Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare

Skolverket har på uppdrag av regeringen arbetat fram förslag på ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Syftet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna och att öka attraktionen till yrkena.

Skolverket föreslår ett professionsprogram som ger rektorer, lärare och förskollärare möjlighet att kontinuerligt kompetensutveckla sig under hela sitt yrkesliv. På så sätt kan professionsprogrammet bidra till att både kvaliteten i undervisningen och attraktionen till yrkena ökar.

Professionsprogrammet = kompetensutveckling och meritering

Professionsprogrammet består enligt uppdraget av två bärande delar:

• en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare
• ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och förskollärare.

Medan den nationella strukturen för kompetensutveckling ska erbjuda möjligheter till relevant kompetensutveckling, ska det nationella meriteringssystemet göra det möjligt för yrkesverksamma legitimerade lärare och förskollärare att få sin kompetens erkänd.

Nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare

Utformningen av den nationella strukturen för kompetensutveckling syftar till att ge rektorer, lärare och förskollärare bättre möjligheter att på ett strukturerat och likvärdigt sätt utveckla sin yrkesskicklighet genom att kontinuerligt kompetensutveckla sig under hela yrkeslivet.
Skolverket föreslår ett brett och flexibelt innehåll i den nationella strukturen för att det ska vara relevant oavsett skolform, verksamhet och undervisningsämnen.

Olika former av kompetensutveckling

Skolverket föreslår att följande former för kompetensutveckling ska ingå i den nationella strukturen för kompetensutveckling:

• Akademiska kurser på universitet och högskolor
• Kollegialt lärande
• Praktiknära forskning

Innehåll för lärare och förskollärare

Legitimerade lärare och förskollärare ska kunna bredda, fördjupa och specialisera sin kompetens inom sina undervisningsämnen samt inom följande akademiska huvudområden:

• didaktik (inklusive ämnesdidaktik)
• barn- och ungdomsvetenskap
• kognitionsvetenskap
• pedagogik (inklusive specialpedagogik)
• pedagogiskt arbete
• pedagogisk psykologi

Innehåll för rektorer

Skolverket erbjuder redan idag en struktur för kompetensutveckling för rektorer. Förslaget bygger vidare på den befintliga strukturen, som innehåller både förberedande och fortsatt kompetensutveckling efter rektorsprogrammet. Skolverkets uppdragsutbildningar inom fortbildning för rektorer Länk till annan webbplats. ska ingå i professionsprogrammet för rektorer. Utbudet av kurser inom fortbildning för rektorer kan utvecklas och ska på sikt kunna ingå i en magister- eller masterexamen.

Skolverket föreslår att även andra högskolekurser med relevans för skolledarskap ska ingå i den nationella strukturen för kompetensutveckling för rektorer.

Behoven styr valet av kompetensutveckling

Utgångspunkten i förslaget är att utgå från de pedagogiska utmaningar som identifieras i verksamheten och att barnens, elevernas, kollegiets och individens behov styr valet av kompetensutveckling. Innehållet i kompetensutvecklingen ska i första hand vara relevant för undervisningen, men också den enskilda rektorns, lärarens och förskollärarens utveckling. Rektor och huvudman ansvarar för att se till att det finns förutsättningar för att genomföra kompetensutvecklingen.

Nationellt meriteringssystem

Utöver en nationell struktur för kompetensutveckling ska det också finnas ett meriteringssystem. Det gör det möjligt för yrkesverksamma legitimerade lärare och förskollärare att få sin kompetens synliggjord och erkänd. Skolverkets förslag bygger på tre meriteringsnivåer: meriteringsnivå 1, 2 och 3.

Meriteringsnivå 1

Enligt Skolverkets förslag ska tyngdpunkten för meriteringsnivå 1 ligga på tid i yrket och akademiska högskolepoäng som erhållits efter behörighetsgivande examen. För att kunna uppnå meriteringsnivå 1 ska läraren eller förskolläraren enligt förslaget:

• vara legitimerad och verksam i yrket
• ha varit verksam i yrket i minst 6 år
• har genomfört kurser om 15 hp, varav 7,5 hp ska utgöras av någon av de valbara kurser som Skolverket angivit som meriterande.

Under en övergångsperiod om fyra år föreslås att lärare och förskollärare med minst 12 års erfarenhet i yrket ska kunna tillgodoräkna sig 7,5 hp vid ansökan om meriteringsnivå 1.

Meriteringsnivå 2

I Skolverkets förslag bygger meriteringsnivå 2 i större utsträckning på akademiska studier som genomförts efter behörighetsgivande examen. För att uppnå meriteringsnivå 2 föreslår Skolverket att läraren eller förskolläraren ska:

• ha uppnått meriteringsnivå 1
• vara legitimerad och verksam i yrket
• ha genomfört utbildning om minst 60 hp, varav:
  • 15 hp kan tillgodoräknas från meriteringsnivå 1
  • 7,5 hp ska utgöras av den obligatoriska uppdragsutbildningen Vidareutveckling och analys av kvalitet i undervisning (VAK) Minst 30 hp ska vara på avancerad nivå.

Medverkan i ett praktiknära forskningsprojekt kan ersätta 7,5 hp vid meritering till meriteringsnivå 2. Det förutsätter att den sökande har varit medförfattare till en referentgranskad och publicerad artikel.

Meriteringsnivå 3

Meriteringsnivå 3 kräver en examen på forskarnivå, en licentiat- eller doktorsexamen. För att kunna uppnå meriteringsnivå 3 föreslås att läraren eller förskolläraren ska:

• minst ha uppnått meriteringsnivå 1
• vara legitimerad och verksam i yrket
• ha genomfört den obligatoriska uppdragsutbildningen Vidareutveckling och analys av kvalitet i undervisning (VAK)
• ha en examen på forskarnivå.

Ett förslag som kan byggas ut

Innehållet i Skolverkets förslag om ett nationellt professionsprogram är utformat för att vara flexibelt och kunna utvecklas över tid med utgångspunkt i nya eller förändrade behov hos rektorer, lärare och förskollärare eller med anledning av förändringar i omvärlden.

Arbetet med uppdraget

Rådet för professioner i skolväsendet har bistått Skolverket i arbetet med att ta fram förslagen i regeringsredovisningen. Skolverket har också samverkat med ett flertal andra externa aktörer.

Läs mer om rådet och rådets möten Länk till annan webbplats.

Läs redovisningen i sin helhet

I redovisningen till regeringen beskriver vi viktiga avvägningar som gjorts. Där kan du bland annat läsa mer utförligt om hur förslaget skulle kunna utvecklas på kort och lång sikt. Framförallt ger den en fördjupad bild av förslaget som helhet.

Redovisning av regeringsuppdrag om ett nationellt professionsprogram