Undantagsbestämmelsen vid betygssättning

Här har vi samlat de vanligaste frågorna om undantagsbestämmelsen i alla berörda skolformer.

Allmänt om undantagsbestämmelsen

Om det finns särskilda skäl kan läraren bortse från enstaka delar av betygskriterierna vid betygssättningen. Den här delen av skollagen brukar kallas för undantagsbestämmelsen eller pysparagrafen.

Film: Hur funkar undantagsbestämmelsen? (tid: 5:20 min)

Den här filmen riktar sig till som vill veta mer om hur du går tillväga om du behöver använda dig av undantagsbestämmelsen.

Hur ska undantagsbestämmelsen användas och hur ska den inte användas?

Undantagsbestämmelsen kan bara användas när man sätter betyg. Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som har en funktionsnedsättning och som annars inte haft någon möjlighet att nå ett godkänt betyg.

Det är inte meningen att en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet ska kunna få ett godkänt betyg. Lärare får bara använda undantagsbestämmelsen om det inte räcker med särskilt stöd för att eleven ska nå en viss del av betygskriterierna.

Det är tre saker läraren behöver ta ställning till och som behö­ver vara uppfyllda för att undantagsbestämmelsen ska kunna användas.

1. Om elevens funktionsnedsättning eller andra personliga förhållanden är bestående.
2. Om de delar av betygskriterierna där eleven inte har visat sitt kunnande kan bedömas vara enstaka delar av betygskriterierna.
3. Om funktionsnedsättningen är ett direkt hinder för eleven att lära sig det som beskrivs i den del av betygskriterierna som eleven har svårt att nå.

Särskilt stöd ges inte inom vuxenutbildningen. Men lärare inom vuxenutbildningen ska ställa sig frågan om elevens svårigheter gått att avhjälpa genom att hen fått särskilt stöd. I så fall ska man inte använda undantagsbestämmelsen.

Vilka elever är undantagsbestämmelsen till för?

Undantagsbestämmelsen är till för elever som har en funktionsnedsättning som inte är av tillfällig natur och som direkt hindrar dem från att nå enstaka delar av betygskriterierna. Vissa svårigheter att nå enstaka delar av betygskriterierna omfattas inte av undantagsbestämmelsen. Det gäller svårigheter som beror på till exempel

• sociala omständigheter
• familjeförhållanden
• religionsutövning
• att eleven är nyanländ.

Vem bestämmer om man kan använda sig av undantagsbestämmelsen?

Det är den lärare som sätter betyg som ska bedöma om man kan använda undantagsbestämmelsen. Det ska hen göra utifrån sin kännedom om elevens funktionsnedsättning och om den är tillfällig eller inte. Läraren ska också göra bedömningen utifrån om de delar av betygskriterierna där eleven inte har visat sitt kunnande kan ses som enstaka delar av betygskriterierna.

Den lärare som sätter betyg kan behöva samråda med andra lärare. Det gäller till exempel när det är otydligt om det finns särskilda skäl som gör att man kan bortse från enstaka delar av betygskriterierna. Läraren kan även behöva samråda med rektorn. Ibland kan det finnas behov av att rådfråga elevhälsan eller någon annan specialist. De kan till exempel hjälpa till att bedöma om de enstaka delar av betygskriterierna som eleven inte når beror på funktionsnedsättningen eller på bristande kunskaper.

Undantagsbestämmelsen i grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan och specialskolan

I grundskolan och sameskolan innebär undantagsbestämmelsen att en lärare får bortse från enstaka delar av betygskriterierna när hen sätter betyg. Det kan bli aktuellt både vid terminsbetyg och slutbetyg. Undantagsbestämmelsen får användas om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl menas funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna.

Eleven kan nå alla betygssteg även om man använt undantagsbestämmelsen. Det krävs inte att eleven har någon diagnos för att man ska kunna använda undantagsbestämmelsen.

Det är läraren som sätter betyg som bestämmer om man ska använda undantagsbestämmelsen. Det ska hen göra utifrån sin kännedom om elevens funktionsnedsättning och betygskriterierna. I bedömningen kan läraren behöva experthjälp i form av till exempel en speciallärare, psykolog eller läkare.

I anpassade grundskolan är reglerna liknande, men en elevs intellektuella funktionsnedsättning räknas inte som särskilda skäl. Men man får beakta den om det finns synnerliga skäl.

I specialskolan innebär särskilda skäl att eleven har en funktionsnedsättning som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst betygskriterium. Att en elev är döv eller har en hörselskada kan däremot aldrig anses vara ett särskilt skäl i den här skolformen.

Undantagsbestämmelsen i gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och vuxenutbildningen

I gymnasieskolan får läraren bortse från enstaka delar av betygskriterierna när hen sätter betyg om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl menas

• en funktionsnedsättning, eller
• andra liknande personliga förhållanden

För att undantagsbestämmelsen ska kunna tillämpas får funktionsnedsättningen eller de andra liknande personliga förhållandena inte vara av tillfällig natur. De måste också utgöra ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna.

I gymnasieskolan får man inte använda undantagsbestämmelsen på de betygskriterier som handlar om säkerhet och de betygskriterier som hänvisar till lagar, förordningar eller föreskrifter från myndigheter.

Undantagsbestämmelsen får inte heller användas på gymnasiearbetet. Det beror på att gymnasiearbetet inte har några betygskriterier utan bedöms utifrån examensmålen.

I anpassade gymnasieskolan är reglerna liknande som för anpassade grundskolan. Det betyder att en intellektuell funktionsnedsättning inte räknas som särskilda skäl. Men läraren får beakta den om det finns synnerliga skäl. Detsamma gäller för kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning.

Inom övriga vuxenutbildningen gäller samma regler kring undantagsbestämmelsen som i grundskolan respektive gymnasieskolan.