Ensamkommandes utbildning

Ensamkommande barn och ungdomar är en del av Sveriges nyanlända elever. Att följa nyanlända och vid behov flerspråkiga elevers parallella språk- och kunskapsutveckling och organisera utbildningen efter resultaten är en förutsättning för god måluppfyllelse.

Det är skolans styrdokument som gäller vid planering och genomförande av utbildning. Skolverket svarar på frågor om, samt redogör för skolväsendets regleringar och kan inte svara för annan lagstiftning.
Det är Migrationsverket som bedömer vem som har rätt till uppehållstillstånd i Sverige, till exempel utifrån den så kallade gymnasielagen.

Migrationsverketlänk till annan webbplats

Grundskolan och gymnasieskolan

Det är inte enbart att språket är nytt och att skolmiljön är ny som påverkar de ensamkommandes skolsituation. Ensamkommande barn och ungdomar kan därför behöva mer studie- och yrkesvägledning och ett utökat stöd från elevhälsan.
Lärandet och måendet går hand i hand. Skolan har goda möjligheter att vara den plats där barn som flytt kan lära sig, få ett sammanhang och känna sig inkluderad, samt få stöd att kunna må bra i sin vardag. (BRIS 2018)

Eleven ska ha en mentor

Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska från och med den 1 juli 2019 ha en mentor som ska följa elevens kunskapsutveckling och studiesituation med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet. Mentorn ska särskilt uppmärksamma tecken på att eleven kan behöva stöd och i så fall skyndsamt informera berörd skolpersonal.

För skolan är det viktigt att tänka på att både ha kontakt med god man och boendet. De kan finnas på olika adresser och ha olika ansvarsområden. (Skolan och hemmet (Skolverket 2015)).

Introduktionsprogrammen

Introduktionsprogrammen ska ge obehöriga elever möjlighet att komma in på ett nationellt program, eller leda till att de kan få ett arbete. De introduktionsprogram som har störst möjlighet att erbjuda yrkesinriktad utbildning för elever utan godkända betyg i svenska som andraspråk är yrkesintroduktion och individuellt alternativ. Det finns inget som säger hur lång en utbildning på ett introduktionsprogram måste vara. Hos vissa kommuner kan det finnas samarbete med bransch eller företag som söker arbetskraft, där endast en kortare yrkesinriktad utbildning behövs för möjlig övergång till arbete. Utbildningen ska dock bedrivas på heltid, det vill säga i genomsnitt minst 23 undervisningstimmar per vecka. Skolverket har tagit fram förslag på nationella yrkespaket som kan ligga till grund för en yrkesinriktad utbildning.

Språkintroduktion

I fråga om språkintroduktion i gymnasieskolan ska denna utbildning ha tyngdpunkt i det svenska språket och möjliggöra för eleverna att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Utifrån denna reglering rekommenderar Skolverket att de sammanhållna yrkesutbildningarna främst används på de introduktionsprogram som syftar till att förbereda för utbildning inom ett yrkesprogram eller mot arbetslivet, inte på språkintroduktion.

Utbildningen på introduktionsprogrammen ska följa en plan för utbildningen som beslutas av huvudmannen. Bestämmelserna om planen för utbildningen har tydliggjorts och från och med den 1 juli 2019 regleras i skollagen att planen ska innehålla uppgifter om utbildningens syfte, huvudsakligt innehåll och längd.

Introduktionsprogram för nyanlända

Den individuella studieplanen

När det gäller utbildning för nyanlända elever, både på högstadiet och i gymnasieskolan, är den individuella studieplanen ett särskilt viktigt dokument. Studieplanen ska ange elevens mål med utbildningen och en plan för vägen dit. Eleven får en karta att orientera sig med, läraren och rektorn får ett arbetsredskap att planera utifrån och ett resultatunderlag till det systematiska kvalitetsarbetet. Genom att ta med information från elevernas individuella studieplaner i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete kan man ta reda på behov, planera utifrån behov, följ upp att behoven tillgodoses och följa upp att personalen har den kompetens som behövs för att kunna tillgodose elevernas behov.

Skollagen reglerar inte längden på utbildningen på introduktionsprogrammen. Istället är det elevens mål med utbildningen och huvudmannens plan för utbildning som är centrala i planeringen av både innehåll och längd. Elever kan ha olika behov av tid att nå sina mål med utbildningen.

Många ensamkommande elever byter skola och, eller hemkommun. För att elevens utbildning ska kunna fortsätta och inte behöva börja om från början efter en flytt är det viktigt att elevens individuella studieplan är tydligt skriven och följer med till den nya skolan. Hemkommunen bör säkerställa att nyanlända barn och ungdomar i kommunen så snart som möjligt kommer i kontakt med och får information om skolväsendet. (Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2016:2) om utbildning för nyanlända elever).

Vad som gäller kring studiehandledning på modersmålet för elever som tagits emot på högstadiet

Vuxenutbildningen

Vuxenutbildningen har en heterogen målgrupp och eleverna har olika behov, förutsättningar och mål med sina studier. Många elever inom vuxenutbildningen är nyanlända och har ett annat modersmål eller förstaspråk än svenska. Nyanlända och flerspråkiga elever kan till exempel ha behov av att kombinera studier i sfi eller svenska som andraspråk på grundläggande nivå med andra kurser inom vuxenutbildningen, till exempel orienteringskurser eller kurser på gymnasial nivå. Studierna ska läggas upp utifrån den enskilde individens behov, förutsättningar och mål med sina studier. Varje elev ska ha en individuell studieplan där individens utbildningsmål och planerad omfattning av studierna ska finnas med.

Individuell studieplan i vuxenutbildningen

Sammanhållen yrkesutbildning på gymnasial nivå

Det finns vissa bestämmelser om sammanhållen yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna. En elev som har genomgått en kombination av nationella kurser i ämnen relevanta för ett yrkesområde (sammanhållen yrkesutbildning) ska få ett utdrag ur betygskatalogen om den vill. Då ska det även finnas en bilaga, där det framgår vilket eller vilka yrkesområden som den sammanhållna yrkesutbildningen är avsedd för.

4 kapitlet 12 § tredje stycket förordning om vuxenutbildning

Utbildningen varierar i kommunerna

Utöver dessa bestämmelser finns även viss reglering om sammanhållna yrkesutbildningar i förordningen om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning.

Där framgår att för att få lyfta statsbidrag inom regionalt yrkesvux, så ska de samverkande kommunerna erbjuda kombinationer av nationella kurser i yrkesämnen som är relevanta för ett yrkesområde (sammanhållna yrkesutbildningar).
I skolförfattningarna finns inga uppställda krav på vare sig omfattning eller specifikt innehåll, utöver det som framgår av definitionerna ovan. Det är huvudmannen (kommunen) som beslutar om vilken utbildning som ska anordnas. Utbildningen varierar därför i kommunerna, både till innehåll och omfattning. Det är hemkommunen som ansvarar för att det upprättas en individuell studieplan för varje elev.

Skolverket har tagit fram förslag på sammanhållna yrkesutbildningar (yrkespaket) som kan användas inom vuxenutbildningen eller inom introduktionsprogrammen. Dessa är endast förslag. Skolverkets framtagna yrkespaket består av en kombination av gymnasiala kurser som ska öka individens möjligheter för tillträde till arbetsmarknaden. Paketen kan också ligga till grund för vidare studier. Huvudmännen kan inrätta lokala eller regionala sammanhållna yrkesutbildningar som inte är desamma som Skolverkets framtagna yrkespaket.

Anordna utbildning inom regionalt yrkesvux
Yrkespaket inom komvux på gymnasial nivå och i gymnasieskolan

Komvux och särvux på gymnasial nivå

Kommunerna ska erbjuda utbildning i komvux på gymnasial nivå och särvux på gymnasial nivå. De ska också informera om och aktivt verka för att vuxna i kommunen deltar i sådan utbildning. Utbildningen på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan respektive gymnasiesärskolan ska ge.

Rätt till, behörighet och antagning till komvux på gymnasial nivå

Vem som är behörig att delta i särvux på gymnasial nivå

Information och en bild över antagningsprocessen för komvux på gymnasial nivå

Heltidsstudier och individuell studieplan i kommunernas vuxenutbildning

Heltidsstudier inom vuxenutbildningen innebär att eleven har studier som sin huvudsakliga sysselsättning under den planerade studietiden. Varje elev i vuxenutbildningen ska ha en individuell studieplan. I planen ska studieomfattningen anges och där bör det framgå om eleven läser på heltid eller deltid.

Ansvaret för att en elevs individuella studieplan upprättas

Det är hemkommunen som ansvarar för att den individuella studieplanen upprättas. Elevens hemkommun är i regel den kommun där eleven är folkbokförd. Rektorn för utbildningen ansvarar för att planen revideras vid behov och att hemkommunen informeras om eventuella revideringar.

Stödinsatser som kan vara aktuella för elever inom kommunernas vuxenutbildning

Utbildningen ska anpassas utifrån elevens behov och förutsättningar. I samband med att den individuella studieplanen upprättas behöver därför även en bedömning göras av elevens behov av stöd för att klara sina studier. Det kan handla om exempelvis språkstöd, studiehandledning på modersmål eller specialpedagogiskt stöd.

Beräkning av en elevs studieomfattning på grundläggande eller gymnasial nivå inom komvux och särvux

Inom komvux på grundläggande och gymnasial nivå samt särvux används verksamhetspoäng som ett mått på studieomfattningen eller valideringen. För en veckas heltidsstudier beräknas 20 verksamhetspoäng. Det innebär att en elev bör kunna genomföra en 100-poängskurs på fem veckor som heltidsstudier. Det finns ingen relation mellan verksamhetspoäng och antal undervisningstimmar.

Beräkning en elevs studieomfattning i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare

Inom komvux i sfi används inte verksamhetspoäng och heltidsbegreppet är inte reglerat. För den som har rätt att delta i sfi ska utbildningen i genomsnitt under en fyraveckorsperiod omfatta minst 15 timmars undervisning i veckan (dvs. minst 60 timmar under en fyraveckorsperiod). Sfi ska kunna kombineras med andra aktiviteter och med studier i andra skolformer. Vad som bedöms vara heltidsstudier för en sfi-elev behöver utgå från elevens behov och förutsättningar samt från planeringen i den individuella studieplanen.

Senast uppdaterad 06 december 2019