Förskolans och skolans arbete mot våldsbejakande extremism

Du som arbetar i förskolan och skolan har en roll i att förebygga och motverka våldsbejakande extremism. Det kan till exempel handla om att arbeta med demokrati och värdegrundsfrågor och att stötta barn som riskerar att fara illa.

Vad är våldsbejakande extremism?

Våldsbejakande extremism är det samlingsbegrepp som används i samhället för att beskriva rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Det finns ingen definition eller avgränsning av begreppet våldsbejakande extremism i svensk lagstiftning.

Läs mer om våldsbejakande extremism på Säkerhetspolisens hemsida Länk till annan webbplats.

Vilken roll har skolan i arbetet mot våldsbejakande extremism?

Skolan har en viktig roll i arbetet mot våldsbejakande extremism. En bra utbildning i en trygg skola som arbetar med skolans demokratiska uppdrag kan förebygga att unga involveras i våldsbejakande extremism.

Skolan har ett viktigt demokratiskt uppdrag. Skolan ska utbilda och fostra aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare som respekterar och bejakar samhällets grundläggande värden. I skolan ska barn och elever få kunskaper, förmågor och värderingar som gör det möjligt att delta aktivt i samhället.

Material för stöd i arbete mot våldsbejakande extremism

Materialet nedan är framtaget för förskola, grundskola och gymnasiet men kan även användas för vuxenutbildningen.

Många verksamheter gör redan insatser för att förebygga och motverka våldsbejakande extremism och att barn och elever far illa. Här kan du läsa om hur din verksamhet kan bedriva arbetet systematiskt. Med systematik menar vi att ni

analyserar nuläget för att se om ni behöver förbättra något och vad i så fall
planerar insatser
genomför insatser
utvärderar insatserna gentemot målen i utbildningen.

Reflektera över ert arbete

Din verksamhet kan motverka våldsbejakande extremism på olika sätt och vara ett stöd för barn och elever som är i, eller har befunnit sig, i miljöer med våldsbejakande extremism. Här är frågor som ni kan ställa er för att få en bild av hur väl ert arbete fungerar.

Har ni ett systematiskt och aktivt arbete med

att främja närvaron skolan
förskolans och skolans värdegrund och demokrati, där det ingår att ge utrymme för kontroversiella frågor
att stötta barn och elever som far illa eller riskerar att fara illa
att främja barns och elevers hälsa?

Stötta barn och elever som har farit illa eller riskerar att göra det

Barn och elever som vistats i våldsamma miljöer kan ha utsatts för svåra påfrestningar och kan därför bära med sig traumatiska upplevelser som påverkar deras hälsa och lärande negativt. Det kan till exempel handla om barn och elever som befunnit sig i IS-kontrollerade områden. Dessa barn och elever behöver stöd och olika insatser från elevhälsan.

Rädda Barnen erbjuder i samarbete med Skolverket en utbildning för all skolpersonal. I den får du kunskap om hur du kan stötta barn och elever med traumatiska upplevelser.

Läs mer om hur du kan arbeta med barn som har farit illa:

TMO, utbildning i traumamedveten omsorg Länk till annan webbplats.

Leda arbetet med elevhälsan Länk till annan webbplats.

För att kunna ge anpassat stöd till barn och elever som riskerar att fara illa behöver experter inom elevhälsan samarbeta med övrig skolpersonal. Involvera socialtjänsten, polisen, barn- och ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomshabiliteringen efter behov.

Det är barnets och elevens behov som styr hur ni ska utforma stödet och ni har alltid ett fortsatt ansvar även om andra aktörer gör stödinsatser. Rektor ansvarar för att ni i tid identifierar och utreder vilket stöd ett barn eller en elev behöver. Ha en nära samverkan med vårdnadshavarna och låt barnet eller eleven vara delaktig i åtgärderna.

Du ska alltid anmäla till socialtjänsten om det finns en oro för att ett barn eller en elev under 18 år far illa. Om du misstänker att ett barn eller en elev har begått brott eller kommer att begå brott måste rektorn i varje enskilt fall bedöma om det ska göras en polisanmälan.

Stöd i arbetet med barn som riskerar att fara illa:

Förebygg våldsbejakande extremism hos elever

Främja närvaro

En trygg skola förmedlar inte bara kunskaper till barn och elever. Den kan också bidra till ett fungerande vuxenliv med rätt stöd för de elever som riskerar att fara illa. Ni har också en möjlighet att tillsammans med elever skapa respekt för samhällets grundläggande demokratiska värden. Det är en anledning till att det är så viktigt att eleverna är närvarande i skolan.

Här finns stöd för arbetet att främja närvaro och minska frånvaro:

Främja närvaro och minska frånvaro Länk till annan webbplats.

Arbeta med skolans värdegrund

Ni kan motverka att eleverna dras till våldsbejakande extremism genom att låta värdegrunden genomsyra er verksamhet. Det handlar till exempel om att främja ett skolklimat där alla elever känner sig trygga och respekterade. Ni behöver arbeta aktivt med elevernas delaktighet och inflytande. Ni behöver också systematiskt arbeta mot alla slags kränkningar och diskriminering. När värdegrundsarbetet sker dagligen tillsammans med kunskapsuppdraget kan ni tillsammans med era elever ha meningsfulla samtal om vad värdegrunden innebär.

Eleverna utvecklar sin demokratiska kompetens tillsammans med andra och därför kan öppna samtal vara viktiga för att motverka till exempel rasistiska och antidemokratiska åsikter. Skolan behöver vara en plats för samtal, saklighet och kritiska reflektioner i en trygg och öppen miljö.

Dina elever behöver få utrymme att

reflektera över etiska dilemman, personligt ansvar och människovärde
träna sin förmåga till samarbete, empati och problemlösning
i olika sammanhang utveckla sin förmåga till kritisk reflektion och källkritik.

Ibland kommer det upp frågor i skolan som väcker starka känslor eller som upplevs som skrämmande för både er och era elever. Ni måste kunna hantera dessa frågor eftersom eleverna behöver få möjligheter att diskutera även sådant som uppfattas som kontroversiellt.

Ni ska bemöta elever som ger uttryck för till exempel rasism och antidemokratiska åsikter som strider mot skolans värdegrund. Däremot kan ni inte tvinga en elev att ändra sin åsikt eller berätta varifrån åsikten kommer. Ni har både en rätt och en skyldighet att avbryta en elev i vissa situationer. Det är om eleven säger saker som innebär så kallat yttrandefrihetsbrott. Exempel på det är förtal, förolämpning och hets mot folkgrupp. Är det fråga om kränkande behandling eller trakasserier så behöver skolan utreda det och vidta åtgärder.

Här finns exempel på stöd för ert arbete med värdegrundsfrågor och kritisk användning av internet:

Ha en bra dialog med vårdnadshavare

Bygg upp en bra relation med vårdnadshavarna. Ni kan till exempel bjuda in vårdnadshavarna i olika sammanhang på förskolan och skolan. Det kan handla om att informera om vad ni ska lära ut och att prata om värdegrundsarbetet.

Koll på samverkan med hem och vårdnadshavare Länk till annan webbplats.

Det kan hända att vårdnadshavarna är tveksamma till delar av vad deras barn lär sig i förskolan och skolan, till exempel med hänvisning till trosuppfattning eller politisk ideologi. Red ut missförstånd och ta itu med problem innan de växer sig större.

Regler och ansvar

Hot och våld hör inte hemma på förskolan och skolan och ni ska motverka det på olika sätt:

Ni ska förebygga, hindra och utreda kränkande behandling och trakasserier.
Hot och våld kan vara brott enligt brottsbalken. Rektor får bedöma om skolan ska göra en polisanmälan.
Verksamheten ska ha en krisplan för att hantera allvarliga hot om våld, som exempelvis väpnat våld. Det är viktigt att ni och eleverna följer planen.

Som anställda i förskola och skola är ni skyldiga att stå upp för de mänskliga rättigheter och demokratiska principer som det svenska samhället vilar på. Dessutom ska ni aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Mer om vad som gäller i olika i frågor som kan ha betydelse i arbetet att motverka våldsbejakande extremism:

Frågor och svar om skolans arbete mot våldsbejakande extremism

Vem ska skolan kontakta om personalen är orolig för ett barn eller en elev?

Du som arbetar i skolan är skyldig att genast anmäla till socialtjänsten om du i din verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det kan till exempel handla om oro för ett barn som befinner sig i eller riskerar att hamna i en våldsbejakande extremistmiljö. Du ska inte anmäla eller rapportera det till polisen eller lokala samordnare mot våldsbejakande extremism om du är orolig för ett barn.

Med barn avses här alla barn och elever under 18 år.

Källor: 1 kapitlet 2 § och 14 kapitlet 1 § socialtjänstlagen (2001:453), 29 kapitlet 13 § skollagen (2010:800).

Vad ska skolan göra om man får reda på att en elev har utfört eller planerar ett brott?

Skolan måste bedöma varje enskilt fall om personalen i skolan misstänker att en elev har begått eller kommer att begå brott och ska göra en polisanmälan. Det kan också finnas anledning att göra en orosanmälan till socialtjänsten.

Ska skolan rapportera elevers åsikter till polisen?

Nej, skolan ska inte rapportera barns och elevers åsikter eller olika möjliga tecken på radikalisering in i våldsbejakande extremism till polis, säkerhetspolis eller lokala samordnare mot våldsbejakande extremism. Det ingår inte i skolans uppdrag.

Fördjupning

Här finns ytterligare stöd till er som vill fördjupa er:

Var kan jag läsa mer om skolans roll i arbetet mot våldsbejakande extremism?

Du kan läsa mer i Skolverkets redovisning till regeringen om vilken roll skolan har i arbetet mot våldsbejakande extremism.

Redovisning av regeringsuppdrag om skolväsendet och våldsbejakande extremism Länk till annan webbplats.