Systematiskt säkerhetsarbete i skola och förskola
Arbetet med säkerhet och krisberedskap blir framgångsrikt när det sker systematiskt och är en del av den ordinarie verksamheten. Här finns stöd för arbetet till skolledning, skolpersonal och säkerhetsansvariga inom alla skolformer.
Därför ska skolor och förskolor arbeta med säkerhet och krisberedskap
Att vara beredd inför en kris kan bidra till att rädda människoliv. För att kunna agera snabbt är det viktigt att all skolpersonal, inte bara skolledning och lärare, är beredda på att agera i händelse av en kris. I ett akut läge måste man agera direkt, då det antagligen inte finns tid att rådgöra med andra.
Det finns flera skäl till att det är viktigt att alla på skolan och förskolan arbetar för en ökad säkerhet och krisberedskap.
- Personalen måste se till att barnen och eleverna inte kommer till skada.
- Huvudmannen är skyldig att försäkra sig om att elever och personal har en trygg och säker arbetsmiljö. Huvudmannen är till exempel kommunen eller huvudmannen för en fristående skola.
- Det är viktigt att varje rektor i grundskola och förskola känner till arbetsmiljölagstiftningens krav på att kartlägga risker i verksamheten. I skollagen finns krav på systematiskt kvalitetsarbete.
Säkerhet i skola, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB
Länk till annan webbplats.
Det finns bestämmelser i olika lagstiftningar som skolor kan behöva beaktas i arbetet med säkerhet och krisberedskap:
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, Riksdagen. Länk till annan webbplats.
Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap, Riksdagen Länk till annan webbplats.
Exempel på kriser
Kris betyder olika saker för olika människor. Här syftar vi på oväntade händelser som hotar att allvarligt försvåra eller helt lamslå skolans eller förskolans verksamhet. Kriser kan direkt eller indirekt hota grundläggande funktioner och värden som vår hälsa, vår frihet, vår miljö, vårt förtroende och viktiga samhällsfunktioner. Det kan handla om att väldigt många på en skola eller en förskola drabbas. Händelsen kan också få så stora konsekvenser att skolan eller förskolan inte kan erbjuda undervisning och omsorg som vanligt.
Exempel på händelser som kan leda till kris är:
- skolbränder
- väpnat våld i skola
- stor olycka utanför skolan som drabbar barn, unga och vuxna
- pandemi
- giftig rök, gasutsläpp, kemikalieolycka, radioaktivt nedfall
- höjd beredskap och krig.
Människor och smitta, Krisinformation Länk till annan webbplats.
Webbinarium: Trygg och säker skola (tid 2:35:18 min.)
Se webbinariet till rektorer och skolchefer som sändes 2021. Den har fokus på frågor om krisberedskap och skolans ansvar för elevers trygghet.
Arbeta systematiskt med säkerheten
Enligt skollagen och FN:s konvention om barnets rättigheter har barn och elever rätt till en trygg och säker miljö. Ändå upplever barn och elever ibland en otrygghet i skolan och förskolan och många råkar ut för olyckshändelser och skador. Vantrivsel hos barn och elever och skadegörelse, kränkningar, mobbning och olyckshändelser kan i värsta fall leda till en kris. Mot den bakgrunden är det angeläget att skolor och förskolor utgår från en helhetssyn på barns och elevers situation, i arbetet för en trygg och säker miljö.
Grövre våld i skolan, Brottsförebyggande rådet Länk till annan webbplats.
Säkerhetskultur handlar om en organisations gemensamma sätt att tänka och agera i förhållande till risker och säkerhetsfrågor. För ett framgångsrikt arbete med säkerhet behöver arbetet vara en del av den ordinarie verksamheten i förskolan och skolan. Det innebär att det är en del i skolans arbete och känt av all personal. Det är även viktigt att arbetet är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. I skollagen finns krav på att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete både på huvudmannanivå och på skolenhetsnivå. Det finns även krav på systematiskt arbetsmiljöarbete i arbetsmiljölagstiftningen.
Läs mer om systematiskt kvalitetsarbete Länk till annan webbplats.
Läs mer om arbetsmiljöarbete i skola och förskola Länk till annan webbplats.
Systematiskt säkerhetsarbete i skolan, MSB Länk till annan webbplats.
Arbeta med värderingar och förhållningssätt
Grunden för en trygg och säker förskola och skola är ett arbete för en trygg, säker och hälsofrämjande miljö med tydlig värdegrund och tillitsfulla relationer. Arbetet behöver planeras, genomföras, följas upp och analyseras. Det främjande värdegrundsarbetet pågår kontinuerligt. För att det ska ge resultat krävs tydligt uppsatta mål och långsiktighet. Det innebär att värdegrundsarbetet är en viktig del vid planering, genomförande och uppföljning av undervisningen och den undervisningsfria tiden på förskola, skola och fritidshem.
Förebygg incidenter som kan leda till kriser
I arbetet med att förebygga incidenter som kan leda till kriser är det bra om såväl lärare som barn, elever och vårdnadshavare involveras. Ett förtroendefullt förhållande mellan alla inblandade gör skolan starkare i en krissituation. Syftet med det förebyggande arbetet är att avvärja sådana risker som kan leda till kriser av olika slag.
Att skolan ska arbeta med öppenhet och tolerans får inte förväxlas med att skolan ska vara fysiskt öppen för allmänheten. Skolan är inte en allmän plats och det är viktigt med rutiner för tillträde och hur besökare tas om hand och bemöts.
För att lärare och skolledare ska kunna förebygga incidenter behöver de känna till var, när och hur barn och elever riskerar att fara illa. Därför behöver verksamheter regelbundet kartlägga styrkor och svagheter i verksamheten som ett underlag för insatser som kan förebygga incidenter.
Kartläggningen kan till exempel handla om att följa upp och analysera:
- förhållanden i elevernas närmiljö och skolsituation som kan öka risken för skador, ohälsa, utsatthet och kränkningar
- trygga och otrygga platser i skolan
- risker för diskriminering och annan kränkande behandling
- de kränkningsärenden som förekommit på skolan
- orosanmälningar till socialtjänsten
- även mindre händelser som kan leda till konflikter och kriser
- eventuella hot
De flesta allvarliga incidenter har det på något sätt förvarnats om. I sådana fall är det viktigt att personalen kontaktar skolledningen direkt och att elever uppmanas att ta kontakt med någon vuxen på skolan om de uppfattar allvarliga hot mot skolan eller förskolan.
Brott i skolan
Unga som begår brott gör det oftast bara någon enstaka gång. Men en del fortsätter med allvarligare brott och riskerar att utveckla en kriminell livsstil. Därför har en del kommuner inrättat sociala insatsgrupper. Det är en samverkansform där man bygger upp ett skyddsnät kring unga i riskzon.
Riskfaktorer för att utveckla en kriminell livsstil kan vara skolk, försämrade skolresultat och delaktighet i våld och övergrepp eller annan social problematik. Tidiga åtgärder mot kränkningar i skolan är avgörande för att kunna förebygga det grova våldet. Det är viktigt att skolan också åtgärdar lindrigt våld, så att eleverna inte börjar uppfatta detta som en harmlös konfliktlösningsmetod.
Grövre våld i skolan, Brottsförebyggande rådet Länk till annan webbplats.
Brottsförebyggande arbete i skolan, Brottförebyggande rådet Länk till annan webbplats.
Våld och hot i arbetsmiljön, föreskrifter, Arbetsmiljöverket Länk till annan webbplats.
Anlagda bränder
Enligt Brandskyddsföreningen är anlagda bränder i dag ett problem på många skolor. Skolor med problem inom andra områden drabbas oftare av anlagda bränder än skolor med en mer fungerande miljö. I de lägre åldrarna handlar problemet om att barnen inte förstår riskerna med brand.
Ofta anläggs bränderna vid undanskymda platser, vid lastbryggor eller genom att papperskorgar och soptunnor antänds. Särskilt utsatta platser är uppehållsrum, toaletter och anslagstavlor. Oftast är det elever på skolorna och ibland före detta elever som är gärningspersoner.
Förutom anlagda bränder så innefattar skolan också verksamheter med högre brandrisk än normalt, till exempel kemi, hemkunskap och slöjd.
En mer utförlig vägledning i skäligt brandskydd har tagits fram av Brandskyddsföreningen för såväl skolor som förskolor.
Brandskyddsföreningen om brandsäkerhet i skolan Länk till annan webbplats.
Öka krisberedskapen
Att vara beredd inför en kris kan bidra till att rädda människoliv. För att kunna agera snabbt är det viktigt att all skolpersonal, inte bara skolledning och lärare, är beredda på att agera i händelse av en kris. I ett akut läge måste man agera direkt.
Ansvar och befogenheter i skolförfattningarna
Huvudmannens ansvar för krisberedskap är inte tydligt i skollagen men det utgår från vissa allmänna bestämmelser i skolans författningar och annan lagstiftning.
Personalen på skolor och förskolor har ett tillsynsansvar. Det innebär att de måste se till att barnen och eleverna inte kommer till skada. Detta ansvar utgår från att barn och elever har rätt till trygghet enligt skollagen och läroplanerna, att arbetsgivaren har ett ansvar enligt arbetsmiljölagen och att det finns praxis inom området.
Arbetsmiljölagen gäller i skolan. Enligt skollagen ska utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever garanteras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Även om bestämmelser inte gäller i förskolan ska huvudmannen erbjuda förskolebarnen en säker miljö.
Läs vad som gäller för trygghet, studiero och disciplinära åtgärder
Förskolan, skolan och annan verksamhet som regleras i skollagen ska vara fria från kränkande behandling och diskriminering.
Läs mer om vad som gäller kring kränkande behandling, mobbning och diskriminering
Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska göras även på förskole- och skolenhetsnivå. I arbetsmiljölagstiftningen finns krav på systematiskt arbetsmiljöarbete.
Läs vad som gäller för systematiskt kvalitetsarbete
Lagar och andra regler om arbetsmiljö, på Arbetsmiljöverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Personalen i förskola och skola har en viktig roll i att upptäcka när barn far illa eller när det finns risk för det. Ibland behöver personalen göra en anmälan till en annan myndighet, till exempel socialtjänsten eller polisen.
Diskussionsfrågor
- Vet du och dina kollegor vad ni ska göra om det händer en allvarlig olycka, brand eller våldsdåd i verksamheten? Hur vet du hur du ska göra? Vem ska informera dig och dina kollegor hur ni ska agera? På vilket sätt och hur ofta behöver ni få informationen?
- Vet du hur larmen fungerar i verksamhetens lokaler? Har du fått en rundvandring och presentation av hela verksamhetens lokaler? Har ni rutiner för besökare? Kan du skaffa informationen själv eller behöver din arbetsgivare ge den till dig?
- Finns det en krisgrupp i din verksamhet? Vet du och dina kollegor vem ni ska kontakta vid kris? Hur fick du informationen sist? På vilket sätt och hur ofta behöver ni i verksamheten få den här informationen?
- Har verksamheten en krisplan? Känner du till vad det står i den? Vet dina kollegor vad den innehåller? Har ni övat utifrån krisplanen?
- Vem har ansvaret för att barn och elever är säkra när de vistas i er verksamhet? Känner alla i verksamheten vilket ansvar de har och vad det innebär?
- På vilket sätt arbetar din verksamhet med att förebygga ohälsa och kränkningar hos barn och unga? På vilket sätt främja verksamheten goda relationer och gott arbetsklimat för alla? Har ni utvärderat arbetet? Vilka insatser har ni planerat att göra under kommande termin för att bli ännu bättre i detta arbete?
- Kartlägger verksamheten incidenter och hot som kan leda till kris? Har ni planerat åtgärder för att minska risken för kriser? Vilka är insatserna och vad kan du göra för att insatserna ska bli av och slutföras?
- Är säkerhet och krisberedskap en del av verksamhetens systematiska kvalitetsarbete? På vilket sätt involveras du i detta arbete? Vad kan du göra för att din verksamhet ökar säkerheten och krisberedskapen?
Bakgrund och källor
Detta material utgår från skolförfattningar, läroplaner och Skolverkets allmänna råd som har anknytning till frågor om säkerhet och krisberedskap. Materialet utgår också från utredningar och forskning som finns på området. Skolhuvudmän, myndigheter och organisationer har bidragit med underlag och synpunkter.