutiner och ansvarsfördelning?
  16. Hur kan eleverna bli delaktiga i ett tobaksförebyggande arbete?
  17. Kan vi arbeta ämnesövergripande med tobaksfrågan på skolan?
  18. Vilket ansvar har föräldrarna och kan de bidra till skolans tobaksförebyggande arbete?
  19. Kan vi samverka med externa aktörer?
  20. Hur påverkas unga av reklam och media?
  21. Vilket stöd finns till de elever och personal som vill sluta röka?

Planera en eller flera aktiviteter utifrån den information och diskussion ni tagit del av.

Förslag på frågeställningar vid planering av aktivitet

Hur ser det ut hos er och vad behövs mer? Gör en kartläggning och diskutera utifrån den vad ni behöver utveckla och pröva vad gäller stödet till eleverna.

  • Har vår skola handlingsplaner och andra dokument som är viktiga för hur vi arbetar med området tobak?
  • Vad finns det för tankar om svårigheter och möjligheter i arbetet?
  • Vilken förbättringspotential kan vi se?
  • Vilka kompetensutvecklingsbehov finns?
  • Finns det något att förbättra i arbetet med olika samverkansparter?
  • Vad säger eleverna själva, kommer de till tals om vilket stöd de önskar och på vilket sätt?
  • Hur skulle vi kunna involvera föräldrarna i arbetet?
  • Vilken eller vilka aktiviteter anser vi vara mest lämpliga att genomföra i ett första skede?
  • Vad vill vi uppnå med insatsen?
  • Hur går vi tillväga? Vem ansvarar för vad?
  • När och hur följer vi upp?

Hur ser det ut hos er och vad behövs mer? Gör en kartläggning och diskutera utifrån den vad ni behöver utveckla och pröva vad gäller stödet till eleverna.

  • Har vår skola handlingsplaner och andra dokument som är viktiga för hur vi arbetar med området tobak?
  • Vad finns det för tankar om svårigheter och möjligheter i arbetet?
  • Vilken förbättringspotential kan vi se?
  • Vilka kompetensutvecklingsbehov finns?
  • Finns det något att förbättra i arbetet med olika samverkansparter?
  • Vad säger eleverna själva, kommer de till tals om vilket stöd de önskar och på vilket sätt?
  • Hur skulle vi kunna involvera föräldrarna i arbetet?
  • Vilken eller vilka aktiviteter anser vi vara mest lämpliga att genomföra i ett första skede?
  • Vad vill vi uppnå med insatsen?
  • Hur går vi tillväga? Vem ansvarar för vad?
  • När och hur följer vi upp?

Förslag på frågeställningar vid uppföljning och utvärdering efter aktivitet

I detta steg planerar ni för hur ni kan gå vidare i ert arbete för att uppmärksamma utvecklingsområden och vad ni behöver göra.

  • Vilka mål kan sättas upp inför det fortsatta arbetet?
  • Behöver vi omarbeta handlingsplaner och andra dokument som är viktiga för hur vi arbetar med området tobak?
  • Hur kan vi arbeta vidare med temat tillsammans med eleverna?
  • Vem ska delta i utvecklingsarbetet? Hur ska arbetet följas upp? Av vem? När? Vem ansvarar för vad?
  • Hur förankras arbetet på olika nivåer?
  • Hur kan utvecklingsarbetet integreras och involveras i övrigt utvecklingsarbete på skolan? Exempelvis inom det pedagogiska arbetet, värdegrundsarbetet och elevhälsoarbetet?
  • Vilka resurser finns?
  • Hur kan vi sprida våra erfarenheter kring arbetet med detta till andra?

I detta steg planerar ni för hur ni kan gå vidare i ert arbete för att uppmärksamma utvecklingsområden och vad ni behöver göra.

  • Vilka mål kan sättas upp inför det fortsatta arbetet?
  • Behöver vi omarbeta handlingsplaner och andra dokument som är viktiga för hur vi arbetar med området tobak?
  • Hur kan vi arbeta vidare med temat tillsammans med eleverna?
  • Vem ska delta i utvecklingsarbetet? Hur ska arbetet följas upp? Av vem? När? Vem ansvarar för vad?
  • Hur förankras arbetet på olika nivåer?
  • Hur kan utvecklingsarbetet integreras och involveras i övrigt utvecklingsarbete på skolan? Exempelvis inom det pedagogiska arbetet, värdegrundsarbetet och elevhälsoarbetet?
  • Vilka resurser finns?
  • Hur kan vi sprida våra erfarenheter kring arbetet med detta till andra?

Övning, text och statistik, förebygga rökning

  1. Ta del av texten i pdf:n Skolbaserade insatser kan förebygga rökdebut
  2. Reflektera, anteckna
  3. Diskutera i arbetsgrupper med stöd av föreslagna reflektionsfrågor.

    Skolbaserade insatser kan förebygga rökdebutlänk till annan webbplats

Förslag på reflektionsfrågor förebygga rökning

  1. Var informationen känd för er?
  2. Vilka framgångsfaktorer identifieras i texten för arbetet med att förebygga rökdebut och vad tänker ni om det?
  3. Hur kan man arbeta med att utveckla ungas sociala kompetens i att avstå från rökning?
  4. Vad kan så kallade ”booster-sessioner” bidra till och är de genomförbara i skolan och i sådana fall på vilket sätt?
  5. Resonera kring vad det är som gör att fler tjejer röker?
  6. Vad tänker ni om långvarig uppföljning?
  7. Vad spelar den vuxne ledaren för roll?
  8. Vilka behov av utbildning, stöd och organisatoriska förutsättningar krävs för att arbeta hälsofrämjande med att förebygga rökning?
  1. Var informationen känd för er?
  2. Vilka framgångsfaktorer identifieras i texten för arbetet med att förebygga rökdebut och vad tänker ni om det?
  3. Hur kan man arbeta med att utveckla ungas sociala kompetens i att avstå från rökning?
  4. Vad kan så kallade ”booster-sessioner” bidra till och är de genomförbara i skolan och i sådana fall på vilket sätt?
  5. Resonera kring vad det är som gör att fler tjejer röker?
  6. Vad tänker ni om långvarig uppföljning?
  7. Vad spelar den vuxne ledaren för roll?
  8. Vilka behov av utbildning, stöd och organisatoriska förutsättningar krävs för att arbeta hälsofrämjande med att förebygga rökning?

Planera en eller flera aktiviteter utifrån den information och diskussion ni tagit del av.

Förslag på frågeställningar vid planering av aktivitet

Hur ser det ut hos er och vad behövs mer? Gör en kartläggning och diskutera utifrån den vad ni behöver utveckla och pröva vad gäller stödet till eleverna.

  • Har vår skola handlingsplaner och andra dokument som är viktiga för hur vi arbetar med området tobak?
  • Vad finns det för tankar om svårigheter och möjligheter i arbetet?
  • Vilken förbättringspotential kan vi se?
  • Vilka kompetensutvecklingsbehov finns?
  • Finns det något att förbättra i arbetet med olika samverkansparter?
  • Vad säger eleverna själva, kommer de till tals om vilket stöd de önskar och på vilket sätt?
  • Hur skulle vi kunna involvera föräldrarna i arbetet?
  • Vilken eller vilka aktiviteter anser vi vara mest lämpliga att genomföra i ett första skede?
  • Vad vill vi uppnå med insatsen?
  • Hur går vi tillväga? Vem ansvarar för vad?
  • När och hur följer vi upp?

Hur ser det ut hos er och vad behövs mer? Gör en kartläggning och diskutera utifrån den vad ni behöver utveckla och pröva vad gäller stödet till eleverna.

  • Har vår skola handlingsplaner och andra dokument som är viktiga för hur vi arbetar med området tobak?
  • Vad finns det för tankar om svårigheter och möjligheter i arbetet?
  • Vilken förbättringspotential kan vi se?
  • Vilka kompetensutvecklingsbehov finns?
  • Finns det något att förbättra i arbetet med olika samverkansparter?
  • Vad säger eleverna själva, kommer de till tals om vilket stöd de önskar och på vilket sätt?
  • Hur skulle vi kunna involvera föräldrarna i arbetet?
  • Vilken eller vilka aktiviteter anser vi vara mest lämpliga att genomföra i ett första skede?
  • Vad vill vi uppnå med insatsen?
  • Hur går vi tillväga? Vem ansvarar för vad?
  • När och hur följer vi upp?

Förslag på frågeställningar vid uppföljning och utvärdering efter aktivitet

I detta steg planerar ni för hur ni kan gå vidare i ert arbete för att uppmärksamma utvecklingsområden och vad ni behöver göra.

  • Vilka mål kan sättas upp inför det fortsatta arbetet?
  • Behöver vi omarbeta handlingsplaner och andra dokument som är viktiga för hur vi arbetar med området alkohol?
  • Hur kan vi arbeta vidare med temat tillsammans med eleverna?
  • Vem ska delta i utvecklingsarbetet? Hur ska arbetet följas upp? Av vem? När? Vem ansvarar för vad?
  • Hur förankras arbetet på olika nivåer?
  • Hur kan utvecklingsarbetet integreras och involveras i övrigt utvecklingsarbete på skolan? Exempelvis det pedagogiska arbetet, värdegrundsarbetet och elevhälsoarbetet?
  • Vilka resurser finns?
  • Hur kan vi sprida våra erfarenheter kring arbetet med detta till andra?

I detta steg planerar ni för hur ni kan gå vidare i ert arbete för att uppmärksamma utvecklingsområden och vad ni behöver göra.

  • Vilka mål kan sättas upp inför det fortsatta arbetet?
  • Behöver vi omarbeta handlingsplaner och andra dokument som är viktiga för hur vi arbetar med området alkohol?
  • Hur kan vi arbeta vidare med temat tillsammans med eleverna?
  • Vem ska delta i utvecklingsarbetet? Hur ska arbetet följas upp? Av vem? När? Vem ansvarar för vad?
  • Hur förankras arbetet på olika nivåer?
  • Hur kan utvecklingsarbetet integreras och involveras i övrigt utvecklingsarbete på skolan? Exempelvis det pedagogiska arbetet, värdegrundsarbetet och elevhälsoarbetet?
  • Vilka resurser finns?
  • Hur kan vi sprida våra erfarenheter kring arbetet med detta till andra?
Forskning och fördjupning

Undervisningsmaterial tobak

Om ni planerar att genomföra lektioner kopplade till området tobak finns förslag på upplägg för olika skolämnen på Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysnings (CAN) webbplats.

ANDT på schemat, CANlänk till annan webbplats

Ansvar

Ansvar

Kort om regelverket

Alla barn och elever har enligt Skollagen och läroplaner rätt till en hälsofrämjande skolmiljö som är tobaksfri och präglas av goda relationer med kamrater och lärare. De har också rätt till undervisning där frågor som rör tobak, alkohol, narkotika och doping integreras i olika ämnen för att få en mer sammansatt bild av dessa områden. Rektor har det övergripande ansvaret för att organisera, leda och följa upp arbetet. Den samlade elevhälsan kan bidra med sin specialistkompetens. Samverkan med andra aktörer kan i vissa fall bli aktuellt.

Skollagen

Läroplaner

Skolans ansvar för barn som far illa, stöd i arbetet

Skolan och hemmet, föräldrasamverkan, publikation

Forskning och fördjupning

Det här är ANDT(S)

ANDT är en förkortning för alkohol, narkotika, dopning och tobak. Det förekommer att ANDT kompletteras med ett S för spel om pengar. Den nationella ANDT-strategin innefattar ett folkhälsofrämjande och förebyggande arbete som bedrivs av myndigheter, länsstyrelser, regioner och kommuner, samt den idéburna sektorn. En ny nationell strategi kommer under 2020.

Nationella ANDT-strateginlänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 10 juni 2020