Med anledning av coronapandemin har regeringen beslutat att gymnasieelever ska kunna göra prövning i grundskoleämnen i gymnasieskolan från och med den 15 juli 2020.

Elever kan få göra prövning i grundskoleämnen i gymnasieskolan

Prövning av elevers kunskaper

En prövning är en bedömning av en elevs kunskaper inom ett specifikt ämne. Här har vi samlat svaren på de vanligaste frågorna vi får om prövning i skolan och vuxenutbildningen.

I vardagligt tal kallas att göra en prövning också att tenta av ett ämne eller kurs.

Det är skolan som utformar prövningen i detalj, men den måste vara utformad så att eleven kan nå alla betygsnivåer mellan A och F.

Detta händer vid prövningstillfället

Att göra en prövning innebär att eleven först läser in en kurs eller ämne på egen hand för att sedan göra prövningen som ofta inkluderar ett skriftligt och muntligt prov. En prövning kan göras på olika sätt och det är skolan som fattar beslut om hur en prövning går till.

Syftet med prövningen är att eleven ska visa sina kunskaper i alla delar av ämnets eller kursens kunskapskrav. Prövningen kan innehålla informationsmöten, skriftliga och muntliga prov, inlämningsuppgifter, laborationer, praktiska redovisningar eller gruppuppgifter som genomförs tillsammans med andra prövande eller med elever som läser den aktuella kursen.

Det är skolan som bestämmer hur och när en prövning ska genomföras. En elev kan inte kräva att få göra en prövning under en specifik tid.

Prövning i grundskolan

Den som vill ha betyg från grundskolan i ett eller flera ämnen har rätt att göra en prövning. Det är skolan som fattar beslut om hur prövningen går till och när den ska genomföras.

Vid en prövning ska alla betygssteg vara möjliga att nå. Det finns inte någon begränsning av hur många gånger eleven kan genomgå prövning i samma ämne. Rätten att få utföra en prövning gäller även den som tidigare har fått betyg i ett avslutat ämne eller slutbetyg från grundskolan.

En prövning görs utifrån de nationellt fastställda kunskapskraven. Bestämmelserna om bedömning och betyg i läroplanerna gäller också vid prövning. Det innebär att läraren vid betygssättningen ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.

Källor: 10 kapitlet 23 § i skollagen och kapitel 2.7 i läroplanen för grundskolan.

Vilken rätt till undervisning och nytt betyg har man efter en prövning?

En elev i grundskolan som vill ha betyg utifrån kunskapskraven i slutet av årskurs 9 tidigare än vårterminen i årskurs 9 har rätt att genomgå prövning. Om en sådan prövning har gjorts och eleven har fått lägst betyget E är det inte obligatoriskt för eleven att närvara vid undervisning i ämnet. Eleven får fortsätta att delta i undervisningen i ämnet efter prövningen om eleven önskar och få ett nytt betyg efter det att ämnet avslutats.

Prövning i samband med lovskola

Alla skolhuvudmän är skyldiga att erbjuda lovskola till elever som har avslutat årskurs 9 i grundskolan utan att ha uppnått behörighet till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan. Lovskolan anordnas i juni samma år som eleven avslutat årskurs 9.

I anslutning till lovskolan kan eleverna erbjudas att genomgå prövning för betyg i de ämnen som undervisningen i lovskolan avsett. Att prövningen sker i anslutning till lovskolan innebär enligt Skolverkets mening att prövningen behöver inträffa direkt efter avslutad lovskola eller under tiden i lovskolan, senast under juni månad.

Detta gäller även i frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola (sådan lovskola som huvudmannen anordnar under andra månader än juni i syfte att räkna av från den tid som huvudmannen måste erbjuda obligatoriskt anordnad lovskola i juni).

Det finns inte någon skyldighet för skolhuvudmannen att se till att prövningen kan göras i anslutning till lovskolan, utan prövningen genomförs på begäran av eleven när det finns praktiska förutsättningar för det.

Källor: Skolverkets allmänna råd om prövning sidan 21 samt 2 § förordningen om statsbidrag för undervisning under skollov.

Prövning i gymnasieskolan

Det finns olika bestämmelser för prövning beroende på om man är elev eller inte elev i gymnasieskolan.

Prövning för den som är elev i gymnasieskolan

En elev i gymnasieskolan har rätt att göra en prövning på skolan i alla kurser, grundskoleämnen och det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan, om eleven inte tidigare har fått betyg på kursen, i grundskoleämnet eller på gymnasiearbetet eller om eleven har fått betyget F.

Källa: 8 kapitlet 24 § gymnasieförordningen.

Prövning för den som inte är elev i gymnasieskolan

En person som inte är elev i gymnasieskolan har rätt att göra en prövning i alla kurser som får finnas på ett nationellt program, förutom de kurser som bara får anordnas på vissa utbildningar. Rätten gäller också gymnasiearbetet. Man får bara göra en prövning om skolan anordnar den aktuella kursen. I så fall kan eleven göra en prövning även om hen tidigare har fått ett godkänt betyg på kursen.

Källa: 8 kapitlet 25 § gymnasieförordningen.

Kan en elev i grundskolan göra prövning i gymnasiekurser?

Ja, den som inte är elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg därifrån har rätt att göra en prövning i de kurser som finns inom ett nationellt program, med undantag för de kurser som bara får anordnas på vissa utbildningar. Även elever i grundskolan omfattas av denna rätt. Man får bara göra en prövning vid en skolenhet som anordnar den aktuella kursen. Om en elev fått betyg i en gymnasiekurs innan hen påbörjat sin gymnasieutbildning har eleven rätt att läsa kursen och få ett nytt betyg i kursen när eleven sedan börjar i gymnasieskolan.

Källor: 8 kapitlet 23 och 25 §§ gymnasieförordningen.

Är det möjligt att göra prövning i grundskoleämnen och gymnasiekurser om man går på ett introduktionsprogram?

Ja, elever på introduktionsprogram har rätt att göra en prövning på sin skola i alla kurser och grundskoleämnen som ingår i deras individuella studieplan.

Källa: 8 kapitlet 24 § gymnasieförordningen.

Vad gäller för prövning av gymnasiearbetet?

Prövning när det gäller gymnasiearbetet får endast genomföras vid utbildningar inom det kunskapsområde som gymnasiearbetet avser. Detta gäller även för personer som inte tillhör gymnasieskolans målgrupp. Utgångspunkten för bedömningen om en skolenhet anordnar utbildning inom det kunskapsområde som ett gymnasiearbete avser är den tidpunkt då en person önskar genomgå prövning i kursen.

Källa: Skolverkets allmänna råd om prövning sidan 11.

Prövning inom vuxenutbildning

Den som är bosatt i Sverige har möjlighet att göra en prövning inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå i alla kurser som det sätts betyg på samt i gymnasiearbetet. Det gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen eller gymnasiearbetet. Det finns inte någon rätt att göra en prövning inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning.

Kommande ändringar inom komvux som särskild utbildning

Prövningen får bara göras hos en huvudman som anordnar kursen. När det gäller gymnasiearbetet får man bara göra en prövning hos en huvudman som anordnar utbildning inom det kunskapsområde som gymnasiearbetet handlar om.

Källa: 20 kapitlet 40 § skollagen.

Vad innebär det att man är bosatt i Sverige?

Att man är bosatt i Sverige innebär enligt skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns också andra personer som räknas som bosatta i Sverige när man tillämpar skollagen, nämligen

  • asylsökande
  • personer med vissa former av tidsbegränsade uppehållstillstånd
  • personer som har rätt till utbildning här till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
  • barn till beskickningsmedlemmar från tredje land, exempelvis diplomater
  • personer som inte har tillstånd att vistas i Sverige, så kallade papperslösa.

Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för vissa av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.

Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplatslänk till annan webbplats

Mer om att flytta till Sverige på Skatteverkets webbplatslänk till annan webbplats

Att man är bosatt i Sverige innebär enligt skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns också andra personer som räknas som bosatta i Sverige när man tillämpar skollagen, nämligen

  • asylsökande
  • personer med vissa former av tidsbegränsade uppehållstillstånd
  • personer som har rätt till utbildning här till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
  • barn till beskickningsmedlemmar från tredje land, exempelvis diplomater
  • personer som inte har tillstånd att vistas i Sverige, så kallade papperslösa.

Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för vissa av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.

Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplatslänk till annan webbplats

Mer om att flytta till Sverige på Skatteverkets webbplatslänk till annan webbplats

Kan elever i gymnasieskolan göra prövning inom vuxenutbildningen?

Elever som går i gymnasieskolan får inte genomgå prövning i en kurs eller ett gymnasiearbete som de redan fått ett godkänt betyg på.

Källor: 20 kapitlet 40 § skollagen, 8 kapitlet 24–25 §§ gymnasieförordningen.

Kan man göra en prövning i delkurser inom vuxenutbildningen?

Ja, Skolverket bedömer att den som vill ska kunna göra en prövning även i kurser som bedrivs i form av delkurser.

Om man är bosatt i Sverige och vill ha betyg från komvux på grundläggande eller gymnasial nivå har man rätt att göra en prövning i alla kurser som det sätts betyg på och i gymnasiearbetet. Prövning i en kurs innebär att någons kunskaper blir bedömda utifrån kunskapskraven i kursplaner och ämnesplaner. Det finns krav på att man ska få betyg på varje avslutad delkurs inom komvux på grundläggande och gymnasial nivå. Därför bör man kunna göra en prövning även i kurser som bedrivs i form av delkurser.

Även den som redan har fått ett godkänt betyg i en delkurs har rätt att göra en prövning. Men man får bara göra en prövning hos en huvudman som anordnar den aktuella delkursen.

Det finns inte någon rätt att göra en prövning inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning.

Kommande ändringar inom komvux som särskild utbildning

Källor: 20 kapitlet 35 och 40 §§ skollagen, 4 kapitlet 6 § förordningen om vuxenutbildning.

Är det möjligt att genomgå prövning inom sfi?

Den som är bosatt i Sverige och vill ha betyg på kurser i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) ska ha möjlighet att genomgå prövning. Det gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen. Prövning får bara göras hos en kommun som anordnar den kurs som prövningen avser.

Källa: 20 kapitlet 40 § skollagen.

Vad är skillnaden mellan validering och prövning?

Inom vuxenutbildningen kan en elev få sina kunskaper och sin kompetens validerade. Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation. Den innebär också ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person har oberoende av hur hen fått dessa. Efter en validering ska eleven ha möjlighet att få en skriftlig dokumentation över sina kunskaper och kompetenser från skolan.

Prövning i en kurs innebär en bedömning av kunskaper i förhållande till uppställda kunskapskrav i kursplaner eller ämnesplaner. En genomförd prövning resulterar i ett betyg.

Källa: 20 kapitlet 40, 42 och 43 §§ och 21 kapitlet 21 och 22 §§ skollagen, 2 kapitlet 8 § förordningen om vuxenutbildning.

Kostnaden för en prövning

Är det tillåtet att ta ut en avgift för en prövning?

Huvudmannen får ta ut en avgift på högst 500 kronor av den som vill göra en prövning i grundskolan, gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning. Avgiften går till huvudmannen.

En avgift får inte tas ut för

  • den som har gått ut grundskolan eller specialskolan och inte fått minst betyget E i årskurs 9 i det ämne prövningen gäller
  • en elev i gymnasieskolan som fått betyget F på den kurs eller i det grundskoleämne som prövningen gäller, eller som inte fått betyg i kursen eller grundskoleämnet för att det inte har funnits underlag för bedömning på grund av att eleven har för stor frånvaro (det som brukar kallas för streck)
  • en elev i kommunal vuxenutbildning som har fått betyget F på den kurs prövningen gäller
  • en elev i kommunal vuxenutbildning som inom ramen för en kurs går igenom en prövning efter att ha gjort en validering
  • den som inte har nått upp till nivån för betyget E efter att ha avslutat en kurs inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning.

Källa: 1­–3 §§ förordning (1991:1124) om avgifter för prövning inom skolväsendet

Mer om vad som gäller vid prövning

Kan rektor sätta betyg i svenska gymnasiekurser för en elev som till exempel har studerat utomlands?

Ja, utan att eleven genomgår prövning får en elev som inte följt undervisningen i en kurs av rektorn ges betyget E på kursen om det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven genom studier i utlandet eller på annat sätt förvärvat sådana kunskaper som behövs för betyget E, och kursen anordnas vid skolenheten.

Källa: 8 kapitlet 27§ gymnasieförordningen.

Är det möjligt att genomföra prövning enbart på en del av en kurs eller en del av ett ämne?

Nej, den prövande läraren måste utforma prövningen så att det är möjligt att bedöma den prövandes kunskaper i förhållande till alla delar av kunskapskraven. En prövning får inte vara en komplettering där endast vissa delar av kunskapskraven prövas. Den prövandes kunskaper måste även kunna bedömas utifrån hela betygsskalan A–F.

Källa: Skolverkets allmänna råd om prövning sidan 20.

Vad innebär det att utnyttja all tillgänglig information om elevers kunskaper?

Enligt läroplanerna för de olika skolformerna ska läraren vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper. Det kan hända att en lärare redan innan en prövning har information om den prövandes kunskaper. Läraren kan till exempel ha haft den prövande som elev eller så kan den prövande ha lämnat in intyg från praktik, arbetsplatsförlagd utbildning eller liknande. Även om läraren innan prövningen har sådan information om den prövandes kunskaper, måste prövningen avse samtliga delar av kunskapskraven.

Betyget sätts med utgångspunkt i vad den prövande kan vid prövningstillfället. Om läraren har information om den prövandes kunskaper, utöver underlaget från prövningen, är det väsentligt att läraren noggrant värderar om denna information kan användas vid betygssättningen tillsammans med prövningsunderlaget. Den prövande själv kan inte kräva att läraren ska ta hänsyn till dokument eller intyg som är okända för läraren. Det är den prövande läraren som värderar och bestämmer vad som kan ingå i bedömningen. Observera att tidigare information om den prövandes kunskaper inte får användas för att motivera ett lägre betyg efter prövningen, än det betyg som resultatet efter prövningen visar.

Källa: Skolverkets allmänna råd om prövning sidan 21.

Kan nationella prov användas vid prövning?

Nationella prov eller delar av nationella prov kan med fördel användas vid prövningar i de ämnen eller kurser där sådana prov ges. Proven är utvecklade med utgångspunkt i kurs och ämnesplanerna och de är utprovade för att ge tillförlitliga resultat. I lärarinformationen till de nationella proven framgår hur provet förhåller sig till kunskapskravens delar. En prövning kan dock inte enbart bestå av ett nationellt prov. Om möjligt kan prövningen samordnas med ordinarie provtillfällen på skolenheten. Om detta inte är möjligt är det viktigt att använda nationella prov som fortfarande är sekretesskyddade. Den prövande läraren behöver vara uppmärksam på att en prövande redan kan ha gjort ett nationellt prov i ett annat sammanhang och att provets syfte inte kan uppnås om den prövande gör om samma nationella prov.

Källa: Skolverkets allmänna råd om prövning sidan 22 – 23.

Kan man genomföra prövning på ett annat språk än svenska?

Det är inte reglerat att en prövning måste genomföras på svenska. Det är den betygssättande läraren som får avgöra om eleven ska få redovisa sina kunskaper på ett annat språk än svenska. Eleven har ingen rätt att kräva att få visa sina kunskaper på andra språk. Läraren måste bedöma om det är möjligt att värdera de svar hon eller han får genom tolk, modersmålslärare eller studiehandledare för att göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper.

Vem sätter betyg i samband med prövning?

Läraren eller lärarna som genomför prövningen är den eller de som sätter betyg. Bestämmelserna om betygssättning gäller i tillämpliga delar även vid prövning.

Att sätta betyg

Krävs lärarlegitimation för att genomföra prövning eller sätta betyg?

Huvudregeln är att en lärare ska ha lärarlegitimation för att få sätta betyg självständigt. En modersmåls- eller yrkeslärare som saknar legitimation och har blivit anställd utan tidsbegränsning för att undervisa i modersmål eller yrkesämne får dock sätta betyg självständigt. Detta gäller endast betygssättning på kurser inom det ämne som läraren är anställd för att undervisa i, det vill säga modersmål eller yrkesämne.

Källa: Skolverkets allmänna råd om prövning sidan 13.

Rätt att genomföra prövning under en pågående kurs?

Ja, det är tillåtet att genomgå prövning för en kurs innan den är avslutad. Men, det är skolan som bestämmer när i tid en prövning ska genomföras. Det finns ingen skyldighet för skolan att anordna en prövning vid en viss tidpunkt. På så sätt kan det inträffa att en kurs hinner avslutas innan en prövning har kommit till stånd.

Vilken rätt finns att göra prövning i moderna språk eller modersmål om undervisning i språket inte anordnas på skolenheten?

Prövning i ett språk inom ramen för ämnet modersmål respektive inom ramen för ämnet moderna språk kan endast genomföras vid en skolenhet där kursen i det aktuella språket anordnas inom ämnet modersmål respektive inom ämnet moderna språk. Även om det handlar om samma språk – till exempel franska – så är det kurser i olika ämnen beroende på om det är en kurs i franska som modersmål, eller en kurs i franska som modernt språk. Det är olika ämnesplaner med olika kunskapskrav.

Källa: Skolverkets allmänna råd om prövning sidan 11.

Har eleven rätt till särskilt stöd eller extra anpassningar i samband med prövning?

Bestämmelserna särskilt stöd och extra anpassningar gäller i samband med prövning. Om eleven har rätt till extra anpassningar eller särskilt stöd kan läraren behöva anpassa formerna för prövningen för att den prövande ska få möjlighet att visa sina kunskaper. Det är viktigt att betona att det är genomförandet av prövningen som anpassas och inte prövningens innehåll. Kraven på kunskaper för de olika betygsstegen förändras inte. Det går inte att få särskilt stöd inom vuxenutbildningen.

Rätt att använda sig av undantagsbestämmelsen vid prövning?

Ja, det är möjligt att använda undantagsbestämmelsen men det är upp till den undervisande läraren att besluta om det är möjligt i det aktuella fallet. Det ska finnas särskilda skäl för att lärare ska kunna bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Om elevens svårigheter kan avhjälpas genom stödinsatser är undantagsbestämmelsen inte tillämplig. Det ska vara omöjligt för eleven att nå kunskapskravet, oavsett i vilka former och i vilken omfattning det särskilda stödet ges, för att läraren ska få använda sig av bestämmelsen.

Källor: 10 kapitlet 21 § och 12 kapitlet 21 § och 15 kapitlet 26 §.

Kan man genomföra prövning i överliggande kurser när man inte har betyg i underliggande kurser?

Ja, men betyg sätts enbart i den kurs prövningen avser. Om en person genomgår en prövning i en kurs, till exempel kursen franska 4 eller kursen matematik 4, så avser prövningen endast betyg i aktuell kurs. Den prövande kan inte automatiskt få betyg i de underliggande kurserna i samma ämne, i detta fall franska 1–3 eller matematik 1–3.

Vad gäller för elever som avbryter eller inte fullständigt genomför en prövning?

En prövande som avbryter och inte genomför alla delar i en prövning får varken betyget F eller ett streck. Streck kan inte användas vid prövning.

Källa: Skolverkets allmänna råd om prövning sidan 15.

Vad gäller kring prövning på entreprenad inom vuxenutbildningen?

Om en kommun lagt ut delar av vuxenutbildningen på entreprenad är det med bibehållet huvudmannaskap, vilket innebär att det fortfarande är kommunen som är huvudman för utbildningen. Detta innebär att det är kommunen som ansvarar för att den aktuella kursen anordnas och hur och när en prövning kan genomföras.

Vilken rätt har utbildningsanordnare med betygsrätt att genomföra prövning?

Ansvaret för betygssättning kan överlämnas om utbildningsanordnaren har betygsrätt för vuxenutbildningen. Utbildningsanordnaren ska i sådana fall ha fått tillstånd från Skolinspektionen för att sätta betyg, anordna prövning och utfärda betyg.

Källa. 6 kapitlet 1 § förordning om vuxenutbildning.

Vad gäller för prövning av gymnasiekurser när man går i grundskolan?

Om en elev i grundskolan läser kurser i gymnasieskolan måste eleven genomgå prövning hos gymnasieskolan för att få betyg.

Källa: 8 kapitlet 25 § gymnasieförordningen.

Allmänna råd om prövninglänk till annan webbplats

Vad svarar vi på under Ansvar i skolfrågor?

Här svarar vi på frågor om vad som gäller i förskolan, skolan och vuxenutbildningen utifrån de lagar och regler som styr verksamheterna. Vi tar inte ställning i enskilda ärenden och kan inte avgöra om skolor eller förskolor gör rätt eller fel. Det finns inte heller regler som styr all verksamhet och då kan det vara upp till huvudmän och verksamheterna själva att bestämma hur de ska göra.

Om du inte hittar svaret på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 30 juli 2020