Undantagsbestämmelsen vid betygssättning

Här har vi samlat de vanligaste frågorna om undantagsbestämmelsen i alla berörda skolformer.

Allmänt om undantagsbestämmelsen

Om det finns särskilda skäl kan läraren bortse från enstaka delar av betygskriterierna vid betygssättningen. Den här delen av skollagen brukar kallas för undantagsbestämmelsen eller pysparagrafen.

Film om undantagsbestämmelsen (tid: 5:20 min)

Den här filmen riktar sig till som vill veta mer om hur du går tillväga om du behöver använda dig av undantagsbestämmelsen.

Hur ska undantagsbestämmelsen användas och hur ska den inte användas?

Undantagsbestämmelsen kan bara användas när man sätter betyg. Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som har en funktionsnedsättning och som annars inte haft någon möjlighet att nå ett godkänt betyg.

Det är inte meningen att en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet ska kunna få ett godkänt betyg. Lärare får bara använda undantagsbestämmelsen om det inte räcker med särskilt stöd för att eleven ska nå en viss del av betygskriterierna.

Det är tre saker läraren behöver ta ställning till och som behö­ver vara uppfyllda för att undantagsbestämmelsen ska kunna användas.

  1. Om elevens funktionsnedsättning eller andra personliga förhållanden är bestående.
  2. Om de delar av betygskriterierna där eleven inte har visat sitt kunnande kan bedömas vara enstaka delar av betygskriterierna.
  3. Om funktionsnedsättningen är ett direkt hinder för eleven att lära sig det som beskrivs i den del av betygskriterierna som eleven har svårt att nå.

Särskilt stöd ges inte inom vuxenutbildningen. Men lärare inom vuxenutbildningen ska ställa sig frågan om elevens svårigheter gått att avhjälpa genom att hen fått särskilt stöd. I så fall ska man inte använda undantagsbestämmelsen.

Vilka elever är undantagsbestämmelsen till för?

Undantagsbestämmelsen är till för elever som har en funktionsnedsättning som inte är av tillfällig natur och som direkt hindrar dem från att nå enstaka delar av betygskriterierna. Vissa svårigheter att nå enstaka delar av betygskriterierna omfattas inte av undantagsbestämmelsen. Det gäller svårigheter som beror på till exempel

  • sociala omständigheter
  • familjeförhållanden
  • religionsutövning
  • att eleven är nyanländ.

Vem bestämmer om man kan använda sig av undantagsbestämmelsen?

Det är den lärare som sätter betyg som ska bedöma om man kan använda undantagsbestämmelsen. Det ska hen göra utifrån sin kännedom om elevens funktionsnedsättning och om den är tillfällig eller inte. Läraren ska också göra bedömningen utifrån om de delar av betygskriterierna där eleven inte har visat sitt kunnande kan ses som enstaka delar av betygskriterierna.

Den lärare som sätter betyg kan behöva samråda med andra lärare. Det gäller till exempel när det är otydligt om det finns särskilda skäl som gör att man kan bortse från enstaka delar av betygskriterierna. Läraren kan även behöva samråda med rektorn. Ibland kan det finnas behov av att rådfråga elevhälsan eller någon annan specialist. De kan till exempel hjälpa till att bedöma om de enstaka delar av betygskriterierna som eleven inte når beror på funktionsnedsättningen eller på bristande kunskaper.

Undantagsbestämmelsen i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan

I grundskolan och sameskolan innebär undantagsbestämmelsen att en lärare får bortse från enstaka delar av betygskriterierna när hen sätter betyg. Det kan bli aktuellt både vid terminsbetyg och slutbetyg. Undantagsbestämmelsen får användas om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl menas funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna.

Eleven kan nå alla betygssteg även om man använt undantagsbestämmelsen. Det krävs inte att eleven har någon diagnos för att man ska kunna använda undantagsbestämmelsen.

Det är läraren som sätter betyg som bestämmer om man ska använda undantagsbestämmelsen. Det ska hen göra utifrån sin kännedom om elevens funktionsnedsättning och betygskriterierna. I bedömningen kan läraren behöva experthjälp i form av till exempel en speciallärare, psykolog eller läkare.

I grundsärskolan är reglerna liknande, men en elevs utvecklingsstörning räknas inte som särskilda skäl. Men man får beakta utvecklingsstörningen om det finns synnerliga skäl.

I specialskolan innebär särskilda skäl att eleven har en funktionsnedsättning som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst betygskriterium. Att en elev är döv eller har en hörselskada kan däremot aldrig anses vara ett särskilt skäl i den här skolformen.

Undantagsbestämmelsen i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen

I gymnasieskolan får läraren bortse från enstaka delar av betygskriterierna när hen sätter betyg om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl menas

  • en funktionsnedsättning, eller
  • andra liknande personliga förhållanden

För att undantagsbestämmelsen ska kunna tillämpas får funktionsnedsättningen eller de andra liknande personliga förhållandena inte vara av tillfällig natur. De måste också utgöra ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna.

I gymnasieskolan får man inte använda undantagsbestämmelsen på de betygskriterier som handlar om säkerhet och de betygskriterier som hänvisar till lagar, förordningar eller föreskrifter från myndigheter.

Undantagsbestämmelsen får inte heller användas på gymnasiearbetet. Det beror på att gymnasiearbetet inte har några betygskriterier utan bedöms utifrån examensmålen.

I gymnasiesärskolan är reglerna liknande som för grundsärskolan. Det betyder att utvecklingsstörning inte räknas som särskilda skäl. Men läraren får beakta utvecklingsstörningen om det finns synnerliga skäl. Detsamma gäller för kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning.

Inom övriga vuxenutbildningen gäller samma regler kring undantagsbestämmelsen som i grundskolan respektive gymnasieskolan.

Hittade du inte svar på din fråga?

Om du inte hittar svar på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 17 juni 2022

Frågor och svar

Undantagsbestämmelsen får användas vid betygsättning för terminsbetyg och slutbetyg.

Källa: Grundskolan 10 kapitlet 21 § skollagen, Grundsärskolan 11 kap. 23a § skollagen, Specialskolan 12 kap. 21 § skollagen, Sameskolan 13 kap. 21b § skollagen, Gymnasieskolan 15 kap. 26 § skollagen, Gymnasiesärskolan 18 kap. 25 § skollagen, Kommunal vuxenutbildning 20 kap. 38 § skollagen

Ja, det är möjligt att få ett högre betyg än E om undantagsbestämmelsen har använts. Eleven ska ha möjlighet att nå alla betygssteg även om läraren bortsett från enstaka delar av betygskriterierna genom undantagsbestämmelsen.

Undantagsbestämmelsen kan inte användas om elevens svårigheter går att avhjälpa genom att hen får särskilt stöd. Alltså kan bestämmelsen inte användas för att bortse från enstaka delar av betygskriterierna för de högre betygsstegen om eleven med hjälp av särskilt stöd når upp till E-nivå.

Ja. När man ska bestämma om det går att använda undantagsbestämmelsen i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och i kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning får man bara beakta en elevs utvecklingsstörning om det finns synnerliga skäl. I specialskolan får man aldrig beakta att en elev är döv eller har en hörselskada när man bedömer om man ska använda undantagsbestämmelsen.

I gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning får man inte använda undantagsbestämmelsen på de betygskriterier som rör säkerhet. Man får heller inte använda den på betygskriterier som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter.

Källa: Grundskolan 10 kapitlet 21 § skollagen, Grundsärskolan 11 kap. 23a § skollagen, Specialskolan 12 kap. 21 § skollagen, Sameskolan 13 kap. 21b § skollagen, Gymnasieskolan 15 kap. 26 § skollagen, Gymnasiesärskolan 18 kap. 25 § skollagen, Kommunal vuxenutbildning 20 kap. 38 § skollagen

Nej, det krävs inte att eleven har en fastställd diagnos. Däremot krävs det att eleven har en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som är bestående och utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla enstaka delar av betygskriterierna för ett visst betyg.

Nej, undantagsbestämmelsen kan inte användas för att ta bort vissa delar av det centrala innehållet i kurs- eller ämnesplanerna.

Nej, undantagsbestämmelsen ska bara användas när läraren sätter betyg.

Nej, inte i någon av de obligatoriska skolformerna. De delar av betygskriterierna som sammantaget handlar om bedömning av förmågan att läsa eller skriva är i sin helhet så omfattande att de inte kan räknas som enstaka delar av betygskriterierna i svenska eller svenska som andraspråk. Skolverket menar i kursplaner och betygskriterier att läsning innebär att eleven både kan avkoda och förstå text. Läraren får inte bortse från de delar av betygskriterier som sammantaget handlar om bedömning av detta.

Det finns inte något krav på att en lärare ska dokumentera att hen har använt undantagsbestämmelsen. Det ska inte synas i betygsdokumentet att läraren tagit hänsyn till undantagsbestämmelsen när hen har satt betyg.

Nej, undantagsbestämmelsen ska bara användas när man sätter betyg. Däremot går det att anpassa hur en elev med funktionsnedsättning ska få genomföra ett nationellt prov. I lärarinformationen till varje nationellt prov finns det instruktioner för hur man ska göra då.

Ja, undantagsbestämmelsen kan användas när en lärare sätter betyg i samband med prövning.

Källa: Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning sidan 548.