Främja barns och elevers hälsa

Främja barns och elevers välbefinnande

Målet är att skapa en så positiv skolsituation som möjligt för barnet eller eleven. Hälsofrämjande arbete handlar om att stärka eller bibehålla barns och elevers fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Skolan och förskolan ska uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor och sträva efter en social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I skolan kan elevhälsan delta i det arbetet i olika sammanhang utifrån den lokala kontexten, till exempel:

• det gemensamma planerings- och uppföljningsarbetet på till exempel arbetslagsmöten
• skolans värdegrundsarbete
• arbetet mot kränkande behandling
• arbetet för goda och hälsofrämjande levnadsvanor

• föräldramöten för att informera och skapa goda relationer
• erfarenhetsutbyten om skolans systematiska kvalitetsarbete.

Leda elevhälsans arbete i skolan

Ha fokus på det som får elever att må bra

När hälsoarbetet har fokus på det som får elever att må bra behövs mindre tid på att förebygga och åtgärda problem. Personalen har olika kompetenser och kan därför bidra på olika sätt. Det kan handla om hur man skapar lust att lära och tillgängliga lärmiljöer. Det kan också handla om hur man främjar närvaro. Det handlar också om hur man stöttar individer att nå sin fulla potential.

Arbeta för goda lärmiljöer

En trygg lärmiljö handlar om att barn trivs på förskolan och elever i skolan. Det handlar också om att barn och elever har en känsla av sammanhang och ges förutsättningar att delta i den pedagogiska verksamheten eller i undervisningen. Ett exempel på anpassningar i lärmiljön är struktur och tydlighet, uppföljningar och återkoppling. Ta hjälp av dina kollegor för att själv få stöd i arbetet med att utveckla lärmiljöerna på skolan. Det här arbetet är en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet - att dra lärdom av de erfarenheter man gör för att utveckla det hälsofrämjande arbetet.

Exempel på vad som kan bidra till en god lärmiljö:

• Trivsel och trygghet: att det känns tryggt och att alla blir respekterade utifrån sina individuella förutsättningar, att det är ett socialt klimat med goda relationer, att alla individer kan och vågar göra sin röst hörd, att de får visa olika sidor av sig själva och uppmuntras att pröva sig fram.
  
• Delaktighet: utgå från individens och gruppens förutsättningar, utgå från allas unika förutsättningar, till exempel att det inte är för svårt eller för lätt. Målet är att skapa en funktionell lärmiljö med variation och flexibilitet utifrån gruppens förutsättningar.
  
• Meningsfullhet: Skapa motivation utifrån det som barn och elever är intresserade av.
  
• Begriplighet: Struktur och tydlighet.
  

Arbeta för bra relationer

Barn och elever som säger att de är ensamma löper högre risk att till exempel inte nå målen, jämfört med dem som har någon att vara med. När barn och elever känner sig utanför, inte blir respekterade eller av andra anledningar inte mår bra, kan det vara så att inte bara hälsan påverkas utan också lärandet.

Exempel på hur du kan stötta barn och elever att utveckla relationer med jämnåriga:

• Skapa en bild av hur gruppen fungerar i sitt sociala samspel och anpassa undervisningen efter det.
• Ta ansvar för indelning av grupper. Alla blir då valda och lärandet blir mer effektivt. Tänk också på att sätta samman grupper könsblandade och med en variation av olika förutsättningar som kan komplettera varandra.
• Ta ansvar för att fördela olika roller i grupper, till exempel olika ansvarsområden.
• Guida barn och elever i hur man jobbar i grupp (bland annat utifrån ansvarsområden). Konkreta instruktioner för hur samtal kan föras och hur möten kan gå till.
• Att ha ett helhetsperspektiv utifrån vad som händer i lärmiljön och i andra sammanhang i skolväsendet. Till exempel schemaläggning, vad som händer på rasterna och bordsplacering under lunchen.

Få barn och elever att känna sig delaktiga

I lärmiljöer som fungerar bra känner sig barn och elever bekräftade och nöjda med sig själva, vilket i sin tur gör att de presterar bättre. Att barnen och eleverna känner att de är delaktiga och kan påverka ökar trivseln och tryggheten. Genom att främja och förebygga så kan behovet av mer akuta insatser minska.

Exempel på hur du kan få barn och elever att känna sig sedda:

• Synliggör, tillsammans med dina kollegor, vilket klimat ni har i verksamheten. Hejar till exempel alla på varandra? Ställer barn, elever och vuxna frågor till varandra om hur de mår? Är det ett nyfiket klimat?
  
• Ta reda på vad var och en behöver för att bli sedd. Vissa trivs inte alls med att bli sedda eller uppmärksammade offentligt, medan andra tycker att det är viktigt.
  
• Se barn och elever utifrån många perspektiv. Inte bara kunskap och prestation, utan även aspekter av sin personlighet. Till exempel om någon är en schysst kompis eller hur någon verkar må.

Lyssna på barnen och eleverna och skapa känsla av delaktighet. Det hjälper till att bygga relationer, men skapar också goda förutsättningar för att utveckla undervisningen. Barns och elevers egna berättelser om vad som fungerar, och vad som inte fungerar, är en bra grund i arbetet för att skapa bra skolmiljö.

Förebygga ohälsa hos elever

Förebyggande arbete handlar om att stärka skyddsfaktorer och minska risken för ohälsa på organisations-, grupp- och individnivå. Arbetet utgår från kunskapen om vad som orsakar ohälsa, och vilka miljöfaktorer som kan leda till ohälsa eller svårigheter med att nå utbildningens mål. Målet är att minska riskfaktorers inflytande och samtidigt stärka skyddsfaktorer. Riskfaktorer är till exempel bristande relationer till kamrater och vuxna och utanförskap. Även i skolan finns förhållanden som gör att elever och lärare har utmaningar i att fullfölja skolans uppdrag. Exempel på detta är kränkningar, skadegörelse och bristande studiero.

Arbetsmiljön i skola och förskola

Åtgärdande arbete

Åtgärdande insatser hanterar situationer som har uppstått i en organisation, i en grupp eller hos en individ. Tidig upptäckt och tidiga insatser är framgångsfaktorer i det åtgärdande arbetet. Det är viktigt att all personal tidigt uppmärksammar elever i behov av stöd i sin lärmiljö. Elevhälsan kan med fördel samarbeta med övrig personal på skolan och andra aktörer. Det kan vara till exempel socialtjänsten och barn- och ungdomsmottagningen. Elevhälsan kan ha stödjande samtal med enskilda elever under en begränsad period. De kan även behövas vid akut hantering av kriser och konflikter. Det åtgärdande arbetet kan ge viktiga erfarenheter och kan vara vägledande för det främjande och förebyggande arbetet framåt. En typ av åtgärdande arbete är extra anpassningar och särskilt stöd. Ett annat exempel är arbetet med kränkande behandling:

Organisera extra anpassningar och särskilt stöd

Barn som far illa och anmälan till socialtjänsten

Åtgärder mot kränkande behandling