Samverkan för bästa skola

Vi stödjer utvalda skolor och förskolor att utvecklas utifrån sina egna behov. Här hittar du information om och exempel på hur vi arbetar tillsammans med skolor och förskolor inom Samverkan för bästa skola.

Så kan vi stödja er inom Samverkan för bästa skola

Vi stödjer skolor och förskolor med låga kunskapsresultat och som har särskilt svåra förutsättningar att förbättra elevernas resultat på egen hand. Vårt uppdrag är att genom riktade insatser stärka förskolan, skolan och huvudmannen (kommunen eller skolans styrelse om det är en fristående skola) i arbetet med att planera, följa upp och utveckla utbildningen efter deras unika mål och behov.

Under tre år erbjuder vi på Skolverket personlig kontakt och hjälp i att hitta olika metoder, arbetssätt och verktyg beroende på vilka utvecklingsbehov som finns. Vårt stöd och de lösningar vi tar fram bygger på beprövad erfarenhet. Vi samarbetar tätt med flera forskare från olika lärosäten i arbetet.

Läs om regeringsuppdraget på Regeringens webbplats

Läs tilläggsuppdraget om förskolan och förskoleklass på Regeringens webbplats

Ladda ner information om genomförandet av uppdraget Samverkan för bästa skola (pdf, 699 kB)

Så gör vi en nulägesanalys i skolan

I nulägesanalysen för skolan stödjer vi er i att analysera elevernas resultat och andra underlag för att identifiera problem som är kopplade till elevernas resultat och måluppfyllelse samt orsakerna till problemen. Orsaker kan till exempel handla om hur verksamheten är organiserad, hur undervisningen ser ut eller hur olika beslutsnivåer följer upp och analyserar data. Nulägesanalysen hjälper oss att tillsammans få syn på vilka insatser som kan antas åtgärda orsakerna till problemen och bidra till att kunskapsresultaten och likvärdigheten ökar.

Så gör vi en nulägesanalys i förskolan

I nulägesanalysen för förskolan stödjer vi er i att analysera dokumentation av verksamheten och andra underlag för att identifiera problem som är kopplade till måluppfyllelsen samt orsakerna till problemen. Orsaker kan till exempel handla om undervisningen och andra processer samt de förutsättningar som förskolan har för att driva sin verksamhet. Nulägesanalysen hjälper oss att tillsammans få syn på vilka insatser som kan antas åtgärda orsakerna till problemen och leda till att höja verksamhetens kvalitet och öka likvärdigheten.

Så gör vi en nulägesanalys hos huvudmannen

I nulägesanalysen för huvudmannen stödjer vi er i att göra en analys av förskolors och skolors analyserade resultat för att identifiera problem kopplade till förskolors och skolors resultat och måluppfyllelse samt orsakerna till problemen. Orsaker kan till exempel handla om hur huvudmannens arbetsprocesser och organisation för stöd och styrning påverkar förskolor och skolors resultat. Nulägesanalysen hjälper oss att tillsammans få syn på vilka insatser som kan antas åtgärda de problem som finns och bidra till ökad likvärdighet, ökad måluppfyllelse och att höja elevernas kunskapsresultat.

Dialog, beslut och genomförande av unika utvecklingsinsatser

Tillsammans diskuterar vi tänkbara insatser som bidrar till att ni skapar goda förutsättningar för att barnen och eleverna ska nå målen i läroplanen och kursplanerna, till exempel genom förbättringar i organiseringen av utbildningen, samt utveckling av skolans eller förskolans undervisning. Ni beskriver de insatser ni har behov av i en åtgärdsplan och formulerar vilka mål som ska uppnås med hjälp av insatserna.

Med stöd av oss, universitet och högskola, eller en konsult, planerar ni för insatserna. Ni som huvudman prioriterar i vilken ordning olika insatser ska genomföras. Skolverket i sin tur beslutar om vilka insatser som vi kan finansiera. Vi skriver en överenskommelse där det framgår vem som är ansvarig för vad i respektive utvecklingsinsats.

Eleverna spelar en viktig roll när ni ska ta reda på hur skolan kan utvecklas. I regeringsuppdraget står det just att eleverna ska få möjlighet att tycka till.

Huvudmannen, skolorna och förskolorna genomför sedan de planerade insatserna. Vi arrangerar också konferenser och seminarier för samtliga huvudmän som deltar inom Samverkan för bästa skola i syfte att föra dialog och dela erfarenheter och lärdomar.

Samarbetet inom Samverkan för bästa skola pågår i tre år

Huvudmannen har ansvar att följa upp hur arbetet och utvecklingsinsatserna går, som en del av huvudmannens löpande kvalitetsarbete. Vi på Skolverket håller kontinuerlig kontakt med huvudmannen under samarbetet och ger fortsatt stöd.

Samarbetet pågår i tre år och som avslutning och uppföljning för vi en dialog med huvudmannen om hur de berörda skolorna och förskolorna har arbetat med att nå sina mål och i vilken mån de lyckats uppnå sina mål under perioden.

Förutsättningar för att delta

Det är enbart utvalda skolor och förskolor som kan delta i Samverkan för bästa skola. Ni kan alltså inte anmäla intresse för att er skola ska delta.

Vi väljer ut och erbjuder vårt stöd till ett antal skolor och förskolor (både offentliga och enskilda huvudmän) utifrån underlag vi får från Skolinspektionen. Vi väljer ut skolor som har låga kunskapsresultat eller en hög andel elever som inte fullföljer sina studier. Vi väljer ut förskolor som har svåra förutsättningar att uppnå läroplanens mål för verksamheten. För att avgöra vilka förskolor som har svåra förutsättningar använder vi bland annat statistik över personalens utbildningsnivå och barnens familjebakgrund.

De skolor och förskolor vi väljer att kontakta och erbjuda vårt stöd till är de som vi bedömer har svåra förutsättningar att förbättra sina resultat på egen hand.

Skolformer som berörs inom Samverkan för bästa skola

• förskola
• förskoleklass
• grundskola
• grundsärskola
• gymnasie- och gymnasiesärskolan.

Så utvärderar vi Samverkan för bästa skola

Vi följer upp arbetet löpande hos oss och respektive huvudman under de tre år som ett samarbete pågår. Vår utvärdering av Samverkan för bästa skola innefattar intervjuer, enkätinsamlingar och sammanställning av statistik. En avslutande rapport från vår utvärdering kommer att publiceras 2021.

Vi gör en processutvärdering

Vi utför en processutvärdering vilket innebär att vi följer ett urval av huvudmän och skolor i de olika delarna av arbetet i Samverkan för bästa skola och undersöker vad arbetet leder till på längre sikt.

Vi har valt att göra en processutvärdering med ett tudelat syfte. För det första ska utvärderingen löpande undersöka och bedöma huvudmännens och skolenheternas förutsättningar för deltagande och genomförandet i olika delar av processen i Samverkan för bästa skola.

För det andra ska utvärderingen efter några år undersöka vilka förändringar i det systematiska kvalitetsarbetet som Samverkan för bästa skola har gett upphov till hos deltagande huvudmän och skolenheter.

Vi har undersökt möjligheten att även göra en effektutvärdering men har tagit beslutet att det inte är lämpligt inom Samverkan för bästa skola. En effektutvärdering skulle innebära att vi delar upp vårt urval av huvudmän i två olika grupper; en grupp som får vårt stöd och en grupp som inte får vårt stöd, en så kallad kontrollgrupp.

Gruppernas utveckling skulle sedan jämföras med varandra för att undersöka skillnaden på effekter med stöd av Skolverket kontra effekter utan stöd från Skolverket.

Eftersom samarbetet med oss pågår i tre år skulle den ena gruppen inte få ta del av vårt stöd under lika många år. Det strider mot Skolverkets uppdrag som är att ge stöd till de skolor som bäst behöver det.

Underlaget vi får från processutvärderingen stödjer oss i att ta beslut, att utveckla och förbättra vårt stöd i riktade insatser till skolor som deltar i Samverkan för bästa skola.

Vi analyserar huvudmännens utgångsläge

För de huvudmän som ingår i processutvärderingen gör vi en förmätning där vi ställer frågor och sammanställer siffror om huvudmännens och skolornas startläge. Frågorna handlar om huvudmannens och skolornas förutsättningar när de ska inleda arbetet i Samverkan för bästa skola, hur de själva beskriver sina problem och utmaningar samt hur de själva beskriver hur de arbetar med att utveckla sin verksamhet i nuläget.

Vi sammanställer också statistik om elevers resultat för de skolor som ingår i utvärderingen och analyserar sedan insamlade svar från elever och lärare i Skolinspektionens Skolenkät. Skolenkäten skickas till vårdnadshavare, elever och pedagogisk personal och svaren används av Skolinspektionen för att granska landets skolor.

Läs mer om Skolinspektionens Skolenkät på myndighetens webbplats.

Vi utvärderar det pågående arbetet

I processutvärderingen följer vi de aktuella huvudmännen och skolornas arbete löpande under processens gång. Vi undersöker med både enkäter och intervjuer hur de uppfattar olika stadier av vårt samarbete inom Samverkan för bästa skola.

Detta gör vi för att undersöka eventuella behov av förändringar eller förbättringar i vårt stöd men också för att fånga upp kortsiktiga effekter av vårt arbete.

Utvärdering vid avslut av samarbete

I sista delen av vår utvärdering gör vi en eftermätning för att undersöka hur de aktuella huvudmännens och skolornas verksamheter har förändrats på längre sikt och hur de arbetar med utveckling. Vi följer upp samma frågor som vi ställde i inledningen av utvärderingen. Återigen sammanställer vi statistik om elevernas resultat i skolorna och resultaten från Skolinspektionens Skolenkät för de aktuella skolorna. Dessa uppgifter jämför vi sedan med statistiken som samlas in vid inledningen av samarbetet med respektive huvudman.

Vi redovisar till regeringen

Vi redovisar vårt uppdrag till regeringen årligen den 15 mars. Vår redovisning till regeringen är en rapport som beskriver vårt pågående arbete och eventuella behov av förändringar.

Ladda ner vår regeringsredovisning för 2018 (pdf, 287 kB)

Ladda ner vår regeringsredovisning för 2017 (pdf, 3 MB)

Ladda ner vår regeringsredovisning för 2016 (pdf, 7 MB)

Ta del av våra reportage om olika utvecklingsinsatser i skolor och förskolor

Så har Tundalsskolan förbättrat sin undervisning genom kollegialt lärande

Mellan 2016 och 2018 deltog Tundalsskolan i Robertsfors i Skolverkets satsning Samverkan för bästa skola. Skolan har bland annat arbetat med kollegialt lärande samt utvecklat arbetet i ledningen och i elevhälsan. Se åtta medarbetare berätta hur de arbetat med att utveckla verksamheten för att bättre kunna möta elevernas behov.

Se film

Lyssna på ljudreportaget "Samarbete om betyg och bedömning" inspelat 2017

I detta reportage beskrivs hur Robertsfors kommun har arbetat med Skolverkets webbutbildningar inom betyg och bedömning. De beskriver arbetet med samtalsgrupper där lärare arbetar tillsammans för att diskutera utmaningar och hur de ska nå gemensamma mål.

En drifts- och utvecklingsorganisation — en framgångsfaktor på Dalhemsskolan

— Vi har sett flera positiva förändringar på vår skola. Vi har ökat elevernas närvaro. Vi har lyckats motivera dem att satsa på skolan och på högre betyg, berättar biträdande rektor Lena Cervin.

Läs hela intervjun "En drifts- och utvecklingsorganisation - en framgångsfaktor på Dalhemsskolan.

Så har Dalhemsskolan arbetat för att förbättra elevernas resultat

Mellan 2016 och 2018 deltog Dalhemsskolan i Helsingborg i Samverkan för bästa skola. Se tio medarbetare berätta hur de arbetat med att utveckla verksamheten.

Se film

Lyssna på ljudreportaget "Bättre elevhälsa ger bättre måluppfyllelse i skolan" inspelat 2017

I detta reportage beskrivs hur Dalhemsskolan i Helsingborg har stärkt skolans elevhälsoteam och ökat elevernas närvaro i skolan. I reportaget beskrivs hur skolan utvecklar elevernas motivation för studier och hur det också stärker deras självkänsla.

Läs intervjuer

Så stärkte vi vår fömåga att analysera våra utmaningar på Hjällboskolan

Så arbetar vi för ökad trygghet och studiero på Bergsjöskolan

Så har vi utvecklat vårt ledarskap på Lammhults skola

Så höjde Sandeklevsskolan elevernas betyg

Läs intervjuer med forskare om skolutveckling

Bli bättre på att kommunicera med dina kollegor

Samarbete bygger en bättre skola

Lyssna på våra reportage

Att våga ställa sig bredvid och titta på sin egen verksamhet

På Presterudsgymnasiet i Kristinehamn visade en nulägesanalys att det fanns ett bristande engagemang och samhörighet i arbetslagen. I dialog med Skolverket framkom att ett utvecklat arbete med kollegialt lärande och fokus på det systematiska kvalitetsarbetet skulle kunna göra stor skillnad. Bland annat började skolan att arbeta med ett så kallat årshjul för att göra det tydligare vem som gör vad vid vilka tillfällen.

Om inte ljudspelaren ovan fungerar som den ska kan du lyssna via vår SoundCloud-kanal.

Höjd kvalitet på undervisningen med stärkt styrkedja

På Stenbocksskolan i Boxholms kommun visade en nulägesanalys att undervisningen brast i kvalitet och att stödet från huvudman till skolorna i kommunen fungerade mindre bra. På huvudmannanivå arbetade man därför med att stärka styrkedjan genom hela organisationen. Dessutom arbetade skolan med handledning av ämneslag och handledarutbildning för förstelärare.

Om inte ljudspelaren ovan fungerar som den ska kan du lyssna via vår SoundClound-kanal.

Att lyfta språket med genrepedagogik

Flyktinghösten 2015 innebar stora utmaningar för Osby kommun. Under bara några månader anlände 100 nya elever med varierande skolbakgrund. På sju skolor i kommunen kopplades tio förstelärare in, varav fem arbetade med nyanländas lärande. I fokus stod arbetet med genrepedagogik. Det handlar om att synliggöra sådant som i den vanliga undervisningen ofta tas för givet att eleverna redan känner till.

Om inte ljudspelaren ovan fungerar som den ska kan du lyssna via vår SoundCloud-kanal.

Lyssna på fler reportage

Lyssna på alla 19 avsnitt.

Om inte spellistan ovan fungerar som det ska kan du lyssna via vår SoundCloud-kanal.

Se intervjun med Henrik Ljungqvist (Rektor på Ronnaskolan) om Samverkan för bästa skola

Exempel på utvecklingsinsatser i skolor och förskolor

Här kan du ta del av övergripande beskrivningar och exempel på utvecklingsinsatser i skolor och förskolor som deltar i regeringsuppdraget Samverkan för bästa skola.

Lista på skolor och förskolor som vi samarbetar eller har samarbetat med

Ladda ner lista med huvudmän, skolor och förskolor (senast uppdaterad i maj 2019) (pdf, 50 kB)

Se karta med markerade huvudmän sorterade på urvalsomgång

Ladda ner karta (senast uppdaterad i mars 2019) (pdf, 7 MB)