Sexuella trakasserier – teori och regelverk

Alla elever har rätt till en trygg skolgång utan sexuella trakasserier. Skolan ska vara en trygg plats där elever kan lära och utvecklas. Skolan har ett ansvar att arbeta främjande och förebyggande mot sexuella trakasserier och att agera för att stoppa dem om de ändå skulle uppstå.

Vad är sexuella trakasserier?

Sexuella trakasserier är en form av diskriminering enligt diskrimineringslagen. Det är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier kan till exempel vara att någon tafsar eller skickar bilder med sexuellt innehåll. Det kan också handla om kommentarer, närgångna blickar, ovälkomna komplimanger och anspelningar eller jargong.

Sexuella trakasserier är ett beteende som är oönskat av den som blir utsatt. Det är alltid den som blir utsatt som avgör vad som är oönskat och kränkande. För att det ska vara sexuella trakasserier enlig diskrimineringslagen, måste också den som trakasserar förstå att agerandet upplevs som kränkande. I många situationer är det uppenbart att ett beteende är kränkande, men om det inte är det måste eleven klargöra för den som kränker att beteendet är ovälkommet. Eleven kan också ta hjälp av personalen i skolan. Eleverna ska få kännedom om hur de kan få hjälp om de upplever otrygghet i eller utanför skolan.

Om skolan misstänker att en elev har utsatts för sexuella trakasserier bör skolan samtala med både den elev som kan ha blivit utsatt och den eller de som kan ha utsatt eleven för trakasserierna. Om samtalet leder till att skolan får kännedom om att en elev anser sig ha utsatts för sexuella trakasserier måste skolan starta en utredning.

Sexuella trakasserier kan också vara brottsligt enligt brottsbalken. Till exempel sexuellt ofredande, sexuellt utnyttjande eller våldtäkt.

Trakasserier och sexuella trakasserier, Diskrimineringsombudsmannen Länk till annan webbplats.

Aktuella bestämmelser: 1 kapitlet 4 § och 2 kapitlet 7 § diskrimineringslagen och 10 kapitlet 3–4 §§ skollagen

Andra trakasserier

Även trakasserier är en form av diskriminering enligt diskrimineringslagen. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de sju skyddade diskrimineringsgrunderna

• kön
• könsöverskridande identitet eller uttryck
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionsnedsättning
• sexuell läggning
• ålder.

Aktuella bestämmelser: 1 kapitlet 4 § diskrimineringslagen

Skolans skyldigheter att genomföra åtgärder

Skolan kan vara skyldig att genomföra åtgärder även om det inte är fråga om sexuella trakasserier eller trakasserier enligt diskrimineringslagen i ett enskilt fall. Det kan till exempel handla om att förklara för en elev hur man bemöter varandra i skolan och att elevens beteende upplevs som kränkande. Det kan också handla om att genomföra åtgärder på gruppnivå för att förebygga sexuella trakasserier och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter. Skolan har ett ansvar att se till att alla elever får en trygg skolmiljö.

Ljudfil: Främja studiero genom att motverka kränkande behandling (tid 07:48 min.) Länk till annan webbplats.

Motverka kränkande behandling och diskriminering – transkribering av ljudfil Länk till annan webbplats.

Att lära om, genom och för demokrati

Skolans demokratiska uppdrag handlar om att skolan ska ge elever kunskaper, förmågor och värderingar som gör det möjligt att delta aktivt i samhället, men också om att eleverna har rättigheter i skolan. Arbetet med det demokratiska uppdraget ska ske såväl i som utanför undervisningen och är ett ansvar för hela skolans personal.
Ett sätt att beskriva det demokratiska uppdraget är med hjälp av perspektiven om, genom och för. Elever ska lära om demokrati och mänskliga rättigheter, till exempel om jämställdhet, likabehandling och skydd mot diskriminering. De ska också lära sig genom att grundläggande demokratiska värderingar och respekten för mänskliga rättigheter genomsyrar skolan. Målet är att de ska utveckla förmågor för att som samhällsmedborgare kunna delta aktivt i demokratin.

Förskolans och skolans värdegrund och demokratiska uppdrag

Aktuella bestämmelser: 1 kapitlet 4-5 §§ skollagen och läroplanen för varje skolform

Trygghet och studiero

Utbildningen ska utformas så att alla elever garanteras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Ett av skolans mål är att varje elev ska respektera andras egenvärde oxh deras kroppsliga och personliga integritet. Skolan ska också ha ordningsregler, som ska utarbetas under medverkan av eleverna. Ordningsreglerna ska följas upp.

Skolan får besluta om disciplinära och andra särskilda åtgärder. Det är åtgärder som är omedelbara, tillfälliga och befogade för att garantera eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande beteende.

Studiero och disciplinära åtgärder

Aktuella bestämmelser: 5 kapitlet 2-24 §§ skollagen

Skolans jämställdhetsuppdrag, sexuella trakasserier och andra kränkningar

Arbetet med att motverka sexuella trakasserier och andra kränkningar är en del i det övergripande arbetet för jämställdhet och allas lika värde. Skollagen och läroplanerna tydliggör att alla som arbetar i skolan ska bidra till att verksamheten präglas av jämställdhet och solidaritet mellan människor. Skolan ska vara en trygg plats där alla elever känner sig inkluderade och har möjlighet att utvecklas i sin fulla potential oberoende av könstillhörighet. Skolan ska också synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Detta är viktigt för att barn och elever ska kunna göra egna kunskapsbaserade val i livet, som inte påverkas av stereotypa föreställningar och förväntningar utifrån kön, och skapa förutsättningar för jämställda relationer. Sexuella trakasserier och olika former av kränkningar står i motsättning till jämställdhet och allas lika värde.

Sexuella trakasserier innefattar flera olika typer av handlingar av sexuell natur och behöver inte bara vara fysiska. Det kan även handla om exempelvis bilder med sexuellt innehåll eller kommentarer. När det gäller sexuella trakasserier kan det upplevas som ytterligare försvårande för den som blir utsatt, att de upplevda kränkningarna ofta sker i glidande gränsöverskridningar. Det kan vara en beröring som från början inte känns fel, men som övergår till att bli oönskad och kanske uppenbart sexuella trakasserier. Det kan till exempel handla om en kram som glider över till att få en sexuell laddning när den andra personen ovälkommet trycker sig mot en. Det kan även handla om ett samtal som börjar i uppskattande kommentarer om utseende men som glider över till att få en sexuell innebörd och är oönskat. I dessa typer av situationer kan det också vara svårt att i stunden berätta att ett beteende inte är önskat. Den utsatta eleven kan då ta hjälp av personalen i skolan. Om skolan får kännedom om en kränkning, så måste skolan anmäla det och starta en utredning.

Det kan vara svåra att skilja sexuella trakasserier, dvs. kränkningar av sexuell natur, från trakasserier som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller sexuell läggning, eftersom det finns gemensamma beröringspunkter mellan de olika formerna av kränkningar. Det väsentliga för skolan är att vidta de åtgärder som lagen kräver för att förhindra fortsatta trakasserier, och att arbeta främjande och förebyggande med bland annat attityder, värderingar och normer kring kön, jämställdhet, sexualitet och alla människors lika värde.

Läs mer

• Sexuella trakasserier i skolan Pdf, 175 kB. (Pdf, 175 kB)
• Jämställdhetsmyndighetens arbete mot sexuella trakasserier Länk till annan webbplats.

Se filmer om sexuella trakasserier

Filmer om sexuella trakasserier och trakasserier, Diskrimineringsombudsmannen Länk till annan webbplats.

Normer och strukturer påverkar oss alla

Diskriminering och kränkningar kan kopplas till normer om vad som anses vara normalt och avvikande, vad som ger makt och status. Normer är föreställningar, idéer och oskrivna regler som formar oss som individer, våra relationer och hela samhället. Idéer om vad som är normalt, önskvärt och sant, skapas och återskapas och normerna fördelar på så sätt makt. Att passa in i normen belönas ofta på olika sätt, till exempel genom acceptans och bekräftelse. Att inte passa in i normen får ofta negativa konsekvenser, till exempel förlöjligande eller uteslutning.

Vi anpassar oss till de flesta normer utan att tänka på det. Det är först när någon bryter mot normen som den blir synlig. Flera normer bidrar till positiva beteenden, exempelvis att vi ställer oss i en kö när vi ska betala för något i en affär. Om någon plötsligt tränger sig i kassakön reagerar vi. Det finns också normer som ger människor ett stort utrymme att få vara sig själva, som ger positiv bekräftelse och som värdesätter olikheter. Andra normer kan vara begränsande för människor på olika sätt, som krymper och förtrycker människor och som skapar rädsla och skam. Om ramarna för hur man ”ska” vara är snäva kan de bli ett hinder för människors rättigheter och möjligheter. Exempelvis oskrivna regler som begränsar hur en tjej respektive en kille förväntas vara, eller att det tas för givet att alla ska vara attraherade av det motsatta könet.

Strukturer som rangordnar

Vissa forskare menar att det finns strukturer i samhället som vi alla omfattas av och förhåller oss till, medvetet eller omedvetet. Dessa strukturer rangordnar människor utifrån deras kön, etniska tillhörighet, sexuella läggning etc. och att denna rangordning ligger till grund för diskriminerande handlingar.

Fördomar och generaliseringar som har samband med könstillhörighet brukar kallas sexism. Det handlar om könsstereotypa föreställningar och attityder som bygger på idéer om hur kvinnor och män ska vara, se ut och bete sig. Enligt denna ordning beskrivs män, och det som anses vara maskulint, ofta vara bättre än kvinnor och det som beskrivs som feminint. De här föreställningarna formar strukturer som återskapas medvetet, eller omedvetet. Sexistiska föreställningar och attityder kan i språk och handling leda till diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, förtryck och utnyttjande av personer på grund av könstillhörighet. Intolerans, förtryck och våld, till exempel rasism, sexism och hedersrelaterat våld och förtryck, ska enligt läroplanerna förebyggas och bemötas med kunskap och aktiva insatser.

Vi har hela tiden flera normer att förhålla oss till, och det är vanligt att de samverkar. Därför har diskriminering, trakasserier och kränkningar ofta kopplingar till flera begränsande normer samtidigt, exempelvis om kön, sexualitet, etnicitet, funktion och religion.

Identitetsutvecklingen och lärandeprocessen hänger ihop

Det är bland annat i relationer och bemötande mellan vuxna och elever som skolans värdegrund om jämställdhet och allas lika värde kommer till uttryck. Den lärandeprocess som eleverna genomgår i skolan, är nära sammanlänkad med deras identitetsutveckling som pågår för fullt. I det sammanhanget blir kunskap och medvetenhet om barns och elevers identitets- och relationsarbete viktigt för att förstå hur olika normer, bland annat om kön och sexualitet, samspelar med viljan att platsa i gruppen.

Elever som kommer till en skolklass, vill precis som vuxna i ett gruppsammanhang, få vänner, känna tillhörighet och få uppskattning. I de sociala processer som uppstår spelar normer, roller, rangordningar och grupptryck in. Exempelvis kan snäva maskulinitetsnormer eller heteronormen komma till uttryck. Att kränka andra utifrån dessa normer kan alltså handla om ett försök att skaffa sig makt eller högre status i gruppen. Därför behöver skolans arbete med att motverka sexuella trakasserier och andra kränkningar planeras och genomföras utifrån ett normmedvetet förhållningssätt, med elevernas identitets- och relationsskapande i åtanke – både på individ-, grupp- och organisationsnivå.

Läs mer

• Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda – Hur skolan kan arbeta mot diskriminering och kränkande behandling
• Skolvardagens genusdramaturgi – En studie av hur feminiteter och maskuliniteter görs i år 5 med ett särskilt fokus på benämningar som hora och kärring, Luleå tekniska universitet 2009 Länk till annan webbplats.
• Jag sa att jag älskade han men jag har redan sagt förlåt för det – Ålder, genus och sexualitet i skolans tidigare år, Linköpings universitet 2013 Länk till annan webbplats.
• Maskulinitet och jämställdhet – SKR, Sveriges kommuner och regioner Länk till annan webbplats.

Att bli medveten om sina egna föreställningar

Attityder och föreställningar, uttalade eller outtalade, om vad som är att betrakta som normalt eller onormalt ligger ofta bakom kränkningar av elever i verksamheten. Med ett normmedvetet förhållningssätt kan detta synliggöras i undervisningen.

Att undervisa utifrån ett normmedvetet förhållningssätt handlar inte om att upplösa alla normer, utan om att synliggöra de föreställningar och förväntningar som formar elever och vuxna, diskutera vad de leder till och utmana normer som bidrar till ojämställdhet och diskriminering. En viktig del i det är att vuxna reflekterar över vilka normer och strukturer de själva förmedlar eller upprätthåller, exempelvis genom skilda förväntningar på pojkar och flickor i olika sammanhang. Dessa kan komma till uttryck bland annat i bemötande eller hantering av situationer. En annan aspekt är att fundera över hur frågor om kön, sexualitet och jämställdhet hanteras i undervisningen och skolans övriga verksamhet.

Lärare och vuxna i skolan har en viktig uppgift att fylla för barn ochunga i skolan, både som ansvariga för undervisning och som bollplank i elevernas identitetsutveckling. Sociala processer som etableras och stärks i skolan på grund av att det finns olika förväntningar på grupperna flickor och pojkar är ett av hindren för skolans jämställdhetssträvanden. Detta kan få till följd att stereotypa föreställningar om kön kan slå rot.

Med medvetenhet om elevernas identitets- och relationsskapande, och kampen för att nå erkännande i en grupp, kan skolans personal undersöka sina egna föreställningar och vad de själva gör som påverkar positionering, normer och strävan efter tillhörighet.

• SOU 2010:99 Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan Länk till annan webbplats., sida 69
• Ljudfil: Värdegrundsarbete viktigt för studiero (tid 03:53 min.) Länk till annan webbplats.
• Värdegrundsarbete viktigt för studiero – transkribering av ljudfil Länk till annan webbplats.

Samsyn eftersträvansvärd för förändring

För att utveckla sin förmåga att upptäcka sexuella trakasserier, men också arbeta främjande och förebyggande, är det viktigt att skolans personal får tillfälle att föra gemensamma samtal med utgångspunkt i de situationer som de ställs inför i verksamheterna.

Skolans personal befinner sig dagligen i situationer som kräver snabba beslut. Samsynen är där viktig för att uppnå likartade bedömningar och ageranden men också för att känna styrka i att inte vara ensam om att se och agera. Forskning om sexuella trakasserier och även andra kränkningar pekar på att normaliseringsprocesser uppstår i verksamheter där vuxna inte sätter stopp i ett tidigt skede när det kommer till uttryck genom exempelvis kränkande språkbruk. På skolor där personalen ser mellan fingrarna med kränkningar av mindre art förekommer fler grova kränkningar. Som vid alla typer av utvecklingsarbeten, är huvudmannens och ledningens aktiva prioritering av frågorna en viktig del, liksom att skapa nödvändiga förutsättningar för personalen att medverka i ett målinriktat förändringsarbete.

Eleverna kan involveras i arbetet på flera sätt. Bland annat genom den ämnesövergripande undervisningen i sexualitet, samtycke och relationer. I flera olika ämnen finns det möjlighet att exempelvis utveckla sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor. Eleverna ska också delta i skolans framtagande av riktlinjer mot sexuella trakasserier och trakasserier. Det ger tillfälle att samtala om vad trygghet och jämställdhet innebär för eleverna. Hur påverkar språket och ”skojbråk” elevernas upplevelse av trygghet och respekt för varandra på skolan? Vad händer när någon inte följer skolans riktlinjer? För att öka möjligheterna för elever att ha inflytande och vara delaktiga behöver de ha kunskap om både sina rättigheter och sina skyldigheter.

Läs mer

• Tre scenarier i skolmiljö Pdf, 4 MB. (Pdf, 4 MB)
• Dragonskolans förändringsarbete Pdf, 183 kB. (Pdf, 183 kB)
• Katja Gillander Gådin & Nan Stein (2017): Do schools normalise sexual harassment? An analysis of a legal case regarding sexual harassment in a Swedish high school Länk till annan webbplats.
• Kollegialt lärande – individutveckling eller skolutveckling?
• Leda förändring
• Kvalitetsverkstaden

Samarbete om främjande elevhälsoarbete

Sexuella trakasserier och andra kränkningar har tydliga kopplingar till ohälsa. Elevhälsans personal är därmed en viktig resurs genom sitt uppdrag att främja hälsa och minska risken för ohälsa. De kan till exempel arbeta genom att samarbeta med rektor och övrig personal i arbetet med sex- och samlevnadsundervisningen, utbildningsinsatser, organisationsplanering eller genom att handleda lärare. Elevhälsan kan också kartlägga skolans studiemiljö eller annat som på olika sätt rör elevernas trygghet, relationer och välmående.

Läs mer

• Främja studiero genom samarbete mellan lärare och elevhälsan
• Vägledning för elevhälsan
• Leda elevhälsan i skolan
  

Oro för ett barn ska anmälas till socialtjänsten

Oro för att ett barn far illa eller riskerar att fara illa ska alltid anmälas till socialtjänsten. Alla som arbetar i skolan är skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Med barn avses här alla elever under 18 år.
Det är viktigt att komma ihåg att skolan måste utreda och åtgärda sexuella trakasserier även om skolan har gjort en anmälan om oro för ett barn till socialtjänsten.

Skolans ansvar för barn som far illa

Aktuella bestämmelser: 1 kapitlet 2 § och 14 kapitlet 1 § socialtjänstlagen, 29 kapitlet 13 § skollagen

Polisanmälan

Sexuella trakasserier kan också vara brottsligt enligt brottsbalken. Till exempel sexuellt ofredande, sexuellt utnyttjande eller våldtäkt. Om de finns misstanke om att ett brott har begåtts i verksamheten måste skolan i varje enskilt fall bedöma om en polisanmälan ska göras.

Det är viktigt att komma ihåg att skolan måste utreda och åtgärda sexuella trakasserier även om en händelse är polisanmäld och det pågår en brottsutredning.

Det säger skollagen om sexuella trakasserier

Att skolan ska arbeta mot sexuella trakasserier följer av skolans värdegrund och demokratiska uppdrag. Skolan ska på olika sätt främja lika rättigheter och möjligheter och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

I skollagen anges att syftet med utbildningen är att elever ska inhämta och utveckla såväl kunskaper som värden. Det ska genomföras som ett sammanhållet uppdrag. De värden som skolan ska förmedla och förankra och som ska genomsyra hela verksamheten är skolans värdegrund som ska utgå ifrån grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Alla människors lika värde och jämställdhet är exempel på värden som skolan ska förmedla och förankra.

Skolans demokratiska uppdrag utvecklas vidare i läroplanen för varje skolform. Olika aspekter av demokrati och mänskliga rättigheter ingår också i kurs- och ämnesplaner, exempelvis områden som likabehandling, jämställdhet, sexualitet, kön och identitet. Av samtliga läroplaner framgår att skolan aktivt ska motverka alla former av kränkande behandling.

Det säger diskrimineringslagen om sexuella trakasserier

Materialet Sexuella trakasserier

I materialet Sexuella trakasserier ingår fyra webbsidor. Sidorna i länkarna nedan ger en bild över vad skolan kan behöva att arbeta med och vad ni behöver kunna kring området.

• Skolans arbete mot sexuella trakasserier
• Hantera sexuella trakasserier i undervisningen
• Undersök förekomst av sexuella trakasserier på skolan