Språkval

Elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan ska erbjudas språkval. Här kan du läsa om reglerna kring språkvalet.

Rätt till språkval

När görs språkvalet?

Elever i grundskolan och sameskolan ska få undervisning i det språk de har valt som språkval senast i årskurs 6. Det regleras i timplanen för respektive skolform. Ofta gör eleverna därför sitt språkval i årskurs 5 eller 6, beroende på skolans organisation. Elever i specialskolan ska få undervisning i språkval senast i årskurs 7.

Källor: Bilaga 1, 3 och 4 till skolförordningen.

Timplan för grundskolan

Timplan för specialskolan

Timplan för sameskolan

Vilka språk måste erbjudas som språkval?

Elever i grundskolan och specialskolan ska kunna välja mellan minst två av de moderna språken franska, spanska och tyska. Huvudmannen ska därutöver sträva efter att erbjuda fler moderna språk inom språkvalet.

I stället för ett modernt språk ska eleverna även kunna välja ett av följande alternativ som språkval:

  • modersmål
  • undervisning i svenska eller svenska som andraspråk, om eleven i övrigt får undervisning i svenska eller svenska som andraspråk
  • engelska
  • teckenspråk

Elever i sameskolan ska erbjudas moderna språk som språkval, men det är inte reglerat vilka språk som ska erbjudas.

Källor: 13 kapitlet 4 § skollagen samt 9 kapitlet 5-6 §§ och 11 kapitlet 4-5 §§ skolförordningen.

Rätt till modersmålsundervisning

Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.

Kommuner

En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning.

Enskilda

En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola och gymnasiesärskola. En enskild huvudman kallas ofta även för ”fristående huvudman”. För kontakt med en fristående huvudman kan man vända sig till verksamhetens styrelse eller motsvarande.

Regioner
Gymnasieskolor, gymnasiesärskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.

Staten
Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.

Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.

Har elever alltid rätt att få läsa franska, spanska eller tyska som språkval?

Elever i grundskolan och specialskolan ska kunna välja mellan minst två av språken franska, spanska och tyska som språkval. Men för att huvudmannen ska vara skyldig att anordna undervisning i dessa språk måste sammanlagt minst fem elever i huvudmannens skolor ha valt språket. I specialskolan gäller skyldigheten bara om minst tre elever i den aktuella skolan har valt språket.

Några fler undantag från huvudmannens skyldighet att anordna undervisning i ett språk som har erbjudits som språkval finns inte i skolans författningar.

Det finns inga bestämmelser om urval vid språkval.

Skolinspektionen har i ett beslut gällande grundskolan gjort bedömningen att skolan, utifrån de aktuella omständigheterna i det fallet, inte fick göra ett urval inom språkvalet, utan eleverna har rätt till undervisning i det erbjudna språk som eleven har valt, om minst fem elever hos huvudmannen valt det.

Källor: 9 kapitlet 7 § och 11 kapitlet 6 § skolförordningen samt Skolinspektionens beslut dnr 2020:6187.

Vad gäller om det blir färre än fem elever efter att språkundervisningen börjat?

Reglerna om språkval beskriver huvudmannens skyldighet att starta undervisningen. Om omständigheterna skulle ändras, till exempel om elever hoppar av, kvarstår rätten för de elever som är kvar att fullfölja sin utbildning.

Det är möjligt för huvudmannen att anordna undervisning i moderna språk som fjärrundervisning. Det kan vara ett sätt att underlätta fortsatt undervisning i ett språk även om det skulle bli färre elever.

Källor: 21 kapitlet 2-4 och 9-14 §§ skollagen samt 5a kapitlet 1-6 §§, 9 kapitlet 7 § och 11 kapitlet 6 § skolförordningen.

Fjärrundervisning

Kan en elev läsa sitt modersmålsspråk som modernt språk?

Ja, en elev kan läsa sitt modersmålsspråk inom ramen för ämnet moderna språk. Det gäller dock bara om huvudmannen har valt att erbjuda språket som ett modernt språk. Om en elev läser sitt modersmålsspråk som modernt språk ska kursplanen för moderna språk följas, och elevens kunskaper ska bedömas i förhållande till kunskapskraven för moderna språk.

Källor: 10 kapitlet 4 § och 13 kapitlet 4 § skollagen samt 9 kapitlet 5-7 §§ och 11 kapitlet 4-6 §§ skolförordningen.

Kan en elev läsa en kombination av svenska och engelska inom språkvalet?

Nej, det är inte möjligt att välja en kombination av svenska/svenska som andraspråk och engelska inom ramen för språkvalet. En elev i grundskolan och specialskolan har rätt att läsa engelska eller svenska/svenska som andraspråk i stället för ett modernt språk, men eleven måste då välja ett av alternativen.

Källor: 9 kapitlet 6 § och 11 kapitlet 5 § skolförordningen.

Organisation av språkundervisning

Kan en elev byta språk?

Det är inte specifikt reglerat i skolans regelverk om en elev kan göra omval inom ramen för språkvalet. Det är rektorn som bedömer om det är möjligt för skolan att organisera detta.

Om eleven vill byta språk så sent i utbildningen att det finns underlag för ett avslutande betyg ska läraren sätta betyg.

Källor: 2 kapitlet 10 §, 10 kapitlet 15 §, 12 kapitlet 15 § och 13 kapitlet 17 § skollagen samt 4 kapitlet 9 § gymnasieförordningen.

Måste språkundervisningen ske på skolan?

Det är vanligt att undervisningen sker i den skola eleven går i, men det är möjligt för huvudmannen att anordna undervisningen vid en annan skola.

Det är även möjligt för huvudmannen att anordna undervisning i moderna språk som fjärrundervisning. Vid fjärrundervisning är eleverna i skolans lokaler tillsammans med en handledare. Läraren som undervisar befinner sig samtidigt någon annanstans.

Källor: 1 kapitlet 3 § skollagen och 5 a kapitlet 1–4 §§ skolförordningen.

Har huvudmannen tillsynsansvar när undervisning i moderna språk ges vid en annan skola än elevens ordinarie skola?

Kan en elev ha rätt till skolskjuts när undervisning i moderna språk ges vid en annan skola än elevens ordinarie skola?

Fjärrundervisning

Betyg och meritvärde

När sätts betyg i moderna språk som språkval?

Betyg sätts alltid i slutet av terminen i de ämnen eleverna fått undervisning i under terminen. Elever som läser moderna språk under höstterminen i årskurs 6 ska få betyg i slutet av höstterminen. Detsamma gäller för elever i specialskolan som läser moderna språk under höstterminen i årskurs 7.

Källor: 10 kapitlet 15 §, 12 kapitlet 15 § och 13 kapitlet 17 § skollagen.

Får elever som läser svenska, svenska som andraspråk eller engelska som språkval ett extra betyg i dessa ämnen?

Nej. Om elever läser något av dessa ämnen inom ramen för språkvalet är det kursplanerna för svenska, svenska som andraspråk eller engelska som ska följas. Eleven får bara ett betyg i svenska eller svenska som andraspråk och ett betyg i engelska. Däremot kan elevens prestationer på de undervisningspass som ges inom ramen för språkvalet påverka betyget i det aktuella ämnet.

Källor: Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:157) om utformningen av slutbetyg i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan.

Hur påverkar betyg i moderna språk meritvärdet?

När en elev söker till gymnasieskolan används ett meritvärde som räknas ut av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. De elever som fått betyg i moderna språk som språkval kan räkna med detta betyg som ett 17:e betyg i meritvärdet, utöver de 16 bästa betygen i övrigt.

Elever som har läst moderna språk inom ramen för elevens val kan däremot inte räkna detta betyg som ett 17:e betyg vid beräkningen av meritvärdet. För att kunna räkna med ett 17:e betyg ska det moderna språket ha lästs som språkval.

Källa: 7 kapitlet 4 § gymnasieförordningen.

Kan en elev ha betyg i två eller flera moderna språk?

Ja, en elev kan ha betyg i två eller flera moderna språk. Det gäller oavsett om betygen är satta enligt kunskapskraven för språkval eller enligt kunskapskraven för elevens val.

Att en elev får betyg i flera moderna språk kan exempelvis bli aktuellt om eleven gör en prövning i ett eller flera språk. Den undervisning som enligt timplanerna ska ges i språkval ska dock bara omfatta ett valt språk.

Om en elev har betyg i två moderna språk enligt kunskapskraven för moderna språk som språkval innebär det inte att eleven får tillgodoräkna sig ett 18:e betyg i meritvärdet vid ansökan till gymnasieskolan. Endast ett betyg i moderna språk som språkval kan räknas in som ett 17:e betyg i meritvärdet.

Källor: 7 kapitlet 4 § gymnasieförordningen samt 8 § Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:157) om utformningen av slutbetyg i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan.

Hur påverkar studier i moderna språk i grundskolan vilka kurser eleven kan läsa i gymnasieskolan?

Om en elev har betyg i moderna språk från grundskolan, och eleven vill fortsätta att läsa samma språk i gymnasieskolan, ska undervisningen i gymnasieskolan utgå från grundskolans utbildningsnivå.

En elev som i sitt slutbetyg har betyg i moderna språk som språkval, det vill säga steg 2, ska börja med lägst steg 3 i gymnasieskolan. Om eleven har betyg i moderna språk som elevens val ska eleven börja med lägst steg 2 i gymnasieskolan. Det finns dock inget som hindrar att en elev börjar läsa det aktuella språket på ett högre steg i gymnasieskolan, om eleven har förutsättningar för det.

Källa: 4 kapitlet 9 § gymnasieförordningen.

Senast uppdaterad 12 maj 2022

Relaterat

  • Broschyr

    Dags för språkval!

    Tipsa gärna elever och föräldrar och vår broschyr om språkvalet i grundskolan.