Flerspråkighet som resurs i förskola och skola

Språk- och kunskapsutveckling hänger ihop och därför är frågor om språk viktiga för alla lärare. Materialet Flerspråkighet som resurs ger dig insikt och kunskap om hur du kan ta tillvara flerspråkiga elevers alla språkliga resurser.

Bild på fyra glada elever utomhus.

Om materialet Flerspråkighet som resurs i förskola och skola

Materialet Flerspråkighet som resurs ger insikt och kunskap om hur flerspråkiga elevers alla språkliga resurser kan tas tillvara. Innehållet riktar sig till dig som undervisar i alla ämnen, samt till handledare, förstelärare, skolutvecklare och andra som arbetar med skolutveckling inom nyanländas och flerspråkiga elevers lärande.

Du hittar artiklar, didaktiska texter, ljudinspelningar, filmer och animationer samt reflektionsfrågor som kan användas i ett kollegialt lärande på skolor eller i ett arbetslag.

Material för alla skolformer

Flerspråkighet som resurs — förekomst, attityder och förhållningssättPDF (pdf, 274 kB), av Tore Otterup

Om artikeln Flerspråkighet som resurs

I denna artikel skriver forskaren Tore Otterup om hur du kan förstå flerspråkighet. Artikeln ger en bakgrund till olika förhållningssätt till flerspråkiga elever som skolan bör ta till sig för att möjliggöra elevernas framgång i skolan. Du hittar också reflektionsfrågor som du kan använda när du arbetar med nyanländas och flerspråkiga elevers lärande.

Texten riktar sig till handledare, förstelärare, skolutvecklare och andra som arbetar med skolutveckling inom nyanländas och flerspråkiga elevers lärande i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och gymnasium.

Om författaren Tore Otterup

Tore Otterup är filosofie doktor och före detta universitetslektor i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet. Tore har varit involverad i lärarut­bild­ningen i svenska som andraspråk under många år. Han har också bedrivit forskning om flerspråkiga elevers lärande.

Flerspråkiga arbetsformer för nyanlända eleverPDF (pdf, 329 kB), av Anneli Drewsen

Om artikeln Flerspråkiga arbetsformer för nyanlända elever

Denna artikel, skriven av läraren Annelie Drewsen, tar avstamp i teorin om transspråkande. Hon varvar konkreta exempel från klassrummet med reflektioner och förankrar de i teori. Här hittar du också diskussionsfrågor kring flerspråkiga arbetsformer som du kan använda i planeringen av utbildningen.

Texten riktar sig till lärare som undervisar nyanlända elever i årskurs sju till nio eller på Språkintroduktion. Texten riktar sig också till handledare, förstelärare, skolutvecklare eller andra som leder kollegialt lärande.

Om författaren Annelie Drewsen

Annelie Drewsen har arbetat som lärare i svenska som andraspråk på Språkintroduktionsprogrammet och är numera verksam som författare och journalist på heltid. De senaste åren har Annelie Drewsen besökt många klasser med nyanlända elever för att arbeta med skönlitteratur och skrivande.

Om artiklarna Transspråkande i teori och praktik

Dessa artiklar är skrivna av lektorn Gudrun Svensson. Varje artikel behandlar en ingång i området transspråkande och innehåller praktiska exempel och reflekterande frågeställningar. Artikel fyra om samverkan med vårdnadshavare saknar frågeställningar.

Om författaren Gudrun Svensson

Gudrun är ursprungligen gymnasielärare i bland annat ämnet svenska som andraspråk men arbetar numera som lektor vid Linnéuniversitetet. Hennes forskningsfokus är frågor om andraspråksinlärning och flerspråkighet ur ett didaktiskt perspektiv. Sedan några år tillbaka handleder hon skolprojekt med utveckling av transspråkande i undervisningen. Hon har också skrivit en avhandling om ungdomsspråk i mångspråkiga miljöer i Malmö, bland annat rosengårdssvenska.

Om artikeln Interkulturalitet i undervisningt och skolutveckling

Artikeln handlar om hur du som lärare kan utveckla din interkulturella kompetens i skolarbetet, såväl i undervisning som i kollegialt arbete.

Om författaren Pirjo Lahdenperä

Pirjo är professor emerita i pedagogik vid Mälardalens högskola och legitimerad psykolog. Hon blev Sveriges första professor i interkulturell pedagogik 2005 vid Södertörns högskola. Hon har lång erfarenhet av att arbeta med och forska om interkulturell skolutveckling med fokus på ledarskap, lärande, undervisning och lärarutbildning.

Hon har skrivit flertal böcker som handlar om interkulturalitet i förskola, skola och vuxenutbildning. För närvarande arbetar hon mest som föredraghållare inom interkulturell skolutveckling och ledarskap.

Om artikeln Flerspråkighet som resurs och digital kompetens

I denna artikel kan du läsa om hur du kan arbeta med digitala resurser i ditt arbete med flerspråkiga och nyanlända elever samt hur ett flerspråkigt klassrum bidrar till att utveckla elevernas digitala kompetens.

Har du alla resurser som krävs för att arbeta med flerspråkighet och digital kompetens?

  • Har ni tillgång till internet i klassrummet?
  • Har dina elever tillgång till någon form av digitala verktyg, exempelvis en mobil, dator eller surfplatta?
  • Har dina flerspråkiga elever tillgång till studiehandledare?
  • Har skolan tillgång till pedagogiskt stöd kopplat till IKT?

Om författaren Frida Monsén

Frida Monsén är legitimerad lärare för åk 4 - 9, med digitalisering som spetskompetens. Hon har under många år arbetat med nyanlända elever i flerspråkiga klassrum och drivit utveckling inom digitalisering och skola i nära samarbete med forskare. Hon har skrivit flertalet böcker och artiklar på temat digitalisering och skola. Frida är nu verksam som föreläsare, processledare och är skribent på heltid.

Om artikeln Flerspråkighet i klassrummet – Språklig mångfald som resurs

I denna artikel skriven av professorn Åsa Wedin beskrivs olika erfarenheter där flerspråkighet används som en resurs för alla elever i undervisningen, med huvudfokus på vad som sker i klassrummet. Texten utgår från vilka effekter olika slag av förståelse av flerspråkighet får på verksamheten i skolan. Här hittar du också diskussionsfrågor som du kan använda när du planerar din undervisning.

Om författaren Åsa Wedin

Åsa Wedin är professor i pedagogiskt arbete med inriktning mot flerspråkighet och litteracitet vid Högskolan Dalarna. Hon har långvarig erfarenhet från undervisning och lärarutbildning. Hon har publicerat såväl forskning som böcker och andra texter riktade till verksamma och blivande lärare.

Material för förskola

Stöttande undervisning i ett flerspråkighetsperspektiv

I de här två filmerna presenteras exempel på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i förskolan med fokus på barn som nyligen kommit till Sverige och flerspråkiga barn.

Om filmerna

Projektet som förskolan har fokuserat under lång tid handlar om hus och huskonstruktion. Barnens intresse för hus väcktes under läsningen av och samtalen om boken ”Vita streck” Barnen har varit involverade i många olika kreativa processer kring området hus och i inledningen av filmerna visas situationer där barnen beskriver sina egna erfarenheter av ett hus som de har någon form av relation till.

Det barnen uttrycker om sitt hus sorteras sedan i olika ordgrupper på ett papper av flerspråkig personal som ett led i att barnen ska förstå att ord kan struktureras och klassificeras på olika sätt. Barnen får se vuxna uttrycka mening via skriftspråket på olika språk vilket också har ett identitetsstärkande värde. I detta exempel är bland annat det arabiska, polska, finska och svenska tal- och skriftspråket representerat.

Exempel ges på hur transspråkande kan realiseras i praktiken

Förskolepersonalen i filmerna har höga förväntningar på vad barnen klarar av med adekvat stöttning och ambitionen är att barnen som är nybörjare i svenska ska erbjudas undervisning på hög kognitiv nivå och både ett vardagligt, enkelt språkbruk samt ett mer kunskapsrelaterat språk.

Barnens litteraciteter utvecklas genom hög grad av meningsfull, språklig interaktion mellan barn – vuxna och barn – barn och med hjälp av både analoga och digitala redskap. Förskolepersonalen månar om att bygga respektfulla relationer till barnen och de integrerar barnens tidigare erfarenheter, språk och kulturella identiteter i utbildningen och undervisningen.

Filmerna synliggör samtidigt att det inte alltid är enkelt att skapa delaktighet och talutrymme för alla barn på exakt samma premisser

Att arbeta på en språkligt och kognitivt utmanande nivå i ett projekt innebär en stor utmaning för barn som ännu inte kan någon svenska eller som inte har kommit så långt i sin andraspråksutveckling och särskilt för barn som är ensamma om att tala ett visst språk. En ytterligare utmanande omständighet är om flerspråkig personal som behärskar barnets språk inte finns till hands och kan stötta i stunden. Förskolepersonalen i filmerna försöker dock möta upp de olika förutsättningarna genom en noggrann planering som bygger på barnens tidigare erfarenheter och kunskaper och medveten kommunikativ och multimodal stöttning.

Förutom lek och olika kreativa, estetiska och digitala upplevelser samlar också förskolepersonalen barnen kring ett bord för samtal om varje barns hus som barnen beskrivit och ritat. Här saktar personalen ner tempot i interaktionen så att barnen ges möjligheter att samla sina tankar och uttrycka dem språkligt.

De vuxna tar talutrymme och agerar språkmodeller för barnen genom sitt språkliga utflöde samtidigt som de ger varje barn chansen att i lugn och ro få producera eget språkligt utflöde, på det starkaste språket och på svenska. Barnen får möjlighet att föra både dialog och monolog och att lyssna aktivt på de vuxna och på kamraterna. Förskolepersonalen involverar också vårdnadshavare och andra närstående i projektet och ber dem översätta ord och fraser och att de talar med barnen om husprojektet hemma.

Avslutningsvis visar filmerna hur betydelsefullt det är att förskolepersonalen har kunskap om flerspråkiga barns socialisation, identitetsskapande och lärandevillkor och att språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är särskilt stöttande för flerspråkiga barn som lär sig svenska som andraspråk.

Att ta tillvara barns erfarenheter och kunskaper via olika språk

Utmaningar och stöttning i ett flerspråkighetsperspektiv

Så kan flerspråkighet realiseras i förskolan

Ljudreportage om flerspråkighet

Anniqa Sandell Ring och Mariam Potrus ger i dessa två poddavsnitt exempel på hur flerspråkighet kan realiseras i förskolan.

Hur flerspråkighet kan realiseras och bli en resurs på förskolan del 1länk till annan webbplats (länk till Skolverkets kanal på Soundcloud)

Hur flerspråkighet kan realiseras och bli en resurs på förskolan del 2länk till annan webbplats (länk till Skolverkets kanal på Soundcloud)

Beskrivning av reportaget

Personalens roll är att genom medveten stöttning få barnen att utvecklas, trots olikheter i förutsättningar. Språk och tänkande går inte att skilja åt. Om barnet har ett begränsat språk vad gäller språkförståelse och språkanvändning så innebär det också begräsningar i barnens kognitiva förmågor. Barnens vårdnadshavare ses också som en viktig resurs för barnens utveckling och lärande.

Material för förskoleklass

Flerspråkighet som resurs i förskoleklassen

Ladda ner Flerspråkighet som resurs i förskoleklassenPDF (pdf, 250 kB)

I denna artikel skriven av förskolläraren Ylva Novosel kan du läsa hur du kan kombinera olika former av språk för att utveckla och inkludera nyanlända elever i förskoleklassen.

Texten riktar sig främst till förskollärare som arbetar med nyanlända elever i förskoleklassen.

Om författaren Ylva Novosel

Ylva Novosel är legitimerad förskollärare med en filosofie magister i Barn- och ungdomsvetenskap. Hon har tidigare erfarenhet av arbete som förskollärare i mångkulturella områden, men arbetar för närvarande som lärarutbildare på Förskollärarprogrammet, Stockholms universitet. Hon är även doktorand i Förskoledidaktik och skriver på en avhandling om Transspråkande i förskolan.

Så kan flerspråkighet realiseras i förskolan

Lyssna på ljudreportage om flerspråkighet

Anniqa Sandell Ring och Mariam Potrus ger i dessa två poddavsnitt exempel på hur flerspråkighet kan realiseras i förskolan.

Hur flerspråkighet kan realiseras och bli en resurs på förskolan del 1länk till annan webbplats (länk till Skolverkets kanal på Soundcloud)

Hur flerspråkighet kan realiseras och bli en resurs på förskolan del 2länk till annan webbplats (länk till Skolverkets kanal på Soundcloud)

Beskrivning av reportaget

Pedagogens roll är att genom medveten stöttning ge varje barn förutsättningar att utvecklas och lära utifrån var det enskilda barnet befinner sig i sin utveckling, oavsett språkbehärskning i svenska.

Språk, tänkande och identitet är nära sammanbundna med varandra och det är av största vikt att barn som har ett eller flera andra förstaspråk än svenska får möjlighet att kommunicera och utmanas i sitt lärande genom flera olika uttrycksformer och språk. Vårdnadshavare ses också som en viktig resurs för barnets identitetsskapande samt språk- och kunskapsutveckling.

Material för fritidshem

Interkulturalitet i undervisning och skolutveckling

Ladda ner artikeln Interkulturalitet i undervisning och skolutveckling, skriven av Pirjo Lahdenperä.PDF (pdf, 281 kB)

Artikeln handlar om hur du som lärare kan utveckla din interkulturella kompetens i skolarbetet, såväl i undervisning som i kollegialt arbete.

Om författaren Pirjo Lahdenperä

Pirjo är professor emerita i pedagogik vid Mälardalens högskola och legitimerad psykolog. Hon blev Sveriges första professor i interkulturell pedagogik 2005 vid Södertörns högskola. Hon har lång erfarenhet av att arbeta med och forska om interkulturell skolutveckling med fokus på ledarskap, lärande, undervisning och lärarutbildning.

Hon har skrivit flertal böcker som handlar om interkulturalitet i förskola, skola och vuxenutbildning. För närvarande arbetar hon mest som föredraghållare inom interkulturell skolutveckling och ledarskap.

Material för årskurs 1 ­— 3 och 4 ­— 6

Flerspråkighet i de lägre åldrarna

Ladda ner PDF:en Flerspråkighet som resurs i de lägre åldrarna i grundskolanPDF (pdf, 808 kB)

I denna artikel skriven av läraren Sara Persson hittar du information, reflektionsfrågor och konkreta tips på hur du kan använda elevens språkliga resurser.

Om författaren Sara Persson

Sara Persson är lärare i svenska och svenska som andraspråk med mångårig erfarenhet av att ta emot och undervisa nyanlända och andra flerspråkiga elever. Sara är också förstelärare och handledare inom läslyftet.

Hon skriver om sin undervisning på bloggen @Hjärtat hos frksarapersson och gav 2016 ut boken Nyanlända elever – undervisning, mottagande och flerspråkighet.

Genom åren har Sara via bloggen, andra sociala medier och på sina föreläsningar fått en förståelse för att många lärare efterfrågar information och konkreta tips kring hur de kan förbättra undervisningen för flerspråkiga elever. Den här texten är ett bidrag till det.

Material för årskurs 7 ­— 9

Flerspråkiga arbetsformer för nyanlända elever

Ladda ner artikel om flerspråkiga arbetsformer för nyanlända eleverPDF (pdf, 329 kB)

Denna artikel, skriven av läraren Annelie Drewsen, tar avstamp i teorin om transspråkande. Hon varvar konkreta exempel från klassrummet med reflektioner och förankrar de i teori. Här hittar du också diskussionsfrågor kring flerspråkiga arbetsformer som du kan använda i planeringen av utbildningen.

Texten riktar sig till lärare som undervisar nyanlända elever i årskurs sju till nio eller på Språkintroduktion. Texten riktar sig också till handledare, förstelärare, skolutvecklare eller andra som leder kollegialt lärande.

Om författaren Annelie Drewsen

Annelie Drewsen har arbetat som lärare i svenska som andraspråk på Språkintroduktionsprogrammet och är numera verksam som författare och journalist på heltid. De senaste åren har Annelie Drewsen besökt många klasser med nyanlända elever för att arbeta med skönlitteratur och skrivande.

Material för gymnasiet

Ladda ner artikeln Flerspråkighet som resurs och digital kompetens, skriven av Frida Monsén.PDF (pdf, 202 kB)

I denna artikel kan du läsa om hur du kan arbeta med digitala resurser i ditt arbete med flerspråkiga och nyanlända elever samt hur ett flerspråkigt klassrum bidrar till att utveckla elevernas digitala kompetens.

Har du alla resurser som krävs för att arbeta med flerspråkighet och digital kompetens?

  • Har ni tillgång till internet i klassrummet?
  • Har dina elever tillgång till någon form av digitala verktyg, exempelvis en mobil, dator eller surfplatta?
  • Har dina flerspråkiga elever tillgång till studiehandledare?
  • Har skolan tillgång till pedagogiskt stöd kopplat till IKT?

Om författaren Frida Monsén

Frida Monsén är legitimerad lärare för åk 4 - 9, med digitalisering som spetskompetens. Hon har under många år arbetat med nyanlända elever i flerspråkiga klassrum och drivit utveckling inom digitalisering och skola i nära samarbete med forskare. Hon har skrivit flertalet böcker och artiklar på temat digitalisering och skola. Frida är nu verksam som föreläsare, processledare och är skribent på heltid.

”Jag kan mycket, men inte på svenska”. Nyanlända gymnasieelevers språkliga tillgångar i relation till det svenska språketPDF (pdf, 282 kB)

Om författaren Hassan Sharif

Fil.dr Hassan Sharif, tar upp hur nyanlända gymnasieelevers bristande erfarenheter av den svenska grundskolan och svenska definierar dem som grupp när de möter den svenska gymnasieskolan i allmänhet och Språkintroduktionsprogrammet i synnerhet.

Material för introduktionsprogram

Flerspråkiga arbetsformer för nyanlända elever

Ladda ner artikel om flerspråkiga arbetsformer för nyanlända eleverPDF (pdf, 329 kB)

Denna artikel, skriven av läraren Annelie Drewsen, tar avstamp i teorin om transspråkande. Hon varvar konkreta exempel från klassrummet med reflektioner och förankrar de i teori. Här hittar du också diskussionsfrågor kring flerspråkiga arbetsformer som du kan använda i planeringen av utbildningen.

Texten riktar sig till lärare som undervisar nyanlända elever i årskurs sju till nio eller på Språkintroduktion. Texten riktar sig också till handledare, förstelärare, skolutvecklare eller andra som leder kollegialt lärande.

Om författaren Annelie Drewsen

Annelie Drewsen har arbetat som lärare i svenska som andraspråk på Språkintroduktionsprogrammet och är numera verksam som författare och journalist på heltid. De senaste åren har Annelie Drewsen besökt många klasser med nyanlända elever för att arbeta med skönlitteratur och skrivande.

Senast uppdaterad 29 augusti 2019