På grund av spridningen av covid-19 och coronaviruset gäller under en begränsad tid delvis andra bestämmelser än normalt för skolväsendet. De ordinarie lagarna och reglerna gäller fortfarande, men det finns tillfälliga bestämmelser som gör att huvudmän kan få göra vissa undantag från delar av skolförfattningarna om de behöver stänga verksamheter helt eller delvis. En del information under Ansvar i skolfrågor måste därför läsas tillsammans med de nya tillfälliga reglerna.

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Alla elever har rätt till ledning och stimulans i skolan för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling utifrån sina förutsättningar. För vissa elever kan det innebära extra anpassningar eller särskilt stöd. Här hittar du information om regelverket kring extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Skolan ska ge extra anpassningar och särskilt stöd till de elever som har svårt att uppfylla kunskapskraven. Skolan ska så långt det är möjligt ge de anpassningar och det stöd som krävs för att en elev ska uppnå kunskapskraven.

Vad är extra anpassningar och särskilt stöd?

Vad är extra anpassningar?

Extra anpassningar är en mindre ingripande stödinsats som normalt går att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det måste inte fattas något formellt beslut om denna stödinsats. Bestämmelserna om extra anpassningar gäller för elever i alla skolformer och i fritidshemmet.

Källa: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sidan 11.

Vad är skillnaden mellan extra anpassningar och särskilt stöd?

Det är insatsernas omfattning eller varaktighet, eller både omfattningen och varaktigheten, som skiljer särskilt stöd från stöd som ges i form av extra anpassningar. Elevens lärare fattar beslut om extra anpassningar. Om det inte räcker, eller om det finns särskilda skäl att anta att extra anpassningar inte kommer att räcka, så ska behovet utredas av rektor. Särskilt stöd brukar vara mer omfattande och pågå under en längre tid. När det gäller särskilt stöd så innebär det att ett åtgärdsprogram ska utarbetas och beslutas av rektor.

Nedan ges några exempel på vad som är extra anpassningar och vad som är särskilt stöd:

Några exempel på extra anpassningar

  • att planera och strukturera ett schema över skoldagen.
  • ett undervisningsområde förklarat på annat sätt.
  • extra tydliga instruktioner eller,
  • stöd att sätta igång arbetet.
  • hjälp att förstå texter.
  • digital teknik med anpassade programvaror.
  • anpassade läromedel.
  • någon extra utrustning.
  • extra färdighetsträning.
  • enstaka specialpedagogiska insatser.

Några exempel på särskilt stöd

  • regelbundna specialpedagogiska insatser i ett visst ämne, till exempel med en speciallärare under en längre tid.
  • placering i en särskild undervisningsgrupp.
  • enskild undervisning.
  • anpassad studiegång, vilket innebär avvikelser från timplanen och de ämnen och mål som gäller för utbildningen, exempelvis att ett ämne eller delar av ett eller flera ämnen tas bort.
  • reducerat program i gymnasieskolan – med samma förutsättningar som för anpassad studiegång men kopplat till kurser.
  • reducering av nationellt program i gymnasiesärskolan.

Hur ska extra anpassningar dokumenteras?

Om en elev får stöd i form av extra anpassningar ska detta, när det gäller årskurs 1-5, dokumenteras i elevens skriftliga individuella utvecklingsplan.

När det gäller årskurs 6-9 i grundskolan och gymnasieskolan har Skolverket inte gett några särskilda rekommendationer kring hur extra anpassningar ska dokumenteras. Detsamma gäller förskoleklassen, där varje skola har sina egna rutiner för hur de dokumenterar bedömningen av elevernas utveckling. Det är rektorn som beslutar hur dokumentationen ska se ut i dessa årskurser och skolformer.

Extra anpassningar ska inte skrivas in i åtgärdsprogram eftersom dessa inte går att överklaga.

Källor: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sidan 16, 3 kapitlet 5 § och 9 § skollagen, 10 kapitlet 13 § skollagen.

Extra anpassningar och särskilt stöd under coronapandemin

Hur ska skolan förhålla sig till extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram vid distansundervisning?

Se svaret under Distansundervisning

Om skolor eller förskolor stänger, vad gäller då för barn och elever som behöver särskilt stöd och andra stödåtgärder?

Det är viktigt att hitta lösningar för de barn och elever som är behöver särskilt stöd eller har hemförhållanden som gör det svårt att till exempel ta del av undervisning på distans.

Att en skola är delvis stängd innebär att en mindre andel elever kan få sin utbildning i skolans lokaler och att resten av undervisningen sker på distans. En del elever kan behöva vara närvarande i skolans lokaler för att få sin utbildning. Det gäller till exempel

  • elever som behöver särskilt stöd i undervisningen och stödet bara kan ges i lokalerna
  • elever som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver få sin undervisning i skolans lokaler.

Med fysiska, psykiska och andra skäl menas till exempel funktionsnedsättningar eller elevens sociala situation, så som familjesituationen eller andra sociala skäl.

Vad innebär det att en skola är helt eller delvis stängd?

I vilka fall är det möjligt att låta en mindre andel elever få utbildning i skolans lokaler?

Vad menas med en mindre andel elever?

Källa: 2 § förordning (2020:115) om utbildning på skolområdet och annan pedagogisk verksamhet vid spridning av viss smitta och sidan 3 i regeringens förordningsmotiv (Fm 2020:4).

Hur kan man arbeta med utredningar och utvärderingar av särskilt stöd?

När den ordinarie undervisningen bedrivs på distans och elever och lärare inte träffas fysiskt är det särskilt viktigt att hitta rutiner för att uppmärksamma och följa upp elevens studiesituation.

Rektor bör säkerställa att de rutiner skolan har avseende arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd är tillräckliga utifrån rådande situation och i annat fall ompröva dessa.

Elevhälsan har en viktig roll och rektor bör se till att skolans rutiner involverar elevhälsans personal om det behöver utredas om en elev behöver särskilt stöd.

Utredningar av elevens behov av särskilt stöd kan vara olika omfattande. I en del fall kan en utredning göras relativt enkelt och snabbt.

Det är viktigt att följa upp elevens åtgärdsprogram för att säkerställa att det stöd som eleven har utifrån rådande situation är relevant och tillräckligt. På samma sätt är det viktigt att hitta rutiner för att identifiera elever som behöver särskilt stöd med anledning av att den ordinarie undervisningen sker på distans.

Särskilt stöd för enskilda elever i skolans lokaler kan till exempel ske genom

  • återkommande specialpedagogiskt stöd för enskild elev
  • återkommande stödsamtal med skolkurator, skolsköterska eller skolpsykolog
  • stöd av lärare/mentor i undervisningssituationen som ett komplement till distansundervisningen.

Distansundervisning under coronapandemin

Elevhälsa under coronapandemin

Vilka elever kan få extra anpassningar och särskilt stöd?

I vilka skolformer gäller rätten till särskilt stöd?

Bestämmelserna om särskilt stöd gäller för alla elever i

  • förskoleklassen
  • grundskolan
  • grundsärskolan
  • specialskolan
  • sameskolan
  • fritidshemmet.

Även elever som går i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har rätt till särskilt stöd om de behöver det. Men skolan kan ge det särskilda stödet där på andra sätt än i de obligatoriska skolformerna och i fritidshemmet.

För elever inom kommunal vuxenutbildning gäller bestämmelserna om extra anpassningar, men elever inom vuxenutbildningen har inte rätt till särskilt stöd.

Källor: 3 kapitlet 5­–6 §§ skollagen.

Behöver elever ha en diagnos för att få extra anpassningar eller särskilt stöd? Till exempel språkstörning, dyslexi, dyskalkyli eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf) som adhd, add, AST eller autism?

Nej, alla elever har rätt till ledning och stimulans i skolan för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling utifrån sina förutsättningar. Skolan är alltså skyldig att ge stöd till elever utifrån deras stödbehov, oberoende av om en elev har en diagnos eller inte.

Utredningar

När ska en utredning om särskilt stöd göras?

Om det finns farhågor om att en elev inte kommer att nå miniminivån på kunskapskraven, trots att eleven har fått stöd i form av extra anpassningar, ska rektor se till att skyndsamt utreda elevens behov. Behov av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

Källa: 3 kapitlet 7 § skollagen.

Vad menas med att skyndsamt utreda behovet av särskilt stöd?

I skollagen finns det inte någon definition av ”skyndsamt” eller vad det innebär att en utredning görs enkelt och snabbt. Skolverket har inte heller definierat begreppen i sina allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Ytterst är det rektorn på skolan som avgör inom vilken tidsram som en utredning ska genomföras och hur omfattande en utredning ska vara.

Vad menas med andra svårigheter i sin skolsituation?

En rektor ska utreda en elevs behov av särskilt stöd om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation som på sikt kan leda till att eleven inte når kunskapskraven. Exempel på andra svårigheter kan vara en elev med en funktionsnedsättning, psykosocial problematik, psykisk ohälsa, svårigheter i det sociala samspelet, koncentrationssvårigheter samt upprepad eller långvarig frånvaro. Om utredningen kommer fram till att eleven är i behov av särskilt stöd så ska man ta fram ett åtgärdsprogram. Detsamma gäller i de fall där eleven inte når de kunskapskrav som minst ska uppnås och extra anpassningar inte är tillräckliga. Det är även möjligt att sätta in extra anpassningar för en elev som uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

Källor: 3 kapitlet 7 § skollagen, Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sidan 12–13.

Vad ska en utredning om särskilt stöd innehålla?

Utredningar av elevers behov av särskilt stöd kan vara olika omfattande. I en del fall kan en utredning göras relativt enkelt och snabbt. I andra fall krävs en mer grundlig utredningsinsats då elevens hela skolsituation behöver kartläggas och analyseras. Utredningen kan till exempel bestå av två delar. Först görs en kartläggning av elevens svårigheter och skolsituation på individ-, grupp- och skolnivå. Efter kartläggningen görs en pedagogisk bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd.

Källa: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sidan 28 och 30.

Kan rektorn delegera?

Ja, själva uppdraget att göra en utredning kan rektorn delegera till någon i personalen på skolenheten, eller så kan rektorn själv utföra denna.

Källa: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sidan 28.

Vilken roll ska elevhälsan ha?

Enligt skollagen ska rektorn, eller den som ansvarar för utredningen, samråda med elevhälsan inför utredningen om särskilt stöd, om det inte är uppenbart att det inte behövs. Behovet av samarbete varierar, men det är endast i undantagsfall som det är uppenbart att samråd inte behövs med den del av elevhälsan som har specialpedagogisk kompetens.

I samband med en mer grundlig utredning är det viktigt att skolan, utöver personal med specialpedagogisk kompetens, även involverar andra delar av elevhälsan för att få en helhetsförståelse av situationen. Det kan vara skolläkaren, skolsköterskan, psykologen eller kuratorn på skolenheten. Om det finns behov av att göra en mer omfattande specialistutredning kan extern utredningskompetens behöva anlitas, till exempel en logoped eller en person som arbetar med habilitering. De utlåtanden som kommer från sådana externa utredningar kan fungera som ett ytterligare underlag för att göra pedagogiska bedömningar av elevens eventuella behov av särskilt stöd. När den som ansvarar för utredningen ser ett behov av att anlita extern utredningskompetens är det nödvändigt att underrätta rektorn om detta.

Källa: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sidan 28.

Hur ska skolan samarbeta med vårdnadshavare?

Skolan ska samverka med vårdnadshavare i så stor utsträckning som möjligt. De kan och vill ofta bidra med viktiga bitar i det pussel som ska läggas.

Behöver vårdnadshavare ge sitt medgivande?

Skolan behöver vårdnadshavarnas medgivande till att läkare eller psykolog gör bedömningar i samband med utredningen. Däremot behövs inget medgivande när skolan gör den pedagogiska bedömningen. Om vårdnadshavare skulle ha invändningar mot de insatser skolan gör för att hjälpa en elev att nå kunskapskraven kan de överklaga innehållet i ett åtgärdsprogram. De kan också överklaga om rektorn beslutat att eleven inte behöver särskilt stöd. I övrigt kvarstår skolans ansvar att ge eleven den undervisning han eller hon behöver. Skolan får aldrig ge upp om en elev.

Källor: 28 kapitlet 16 § skollagen, Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sidan 30.

Har Skolverket någon blankett för utredning om särskilt stöd?

Ja, du kan använda någon av dessa.

Utredning av en elevs behov av särskilt stödWord (word, 18 kB)

Utredning av en elevs behov av särskilt stöd (i äldre Wordformat)Word (word, 42 kB)

Åtgärdsprogram

Vad är ett åtgärdsprogram?

Åtgärdsprogrammet är det dokument där skolan skriver ned vilka behov eleven har och hur skolan ska tillgodose dem. Åtgärdsprogrammet ska beskriva det särskilda stöd som en elev ska få och handlar om skolans insatser och undervisningen.

Åtgärdsprogram ska skrivas i

  • förskoleklassen
  • grundskolan
  • grundsärskolan
  • specialskolan
  • sameskolan
  • fritidshemmet
  • gymnasieskolan
  • gymnasiesärskolan.

Vilka åtgärder ska sättas in som en del av ett åtgärdsprogram?

I den första delen av åtgärdsprogrammet anges de behov av särskilt stöd som eleven har. I den andra delen av åtgärdsprogrammet anges de åtgärder som bedöms vara relevanta. Det är viktigt att de åtgärder som skolan utarbetar och dokumenterar är kopplade till både elevens behov av särskilt stöd samt till kunskapsmålen i läroplanen eller till de kunskapskrav som minst ska uppnås. Åtgärderna behöver vara konkreta och utvärderingsbara vilket innebär att det måste framgå på vilket sätt och i vilken omfattning som eleven ska få stöd.

Källa: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sidan 37.

Hur ska ett åtgärdsprogram vara utformat?

Ett åtgärdsprogram ska dokumenteras och beslutas skriftligt. Beslutet ska ange vem det gäller, vilket lagrum beslutet grundar sig på och datum för när beslutet fattades. Det ska också innehålla skälen för beslutet samt undertecknas av beslutsfattaren. Ett beslut om åtgärdsprogram undertecknas av rektorn eller den i personalen som har fått i uppdrag att fatta beslut om åtgärdsprogrammet.

Källa: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sidan 38–39

Måste man använda sig av Skolverkets blanketter? Kan man göra ändringar i dem?

Skolverkets blanketter för åtgärdsprogram som finns i våra allmänna råd är förslag på hur dokumentationen kan utformas. Skolor kan också använda andra blanketter eller utforma dokumentationen på annat sätt. Det viktiga är att man följer skollagens bestämmelser kring åtgärdsprogram när dokumentationen utformas.

Hur ofta ska ett åtgärdsprogram utvärderas?

Det är inte reglerat hur särskilt stöd och åtgärdsprogram ska följas upp och utvärderas, utan det är upp till skolan att hitta lämpliga rutiner för detta. Det är viktigt att följa upp åtgärdsprogram ofta, för att få reda på hur skolans åtgärder fungerar.

Källa: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sidan 44–45.

Innebär beslut om förändringar i åtgärdsprogrammet ett beslut om nytt åtgärdsprogram?

I de fall som en utvärdering visar att åtgärderna i ett program behöver förändras utarbetas ett nytt åtgärdsprogram. Om skolan tillsammans med eleven och elevens vårdnadshavare kommer fram till att åtgärdsprogrammet fungerar, men att de tidigare beslutade åtgärderna skulle behöva pågå under en längre tid, ska även då ett nytt åtgärdsprogram utarbetas. Skolan kan i dessa fall kopiera det tidigare åtgärdsprogrammet, föra in eventuella kompletteringar eller stryka någon åtgärd som inte längre är aktuell. Programmet förses därefter med ett nytt beslutsdatum och namnunderskrifter. Det behöver inte göras något formellt avslut av det tidigare åtgärdsprogrammet när ett nytt åtgärdsprogram utarbetas.

Källa: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sidan 45.

När ska ett åtgärdsprogram avslutas?

När det bedöms att eleven inte längre är i behov av särskilt stöd avslutas åtgärdsprogrammet, efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare. Det är rektorn, eller den i personalen som rektorn har delegerat ansvaret för att besluta om åtgärdsprogrammet till, som ansvarar även för att avsluta programmet.

Skolan behöver dokumentera det formella beslutet om att avsluta ett åtgärdsprogram eftersom det är möjligt att överklaga även detta beslut.

Källa: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sidan 46.

Kan vårdnadshavaren begära ut utredningen och åtgärdsprogrammet?

De utredningar och åtgärdsprogram som utarbetas i kommunala och statliga skolor blir allmänna handlingar när de är färdigställda. Detta är viktigt att ha i åtanke vid dokumentationen av utredningar och åtgärdsprogram eftersom alla, enligt offentlighetsprincipen, har rätt att ta del av allmänna handlingar. Utredningar och åtgärdsprogram måste därför upprättas på ett sådant sätt att de tar hänsyn till elevens integritet, men ändå uppfyller kraven enligt skollagen.

Gäller sekretess för åtgärdsprogram?

Gäller sekretess för åtgärdsprogram?

Uppgifter i utredningar skyddas i många fall av lagstiftningen om sekretess. När skolan lämnar ut en utredning måste det därför alltid göras en sekretessprövning för att undersöka om hela handlingen, eller delar av den, kan lämnas ut. Om skolan har låtit göra medicinska, psykologiska eller sociala utredningar i ärendet är uppgifterna vanligen sådana att de ska beläggas med sekretess. Eftersom ett åtgärdsprogram däremot utgör ett beslut så faller åtgärdsprogram utanför det sekretessreglerade området. Man bör därför noga överväga vilka typer av uppgifter som tas med i ett åtgärdsprogram.

I fristående skolor gäller inte offentlighetsprincipen. Handlingar på en fristående skola är därmed inte allmänna handlingar och skolan är inte skyldig att lämna ut handlingar på begäran. I fristående skolor gäller inte heller sekretessbestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen. Däremot finns det bestämmelser i skollagen som handlar om tystnadsplikt vid enskilt bedrivna skolor och de bestämmelserna kan ge samma skydd för vissa uppgifter. När en elev byter skola från en fristående till en annan skola måste vårdnadshavarna alltid lämna sitt samtycke till att lämna över information om eleven. Detsamma gäller i de fall som en elev går från en kommunal skola till en fristående.

De flesta skolor använder it-stöd för att dokumentera utredningar och åtgärdsprogram. Då måste hanteringen av personuppgifter följa reglerna i dataskyddsförordningen och kompletterande dataskyddsregler.

Källa: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sidan 16–17.

Hur ska ett åtgärdsprogram arkiveras?

Frågor om arkivering regleras inte i skolans författningar utan i arkivlagen (1990:782). Kommunala skolor ska följa arkivlagen och de råd om bevarande och gallring som utarbetas av Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor. För fristående skolor gäller inte dessa regler, även om de givetvis använda dem som vägledning. Vill man veta mer om arkivlagstiftningen kan man vända sig till Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor.

Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågors webbplatslänk till annan webbplats

Vilken rätt finns att överklaga åtgärdsprogram?

Det är möjligt att överklaga ett åtgärdsprogram till Skolväsendets överklagandenämnd. Det går också att överklaga en rektors beslut att inte utarbeta ett åtgärdsprogram.

Hos Skolväsendets överklagandenämnd finns mer information om överklagan.

Skolväsendets överklagandenämndlänk till annan webbplats

Källa: 28 kapitlet 16 § punkt 1 skollagen.

Särskild undervisningsgrupp

Vad innebär ett beslut om särskild undervisningsgrupp?

Rektorn får besluta att en elev ska undervisas i en annan undervisningsgrupp än den som eleven normalt tillhör om det finns särskilda skäl. Detta kallas för särskild undervisningsgrupp. Det är rektorn som beslutar om särskild undervisningsgrupp och beslutet ska fattas inom ramen för ett åtgärdsprogram. Rektorn får inte delegera beslutet.

Särskild undervisningsgrupp kan vara att en elev får undervisning i en annan grupp inom skolan. Det kan också vara undervisning i andra lokaler med annan personal i en kommungemensam grupp, ibland i så kallade skoldaghem eller resursskolor. Skälet till att en elev placeras i en särskild undervisningsgrupp kan förutom inlärningsproblematik vara social problematik eller olika funktionsnedsättningar.

Det är viktigt att skolan först prövar alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie gruppen med särskilt stöd, om man bedömer att detta fungerar för eleven.

Källor: 3 kapitlet 11 § skollagen, Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sidan 34 och 39–40.

Enskild undervisning

Vad innebär ett beslut om enskild undervisning?

Rektorn får besluta att en elev ska undervisas enskilt om det finns särskilda skäl. Det kallas för enskild undervisning. Det är rektorn som beslutar om enskild undervisning och beslutet ska fattas inom ramen för ett åtgärdsprogram. Rektorn får inte delegera beslutet.

Skälet till att en elev får enskild undervisningsgrupp kan förutom inlärningsproblematik vara social problematik eller olika funktionsnedsättningar. Det är dock inte enskild undervisning om en elev vid ett eller ett par tillfällen i veckan får sin undervisning utanför den ordinarie klassens ram. Det avgörande är hur långvarig och omfattande placeringen är.

Det är viktigt att skolan först prövar alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie gruppen med särskilt stöd, om man bedömer att detta fungerar för eleven.

Källor: 3 kapitlet 11 § skollagen, Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sidan 34 och 39–41.

Anpassad studiegång

Vad innebär ett beslut om anpassad studiegång?

Anpassad studiegång innebär att skolan får göra avvikelser från timplanen, ämnena och de mål som annars gäller för utbildningen för en enskild elev. Det kan t.ex. innebära att eleven får mer eller mindre undervisningstid i ett ämne, eller inte läser ämnet alls. Anpassad studiegång kan i vissa situationer vara en nödvändig åtgärd för att exempelvis möjliggöra för en elev att koncentrera sig på ett mindre antal ämnen och få ett godkänt betyg i dessa. Ett beslut om anpassad studiegång förutsätter att särskilt stöd inte i tillräcklig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om anpassad studiegång. Beslutet ska fattas inom ramen för ett åtgärdsprogram. Rektorn får inte delegera beslutet.

Ett beslut om anpassad studiegång måste föregås av noggranna överväganden, eftersom det kan innebära att eleven lämnar grundskolan utan fullständig utbildning och utan behörighet till gymnasieskolans nationella program. Därför är det viktigt att avvikelserna inte är mer omfattande än nödvändigt och att det görs noggranna överväganden omkring vilka delar av ett ämne som det är lämpligt att göra avvikelser ifrån. Om eleven kan delta i åtminstone delar av undervisningen i ett ämne ökar elevens förutsättningar att i ett senare skede kunna göra en prövning och därmed få ett betyg i ämnet.

Källor: 3 kapitlet 12 § skollagen, Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sidan 34 och 39–41.

Särskilt stöd i förskolan

Vad gäller för särskilt stöd i förskolan?

Förskolan ska ge det stöd som barnets speciella behov kräver om det av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling. Det är rektorn vid förskolan som ska se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska få möjlighet att delta när man utformar de särskilda stödinsatserna.

I förskolan finns inte rätten till åtgärdsprogram på det sätt som det finns för grundskolan och gymnasieskolan, utan det är rektorn som bestämmer hur åtgärderna ska dokumenteras.

Källa: 8 kapitlet 9 § skollagen.

Särskilt stöd i gymnasieskolan

Gäller rätten till extra anpassningar och särskilt stöd även i gymnasieskolan?

Ja, rätten till extra anpassningar och särskilt stöd gäller även i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, inklusive introduktionsprogrammen.

Källa: 3 kapitlet 5–6 §§ skollagen.

Rätten att gå om en kurs i gymnasieskolan

Om en elev får betyget F på en kurs har hon eller han hen rätt att gå om kursen en gång. Har Om eleven har slutfört kursen två gånger utan att få ett godkänt betyg får eleven gå om kursen ytterligare en gång om det finns särskilda skäl. Har Om eleven har fått betyget F på många kurser får eleven gå om även sådana kurser som eleven fått godkänt betyg på. Detta gäller enbart bara kurser som eleven läst under ett och samma läsår och bara om det finns särskilda skäl. Det är rektorn som fattar beslutet. Men först ska hen samråda med eleven och berörda lärare. Om eleven inte är myndig ska rektorn även samråda med elevens vårdnadshavare.

Källa: 9 kapitlet 1 § gymnasieförordningen.

Reducerat program i gymnasieskolan

Reducerat program innebär att en elev befrias från undervisningen i en eller flera kurser eller gymnasiearbetet. Om en elev har följt ett reducerat program får skolan inte utfärda en gymnasieexamen vilket får konsekvenser för elevens möjligheter att studera vidare.

Källa: 9 kapitlet 6 § gymnasieförordningen.

Förlängd undervisning i gymnasieskolan

Huvudmannen, alltså kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse om det är en fristående skola, får besluta att undervisningen på ett nationellt program för en elev i gymnasieskolan får fördelas över längre tid än tre år. Det gäller om eleven har läst ett reducerat program eller om det med hänsyn till elevens förutsättningar i övrigt finns särskilda skäl för det.

Källa: 9 kapitlet 7 § gymnasieförordningen.

Individuellt anpassat program

För att rektorn ska kunna besluta om att en elevs utbildning får avvika från vad som annars gäller, genom att byta ut kurser, gäller följande:

  1. Beslut om att byta ut en viss kurs måste fattas innan eleven har påbörjat kursen.
  2. Elevens utbildning som helhet måste kunna hänföras till ett nationellt program.
  3. Kraven för examen från det aktuella programmet måste kunna uppfyllas.
  4. Beslutet måste fattas före utgången av det andra läsåret.

Vad som krävs för att utbildningen ska kunna hänföras till ett nationellt program är en bedömning som rektorn får göra. Till sin hjälp har rektorn programmets examensmål. De krav som ställs för att en examen ska kunna utfärdas för en elev utgör också en begränsning av vilka kurser som kan bytas ut. I en yrkesexamen ska det exempelvis ingå kurser om 400 godkända poäng inom de programgemensamma ämnena. Av bilaga 3 till skollagen framgår vilka gymnasiegemensamma ämnen som ska ingå i de nationella gymnasieprogrammen och i vilken omfattning. Enligt Skolverket kan rektorn inte fatta beslut om att ta bort ett gymnasiegemensamt ämne eller frångå den minsta fastslagna omfattningen av ett sådant ämne. Ett gymnasiegemensamt ämne kan ingå med fler poäng, men då krävs en individuell anpassning.

Källa: 9 kapitlet 4 § gymnasieförordningen.

Extra anpassningar inom vuxenutbildningen

Vilken rätt har man till extra anpassningar eller särskilt stöd inom vuxenutbildningen?

Inom komvux ska utgångspunkten för utbildningen för den enskilda eleven vara hens behov och förutsättningar. Vuxenutbildningen ska sträva efter flexibla lösningar när det gäller organisation, arbetssätt och arbetsformer med utgångspunkt i individens behov och förutsättningar.

Elever inom vuxenutbildningen som behöver stöd i form av extra anpassningar ska få det, oavsett undervisningsform och studienivå. De har däremot inte rätt till särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Extra anpassningar är en mindre ingripande stödinsats som lärare och övrig personal brukar kunna genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det kan handla om att anpassa scheman med kortare eller längre lektionspass eller erbjuda flexibla pauser. Det kan också handla om att erbjuda lektionspass på olika tider, att kunna kombinera distansstudier med extra lärarstöd eller att erbjuda handledning på plats.

Källor: 3 kapitlet 5 §, 20 kapitlet 2 § skollagen, Läroplan för vuxenutbildningen, del 1 och 2.

Planera för individanpassning och extra anpassningar inom vuxenutbildningen

Studiehandledning på modersmålet

Se svaren under Stöd för nyanlända elever

Läshundar

Vad bör huvudmän och rektorer tänka på innan läshundar används i skolan?

Skolverket har fått signaler om att det blivit vanligare med så kallade läshundar i skolan. Varken i skollagen eller arbetsmiljölagen finns det några uttryckliga bestämmelser om man får eller inte får använda läshundar i skolan som en del av utbildningen. Däremot framgår det av bestämmelserna att skolorna har en skyldighet att se till att arbetsmiljön är god för alla som vistas i skolan. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsförhållandena anpassas till elevernas och de anställdas olika psykiska och fysiska förutsättningar. Ett exempel på en fysisk faktor kan vara pälsdjursallergi och ett exempel på en psykologisk faktor kan vara rädsla för hundar.

Även om läshundar skulle visa sig ge positiva effekter för vissa elever med särskilda behov behöver skolan ta hänsyn till att det kan finnas elever som av olika anledningar inte kan eller vill vistas i närheten av hundar i skolan. Om man planerar att införa så kallade läshundar i skolan behöver man bedöma olika aspekter av kvalitet och säkerhet innan en sådan insats införs. Elever med behov av särskilt stöd ska givetvis få det stöd de behöver, men det kan finnas många typer av insatser för att avhjälpa eller lindra ett visst stödbehov. Skolan måste både kunna se till att alla elever får den utbildning de har rätt till och att arbetsmiljön på skolan är god. En elevs stödinsatser kan därför inte innebära att en annan elevs rätt till utbildning åsidosätts eller att arbetsmiljön försämras.

Källor: 1 kapitlet 4–5 och 8–10 §§ samt 5 kapitlet 3–4 §§ skollagen, arbetsmiljölagen (1977:1160), samt arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Vad svarar vi på under Ansvar i skolfrågor?

Här svarar vi på frågor om vad som gäller i förskolan, skolan och vuxenutbildningen utifrån de lagar och regler som styr verksamheterna. Vi tar inte ställning i enskilda ärenden och kan inte avgöra om skolor eller förskolor gör rätt eller fel. Det finns inte heller regler som styr all verksamhet och då kan det vara upp till huvudmän och verksamheterna själva att bestämma hur de ska göra.

Om du inte hittar svaret på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 03 juli 2020