Leda digitaliseringen på skolor och förskolor

Skolans digitalisering handlar om att öka kvaliteten i undervisningen. Där har rektor, skolchef och huvudman en central roll. Här får du kunskap om vilka förändringar som är aktuella och vad de innebär för din verksamhet.

Digital teknik har skapat nya förutsättningar för arbete och samarbete. Utmaningen för skolan är att dra nytta av de nya förutsättningarna på ett effektivt sätt. Det räcker inte med att lärare blir duktigare på att använda datorer. Arbetssätt, digitala lärresurser och elevuppgifter måste förändras, inte bara i några klassrum utan i alla. Det kan inte heller ske hur som helst utan ska införas på ett systematiskt sätt över tid.

Som skolledare och beslutsfattare behöver du ha kunskap om hur

  • digitaliseringen påverkar samhället och skolan
  • undervisningen kan utvecklas för att öka måluppfyllelsen
  • digital kompetens beskrivs i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner
  • digitala verktyg, infrastruktur, och tjänster kan samverka för att skapa en bra digital arbetsmiljö.

Gör skolan redo för digitala nationella prov

När de digitala nationella proven ska genomföras ställs nya krav på skolorna. Den digitala infrastrukturen behöver i många fall uppdateras för att proven ska kunna genomföras. Både lärare och elever behöver ha kompetensen för att använda verktygen och provplattformen.

Genomförandet kommer också att ställa nya och annorlunda krav på hur proven organiseras. Både teknik och organisation behöver finnas på plats och testas innan de första proven ska genomföras.

Mer information om digitaliseringen av de nationella proven

Tekniska förutsättningar för skolorna att kunna genomföra digitala nationella prov

Kompetensutveckling för skolledare, skolchefer och huvudmän

Vi erbjuder kompetensutveckling för huvudmän, skolchefer och rektorer inom förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och komvux. Huvudmannen är kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse om det är en fristående skola. Materialet ger kunskaper och vägledning i att leda digitalisering. Använd och organisera kompetensutvecklingen på ett sätt som fungerar bäst för er.

Leda digitalisering – om att planera och organisera kompetensutvecklingen

Leda förändring – vägledning till att leda ett förändringsarbete

Digital kompetens har förtydligats i styrdokumenten

Nya skrivningarna om digital kompetens i läroplaner, kursplaner, examensmål och ämnesplaner gäller sedan 1 juli 2018:

Digital kompetens och digitala verktyg i förskolan

Digital kompetens i grundskolan

Digital kompetens i gymnasieskolan

Digital kompetens i vuxenutbildning

Att omsätta förändringarna i praktiken

Att förändringar omsätts i praktik är ett gemensamt ansvar för huvudman, skolchef, rektor och lärare. Huvudman, skolchef och rektor har ansvar för att ge lärarna förutsättningar att arbeta utifrån läroplanen. Lärare har ansvar för att undervisa enligt läroplanen. Rektor bör se till att verksamheten genomförs utifrån planeringen. Vårt material har tagits fram för att underlätta detta arbete.

Kommentarmaterial om digital kompetens

Det finns två generella kommentarmaterial om digital kompetens:

Kommentarmaterialen beskriver de ställningstaganden som ligger bakom förtydligandena om digital kompetens i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner. Det finns också ämnesspecifika kommentarmaterial.

Ämnesspecifika kommentarmaterial om digitalisering

Diskussionsunderlag om ändringarna i läroplanen

Diskussionsunderlagen underlättar för personalen att diskutera vad ändringarna i läroplanen innebär för undervisningen.

Rektorns förberedelser för förändringarna

Gå igenom ändringarna i styrdokumenten tillsammans med ledningsgruppen eller en grupp lärare.

  1. Se filmen nedan om förändringar i läroplanen
  2. Läs de skrivningar som handlar om digital kompetens i läroplanen del 1 och 2.
  3. Läs något av kommentarmaterialen.

Gå igenom ändringarna i styrdokumenten tillsammans med ledningsgruppen eller en grupp lärare.

  1. Se filmen nedan om förändringar i läroplanen
  2. Läs de skrivningar som handlar om digital kompetens i läroplanen del 1 och 2.
  3. Läs något av kommentarmaterialen.

Att organisera personalens arbete med diskussionsunderlaget

Har ni tillgång till en IKT-pedagog, förstelärare inom digitalisering eller en centrala IKT-pedagoger eller motsvarande hos huvudmannen? Låt dem då vara med i planeringen. Planeringsgruppen bör börja med att läsa igenom materialet så som det beskrivs ovan och sedan gå igenom diskussionsunderlaget.

Indelning: Organisera gärna personalen i grupper om 3–6 personer. Det är bra om personalen jobbar i ämnesöverskridande grupper.

Tid: Planera in den individuella förberedelsen och de kollegiala mötena. Momenten bör inte komma för långt från varandra.

Upplägget i diskussionsunderlaget:

  1. Se, läs och fundera på egen hand (ca 90–120 min). Bör genomföras i nära anslutning (dagarna innan) till nästa moment.
  2. Se, diskutera och planera tillsammans (120 min). Deltagarna arbetar i grupperna, ser filmer om undervisning och reflekterar kring dessa. De diskuterar om och sammanställer sina behov av kompetensutveckling. Lärare planerar sedan för en undervisningsaktivitet där de använder digital kompetens.
  3. Lärare genomför planerade undervisningsaktiviteten.
  4. Reflektion (45–60 min). Gruppen reflekterar tillsammans kring den genomförda aktiviteten. Samla gärna in lärarnas tankar i samband med moment 1 och 2 −gör det helst med digitala verktyg.

Har ni tillgång till en IKT-pedagog, förstelärare inom digitalisering eller en centrala IKT-pedagoger eller motsvarande hos huvudmannen? Låt dem då vara med i planeringen. Planeringsgruppen bör börja med att läsa igenom materialet så som det beskrivs ovan och sedan gå igenom diskussionsunderlaget.

Indelning: Organisera gärna personalen i grupper om 3–6 personer. Det är bra om personalen jobbar i ämnesöverskridande grupper.

Tid: Planera in den individuella förberedelsen och de kollegiala mötena. Momenten bör inte komma för långt från varandra.

Upplägget i diskussionsunderlaget:

  1. Se, läs och fundera på egen hand (ca 90–120 min). Bör genomföras i nära anslutning (dagarna innan) till nästa moment.
  2. Se, diskutera och planera tillsammans (120 min). Deltagarna arbetar i grupperna, ser filmer om undervisning och reflekterar kring dessa. De diskuterar om och sammanställer sina behov av kompetensutveckling. Lärare planerar sedan för en undervisningsaktivitet där de använder digital kompetens.
  3. Lärare genomför planerade undervisningsaktiviteten.
  4. Reflektion (45–60 min). Gruppen reflekterar tillsammans kring den genomförda aktiviteten. Samla gärna in lärarnas tankar i samband med moment 1 och 2 −gör det helst med digitala verktyg.

Personalens digitala kompetens

Kartlägg med din personal den digitala kompetensen utifrån yrkesrollen. Då får du syn på vilka kortsiktiga och långsiktiga behov av kompetensutveckling hela personalen har. Här kan diskussionsunderlagen vara till hjälp.

Det systematiska kvalitetsarbetet är grunden för att analysera personalens och skolans behov. Med Lika-verktyget kan ni komplettera lägesbilden för att kunna prioritera insatser. Lika står för ledning, infrastruktur, kompetens och användning. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram verktyget.

Så fungerar systematiskt kvalitetsarbete

Kompetensutveckling i kvalitetsarbete – Kvalitetsverkstaden

Självskattningsverktyget Lika, SKR, Sveriges Kommuner och Regionerlänk till annan webbplats

Här listar vi all vår kompetensutveckling om digitaliseringlänk till annan webbplats

Tekniska förutsättningar

Elever och personal behöver digitala verktyg och tjänster som är ändamålsenliga, behovsanpassade och lätta att använda. Det behövs en it-miljö där olika system, tjänster och verktyg samspelar. Det är viktigt att verksamheten har en god dialog med it-avdelningen om behoven av it-stöd så att de system som implementeras på bästa sätt stödjer verksamheten.

Några kännetecken på välfungerande digitala arbetsmiljöer:

  • System/tjänster/verktyg fungerar tillsammans och kan kommunicera och samspela med varandra.
  • Pedagogisk och teknisk support finns lätt tillgänglig.
  • Verktyg och tjänster är användarcentrerade vilket innebär att de löser användarens behov snarare än administrationens/organisationens.
  • Infrastrukturen, till exempel trådlösa nätverk, lagringsytor, bandbredd, rättigheter, är tillräckligt dimensionerad och hindrar inte organisationens användning och utveckling.
  • Verksamhetens it-system är skalbart, säkert och användarvänligt.

Framgångsfaktorer för digitalisering

Rapporten Digitaliseringen i skolan – vad säger forskningen?länk till annan webbplats tar upp följande framgångsfaktorer för lyckat digitaliseringsarbete i skolan:

  • Rektorernas förmåga att driva utvecklingen åt rätt håll under lång tid.
  • Lärarnas digitala kompetens, alltså deras förmåga att konstruktivt och effektivt använda information och andra digitalt tillgängliga resurser.
  • Skolans förmåga att kvalitetsbedöma och tillgodogöra sig metoder där tekniken används på bästa möjliga sätt.
  • En lokal ”bank” av delade pedagogiska resurser som är känd och regelbundet används av alla (på skolan, i kommunen eller i kommunalt samarbete).
  • En enhetlig digital lärmiljö som omfattar fler än en enstaka skola, gärna hela kommunen eller flera kommuner i samarbete.

Utöver dessa faktorer är det viktigt att tänka på följande:

  • Huvudmannen säkerställer att resurser finns för att genomföra en ändamålsenlig verksamhetsutveckling med digitala verktyg.
  • Organisatorisk och ekonomisk beredskap för reinvesteringar, underhåll och uppdateringar av IT-miljön.
  • Den digitala infrastrukturen och kompetensutvecklingen har en självklar plats i det systematiska kvalitetsarbetet.
  • Säkerheten i systemen behöver tas hänsyn till redan i upphandlingar.

Insatsen ingår i det nationella skolutvecklingsprogrammet Digitalisering

Senast uppdaterad 02 januari 2020

Det finns ingen utpekad sida att hämta puffar ifrån!