Krav för att få behörighet att undervisa

Det finns olika sätt att få behörighet att undervisa. Det vanligaste är att du får de behörigheter du har i din examen. Men du kan också få behörigheter som inte finns i din examen. Då krävs oftast ytterligare högskolestudier, men det finns också andra sätt.

Behörighet genom din examen

En behörighetsgivande examen är en examen som du får efter att du gått klart en lärarutbildning, förskollärarutbildning eller fritidspedagogutbildning. En examen kan ge fler behörigheter än de som framgår av ditt examensbevis. Här följer några förenklade exempel på behörigheter som du kan få av olika typer av lärar- eller förskollärarexamina. Det kan skifta beroende på typ av examen, examensår och lärosäte. Skolverket bedömer varje examen individuellt

En förskollärarexamen ger i regel behörighet att undervisa i

  • förskolan
  • förskoleklassen.

En grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ger behörighet att undervisa i

  • fritidshemmet
  • grundskolans årskurs 1–6 i det eller de praktiskt-estetiska undervisningsämnena som ingår i examen
  • sameskolan i samma ämnen och årskurser som i grundskolan
  • specialskolan i motsvarande ämnen och årskurser som i grundskolan, för elever som är döva, hörselskadade eller lever med en grav språkstörning.

Har du en äldre examen på högskolenivå avsedd för arbete i fritidshem? Den ger också behörighet att undervisa i fritidshem. Om din examen omfattar en annan skolform eller ämnesstudier i grundskolans ämnen kan det också ge behörighet. Exempel på äldre examina som ger behörighet i fritidshem är

  • examen på fritidspedagoglinjen
  • fritidspedagogexamen
  • barn- och ungdomspedagogisk examen med inriktning mot arbete i fritidshem
  • lärarexamen för undervisning i fritidshem/fritidspedagogisk verksamhet.

Krav för att få legitimation med behörighet i fritidshemmet

Examen för undervisning i grundskolans årskurs 1–3

En grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 ger i regel behörighet att undervisa i

  • förskoleklassen
  • grundskolans årskurs 1–3 i de undervisningsämnen som ingår i examen
  • sameskolan i samma ämnen och årskurser som ges i grundskolan
  • kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå i ämnen som motsvarar de som ges i grundskolan
  • specialskolan i motsvarande ämnen och årskurser som i grundskolan, för elever som är döva, hörselskadade eller lever med en grav språkstörning.

Examen för undervisning i grundskolans årskurs 4–6

En grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 ger i regel behörighet att undervisa i

  • grundskolans årskurs 3–6 i de undervisningsämnen som ingår i examen
  • grundskolans årskurs 1–6 i eventuella praktisk–estetiska undervisningsämnen eller moderna språk som ingår i examen
  • sameskolan i samma ämnen och årskurser som ges i grundskolan
  • kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå i ämnen som motsvarar de som ges i grundskolan.
  • specialskolan i motsvarande ämnen och årskurser som i grundskolan, för elever som är döva, hörselskadade eller lever med en grav språkstörning.

Examen för undervisning i grundskolans årskurs 7–9

En ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 ger i regel behörighet att undervisa i

  • grundskolans årskurs 4–9 i de undervisningsämnen som ingår i examen
  • grundskolans årskurs 1–9 i eventuella praktisk–estetiska undervisningsämnen eller moderna språk som ingår i examen
  • sameskolan i samma ämnen och årskurser som ges i grundskolan
  • kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå i ämnen som motsvarar de som ges i grundskolan
  • gymnasieskolan i det ämne som examen innehåller 90 högskolepoäng i, förutom i ämnena svenska, samhällskunskap och musik
  • gymnasieskolans introduktionsprogram i samma ämnen som ges i grundskolan
  • specialskolan i motsvarande ämnen och årskurser som i grundskolan, för elever som är döva, hörselskadade eller lever med en grav språkstörning.

En ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ger i regel behörighet att undervisa i

  • gymnasieskolan i de undervisningsämnen som ingår i examen
  • grundskolans årskurs 7–9 i eventuella undervisningsämnen som ges i gymnasieskolan som också finns i grundskolan
  • grundskolans årskurs 1–9 i eventuella praktisk–estetiska undervisningsämnen som ingår i examen
  • kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå i ämnen som motsvarar de som ges i grundskolan
  • kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i ämnen som motsvarar de som ges i gymnasieskolan
  • vissa andra ämnen i gymnasieskolan om lärarens kompetens är relevant.

En yrkeslärarexamen ger i regel behörighet att undervisa i

  • gymnasieskolan i de yrkesämnen som utgör undervisningsämnen i examen
  • gymnasiesärskolan i yrkesämnen som motsvarar de som ges i gymnasieskolan
  • kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i ämnen som motsvarar de som ges i gymnasieskolan
  • särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå i ämnen som motsvarar de som ges i gymnasiesärskolan.

Behörighet utöver din examen

Du kan ha rätt till behörigheter som inte finns med i din lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen. Oftast krävs behörighetsgrundande högskolestudier, men det finns också andra sätt för dig att få sådana behörigheter. I dag finns det även tillfälliga övergångsregler som gör att du kan komplettera din legitimation med äldre högskoleutbildning och undervisningserfarenhet. Här listar vi möjliga vägar till fler behörigheter.

Du kan få ytterligare behörigheter om du har fullgjort ämnesstudier på högskolenivå utanför din lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen. Hur många högskolepoäng du ska läsa för att bli behörig är olika beroende på ämne, skolform och eventuella årskursspann. För vissa skolformer och årskursspann finns dessutom krav på särskild ämneskunskap.

Tabell för poänggränser (92 kB) Pdf, 94 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 94 kB)

Tabellen visar hur många poäng du ska läsa för att bli behörig beroende på ämne, skolform och årskursspann.

Hur kan jag bli behörig i ett ämne i årskurs 4-6 om jag inte har en examen som är inriktad mot arbete i årskurs 4-6?

Hur kan jag bli behörig i moderna språk för årskurs 6 om jag har en ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan?

Vänd dig till en studie- och yrkesvägledare för vägledning

Om du vill ha vägledning i vilka kurser du behöver läsa för att få en viss behörighet kan du vända dig till en studie- och yrkesvägledare vid ett lärosäte som har examensrätt i det aktuella ämnet och skolformen. Skolverket kan inte ge vägledning i vilka kurser du behöver läsa eller vad de ska innehålla.

Varför kan Skolverket inte svara på vilka kurser som ger behörighet?

Om du är speciallärare och vill ha behörighet att undervisa inom särskilt stöd behöver du ha en behörighetsgivande förskollärarexamen eller lärarexamen samt en speciallärarexamen.

Behörigheten anges i din legitimation

Din behörighet som speciallärare anges under rubriken Särskilt stöd i din legitimation. Där står vilka skolformer och eventuella årskurser du är behörig att undervisa i som speciallärare i särskilt stöd. Du kan få behörighet att undervisa som speciallärare i följande skolformer:

  • förskoleklassen
  • grundskolan
  • grundsärskolan
  • sameskolan
  • specialskolan
  • gymnasieskolan
  • gymnasiesärskolan.

I legitimationen står det också vilken typ av specialundervisning du får bedriva. Det beror på vilken specialisering du har i din speciallärarexamen. Som speciallärare kan du exempelvis få behörighet att ge särskilt stöd till döva och hörselskadade elever eller till elever i behov av hjälp med språk–, skriv– och läsutveckling.

Det går inte att få behörighet att undervisa som speciallärare i enskilda ämnen.

Lärarexamen avgör skolform och årskurs

Inriktningen på din lärarexamen avgör vilka skolformer och årskurser som du blir behörig att undervisa i som speciallärare.

För att bli behörig att undervisa som speciallärare i grundskolans årskurs 1–3 behöver du ha en lärarexamen som ger dig behörighet att undervisa i de årskurserna samt en speciallärarexamen.

För att bli behörig att undervisa som speciallärare i grundskolans årskurs 7–9 krävs en lärarexamen som ger behörighet att undervisa i årskurs 4–6 eller 7–9 samt en speciallärarexamen.

I behörighetsförordningen kan du läsa mer om vilka skolformer och årskurser som du utifrån din lärarexamen kan bli behörig att undervisa i som speciallärare.

Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare Länk till annan webbplats.

Undantag för vissa specialpedagoger

En specialpedagogexamen likställs med en speciallärarexamen om den är utfärdad senast den 30 juni 2015 och utbildningen var påbörjad före utgången av 2008. Andra typer av examina eller fristående kurser i specialpedagogik ger dock inte behörighet att undervisa som speciallärare.

Förskollärare med speciallärarexamen

Du som har en förskollärarexamen och en speciallärarexamen kan få legitimation med behörighet att undervisa som speciallärare i förskoleklassen, träningsskolan och gymnasiesärskolans individuella program. Det går dock inte att bli legitimerad som speciallärare i förskolan.

Du kan ha rätt att få behörigheter som inte finns med i din lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen. Då krävs att du har kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för

  • förskollärarexamen
  • grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3.

I bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) står vilka krav som gäller för varje examen.

Högskoleförordning (1993:100) Länk till annan webbplats.

Du som redan är behörig att undervisa i ett eller flera ämnen i gymnasieskolan kan även få behörighet att undervisa i vissa andra ämnen i gymnasieskolan. För att få denna behörighet måste du visa att du har relevant kompetens i dessa ämnen.

Vad är ett visst ämne?

Det finns många ämnen i gymnasieskolan som kallas vissa ämnen. Några exempel är ämnena digitalt skapande, arkitektur eller fotografisk bild.

Vad krävs för att få undervisa i ett visst ämne?

För att bli behörig att undervisa i ett visst ämne behöver du något av följande:

  • en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan
  • en examen för arbete i gymnasieskolan från en äldre lärarutbildning än den som infördes 2011
  • en examen som ger dig behörighet att undervisa som lärare och fullgjorda ämnesstudier om minst 90 högskolepoäng eller motsvarande i minst ett ämne
  • en examen som ger dig behörighet att undervisa som lärare och fullgjorda ämnesstudier om minst 120 högskolepoäng i ämnena svenska, samhällskunskap eller musik
  • en examen som ger dig behörighet att undervisa som lärare och fullgjorda ämnesstudier om minst 90 högskolepoäng i ett visst ämne.

Om du uppfyller något av de här kraven kan du också bli behörig i fler vissa ämnen som du har relevant kompetens för.

I bilagan till Skolverkets föreskrifter står mer om vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för vissa ämnen i gymnasieskolan.

Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:159) om krav på en lärares kompetens för vissa ämnen Länk till annan webbplats.

Sök efter vissa ämnen i gymnasieskolan

Undervisningsämnen i examen

Du som har en examen för arbete i gymnasieskolan blir behörig i de ämnen som står som undervisningsämnen i din examen. Du blir också behörig i ett ämne om du har en äldre examen för undervisning i gymnasieskolan i en äldre motsvarighet till ett ämne i Gy 2011. Till exempel blir du som har en examen för undervisning i det gamla ämnet barn– och ungdomskunskap i gymnasieskolan behörig i ämnet pedagogik.

Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (Gy 2011)

Behörighet i ett ämne gör dig automatiskt behörig i flera vissa ämnen

Om du är behörig i ett ämne kan du även uppfylla kraven för flera vissa ämnen. Du som har behörighet i musik i gymnasieskolan uppfyller till exempel kraven för ämnena estetisk kommunikation och musikteori.

Du kan bli behörig i flera andra vissa ämnen om du har läst 15 högskolepoäng inom ett relevant område utöver din behörighet i ett ämne. Du som har behörighet i teater kan till exempel även bli behörig i ämnet konst och kultur om du har läst 15 högskolepoäng inom idéhistoria.

Likvärdiga kunskaper och kompetenser kan ge behörighet i vissa ämnen

Du kan bli behörig att undervisa i ett visst ämne om du kan visa att du har de kunskaper och kompetenser som är likvärdiga med dem som tas upp i det ämnets ämnesplan. Du kan ha fått dessa genom

  • högskolestudier
  • annan utbildning (till exempel yrkeshögskola eller folkhögskola)
  • arbetslivserfarenhet inom ett relevant område.

Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom högskolestudier:

Sandor är lärare i engelska i gymnasieskolan. Förutom sin lärarexamen har han en kandidatexamen i kulturvetenskap. Skolverket bedömer att han har de kunskaper som ämnesplanen för ämnet konst och kultur beskriver.

Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom annan utbildning:

Bengt är lärare i samhällskunskap i gymnasieskolan. Förutom sin lärarexamen har han ytterligare högskolestudier, nämligen en journalistutbildning. Utbildningen har gett honom de kunskaper och kompetenser som krävs utifrån ämnesplanen för ämnet mediekommunikation. Därför blir han behörig i det ämnet.

Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom arbetslivserfarenhet:

Margareta är tekniklärare i gymnasieskolan. Innan hon blev lärare studerade hon programmering i två år. Hon har även arbetat i många år som programmerare. Genom sina studier och sitt arbete har hon fått de kunskaper och kompetenser som ämnesplanen för ämnet programmering beskriver.

Skolverket gör inte några förhandsbedömningar om vad likvärdiga kunskaper och kompetenser är i ett enskilt fall.

Du som har en behörighetsgivande lärarexamen kan få behörighet att undervisa i ett eller flera yrkesämnen i gymnasieskolan genom att visa att du har relevant yrkeskunskap.

Du måste ha kunskaper som bygger på erfarenhet inom arbetslivet för att du ska få behörighet att undervisa i yrkesämnen. Yrkeskunskaperna ska vara kvalificerade och relevanta. Innehållet i dina yrkeskunskaper ska motsvaras av de kunskapskriterier som finns i våra föreskrifter om vilka relevanta yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne (SKOLFS 2012:4). De i sin tur utgår från ämnesplanerna i gymnasieskolan.

Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne Länk till annan webbplats.

Du behöver också behärska hela yrkesbredden för det ämne du vill undervisa i. Det räcker oftast inte med enbart studier i ämnet för att få de relevanta yrkeskunskaperna. Normalt räknas inte heller yrkeskunskaper som grundar sig på att du undervisat i ämnet.

De här intygen krävs om du ansöker om behörigheter utöver din examen

Du kan få ytterligare behörighet att undervisa i ett ämne eller ämnesområde om du har både

  • en behörighetsgivande lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen från före den 1 juli 2011
  • en högskoleutbildning som du gått klart före den 1 december 2013.

För äldre studier gäller ofta lägre poänggränser än i dag. För att du ska få fler behörigheter måste din högskoleutbildning leva upp till något av dessa krav:

  • Utbildningens syfte var att ge en viss behörighet i ett ämne eller ämnesområde.
  • Det ämne du vill ha behörighet i hade en sådan omfattning i utbildningen att du fick undervisa i ämnet inom äldre lärarutbildningar.

Poänggränser för äldre högskoleutbildningar (89 kB) Pdf, 89 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 89 kB)

Du som är född senast 1 juli 1958 har möjlighet att komplettera din legitimation med ytterligare behörigheter grundat på undervisningserfarenhet antingen via en ny ansökan eller första gången du ansöker om lärarlegitimation.

  • Du ska vara eller bli legitimerad lärare.
  • Du måste ha undervisat minst fyra läsår eller motsvarande som lärare eller förskollärare under de senaste 15 åren före den 1 juli 2015.
  • Undervisningen får inte ha bedrivits tidigare än 15 år innan din ansökan kom in till Skolverket.
  • Du kan bara bli behörig i ett ämne, ett ämnesområde eller i förskolan.
  • Du ska ha undervisat i ett ämne eller ämnesområde för elever som studerar på heltid. I förskolan måste din tjänstgöring motsvara heltid.
  • Undervisningen ska ha följt gällande föreskrifter.

Du behöver ett erfarenhetsintyg för undervisning och lämplighet

Du behöver ett erfarenhetsintyg från din huvudman eller rektor, vid den eller de skolor du har undervisat. Erfarenhetsintyget ska visa på din erfarenhet av undervisning och lämplighet.

Din huvudman eller rektor ska använda de erfarenhetsintyg som är publicerade här. Observera att erfarenhetsintygen är olika beroende på vilken skolform du har undervisat i. I bilagan till erfarenhetsintyget finns en instruktion över hur intyget ska fyllas i.

Erfarenhetsintyg för förskolan

Intyg om undervisningserfarenhet - förskolan Pdf, 673 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 673 kB)

Med det här erfarenhetsintyget intygar du att du har erfarenhet av undervisning i förskolan. Alla obligatoriska fält måste fyllas i.

Erfarenhetsintyg för grundskolan eller motsvarande

Intyg om undervisningserfarenhet - grundskolan eller motsvarande Pdf, 674 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 674 kB)

Med det här erfarenhetsintyget intygar du att du har erfarenhet av undervisning i ett ämne eller ämnesområde i grundskolan, grundsärskolan, träningsskolan, sameskolan, specialskolan, kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå samt särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Alla obligatoriska fält i erfarenhetsintyget måste fyllas i.

Erfarenhetsintyg för gymnasieskolan

Intyg om undervisningserfarenhet - gymnasieskolan Pdf, 726 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 726 kB)

Med det här erfarenhetsintyget intygar du att du har erfarenhet av undervisning i ett ämne eller ämnesområde i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, gymnasieskolans introduktionsprogram, gymnasiesärskolans individuella program, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. Alla obligatoriska fält i erfarenhetsintyget måste fyllas i.

Ange kurser i ansökan om behörighet utifrån undervisningserfarenhet i ett ämne

I erfarenhetsintyget ska huvudmannen eller rektorn ange de kurser du undervisat i om du ansöker om behörighet utifrån din undervisningserfarenhet i ett ämne. Det är viktigt att hen redovisar alla kurser i ämnet som du har undervisat i. Det måste också framgå mellan vilka terminer du undervisat i respektive kurs. Om du ansöker om behörighet i gymnasieskolans introduktionsprogram behöver din huvudman eller rektor inte uppge några kurser.

Skicka in erfarenhetsintyget tillsammans med din ansökan

Du behöver skicka med erfarenhetsintyget tillsammans med din ansökan när du ansöker om legitimation eller om att utöka din legitimation med fler behörigheter. Du kan inte skicka in bara ditt erfarenhetsintyg.

Ansök om lärar- eller förskollärarlegitimation eller om att utöka en legitimation med fler behörigheter

Bedömningstabeller

Bedömningstabellerna uppdateras löpande med fler kurser och ämnen.

För behörighet att undervisa i ett ämne i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan grundat på lång erfarenhet krävs erfarenhet av undervisning i ämnets mest centrala kurser som ingår i ämnet enligt ämnesplanerna Gy 2011, Gy 2000 eller Gy 1994 respektive Gys 2013 och GySär 2002.

Tabell över äldre motsvarigheter till dagens ämnen.pdf (864 kB) Pdf, 864 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 864 kB)

Tabell över äldre motsvarigheter till dagens ämnen i gymnasiesärskolan (263 kB) Pdf, 263 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 263 kB)

Behörighet i olika skolformer

Din examen och de behörigheter du valt att utöka din examen med styr vilken skolform du blir behörig att undervisa i. Här har vi samlat information om på vilka olika grunder du kan bli behörig att undervisa i olika skolformer och årskurser.

För att bli behörig att undervisa i fritidshemmet behöver du något av följande:

  • en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem
  • en äldre examen för arbete i fritidshem
  • någon annan examen som ger behörighet att undervisa enligt behörighetsförordningen. Då måste du ha kompletterat din utbildning så att du har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshemmet.

Krav för att få legitimation med behörighet i fritidshemmet

I varje förskola ska det finnas minst en legitimerad förskollärare som ansvarar för undervisningen. Barnskötare kan arbeta i förskolan men får inte ansvara för undervisningen.

För att bli legitimerad förskollärare krävs något av följande:

  • förskollärarexamen
  • en äldre examen för arbete i förskolan
  • någon annan examen som har kompletterats med kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en förskollärarexamen.

Särskilda pedagogiska inriktningar finns inte med i legitimationen

Skolverket utfärdar ingen särskild behörighet för till exempel Montessoriexamen eller andra pedagogiska inriktningar. Förutsättningen för att få en förskollärarlegitimation är att du har en förskollärarexamen.

Skolverket för inte in kompletteringar, exempelvis en Montessoriutbildning, i din legitimation.

För att få behörighet att undervisa i förskoleklassen ska du ha behörighet att undervisa i förskolan eller i årskurs 1–3 i grundskolan. Behörigheten framgår i ditt beslut om legitimation om du ansöker om en sådan behörighet. Det finns också examenstyper som ger direkt behörighet att undervisa i förskoleklassen.

Behörighet att undervisa i förskoleklass

För att bli behörig att undervisa i förskoleklassen behöver du något av följande:

  • en förskollärarexamen
  • en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3
  • en äldre examen för arbete i förskolan, förskoleklass eller i minst en av årskurserna 1–3 i grundskolan
  • någon annan examen som ger behörighet att undervisa enligt behörighetsförordningen. Du måste då ha kompletterat din utbildning så att du har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en förskollärarexamen eller en examen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3.

Behörighet för undervisning i årskurs 1–3

I din legitimation får du behörighet i de skolämnen, årskurser och skolformer som ditt examensbevis omfattar.

För att bli behörig att undervisa i årskurs 1-3 behöver du något av följande:

  • en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3
  • en äldre examen för arbete i minst en av årskurserna 1–3 i grundskolan (exempelvis en lågstadielärarexamen)
  • någon annan examen som ger behörighet att undervisa enligt behörighetsförordningen. Du måste då ha kompletterat din utbildning så att du har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3
  • en fritidspedagogexamen med inriktning mot arbete i enbart fritidshem, ihop med tillräckliga ämnesstudier inom eller utöver din examen. Studierna ska vara slutförda före den 1 juli 2013.

Behörighet för undervisning i årskurs 4–6

I din legitimation får du behörighet i de skolämnen, årskurser och skolformer som ditt examensbevis omfattar.

För att bli behörig att undervisa i årskurs 4-6 behöver du något av följande:

  • en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 4–6
  • en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem
  • en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7–9
  • en äldre examen för arbete i minst en av årskurserna 4–6
  • en äldre examen för arbete i minst en av årskurserna 7– 9
  • en fritidspedagogexamen med inriktning mot arbete i enbart i fritidshem, ihop med tillräckliga ämnesstudier inom eller utöver din examen.

Behörighet för undervisning i årskurs 7–9

I din legitimation får du behörighet i de skolämnen, årskurser och skolformer som ditt examensbevis omfattar.

För att bli behörig att undervisa behöver du något av följande:

  • en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7–9
  • en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan
  • en äldre examen för arbete i minst en av årskurserna 7–9 i grundskolan
  • en äldre examen för arbete i gymnasieskolan
  • en examen som ger dig behörighet att undervisa som lärare och fullgjorda ämnesstudier om minst 90 högskolepoäng eller motsvarande i något av ämnena svenska, samhällskunskap eller musik
  • en examen som ger dig behörighet att undervisa som lärare och fullgjorda ämnesstudier om minst 45 högskolepoäng eller motsvarande i ett annat ämne än svenska, samhällskunskap eller musik.

Notera att du som har en examen för arbete i årskurs 1–7 normalt blir behörig att undervisa i årskurs 1–7, men inte i årskurs 8–9.

Fritidspedagoger kan också söka olika typer av behörighet

Du som har en fritidspedagogexamen eller motsvarande examen för arbete i fritidshemmet kan söka olika typer av behörigheter.

Krav på legitimation och behörighet för fritidspedagoger

Din legitimation ger dig behörighet att undervisa i de skolämnen, årskurser och skolformer som din utbildning är avsedd för.

Olika ämnestyper

Gymnasieskolans ämnen delas upp i tre olika typer:

  • Ämnen. Detta är de ämnen som anges i kapitel 4 i Förordning (2021:1335) om utbildning till lärare och förskollärare. Exempelvis svenska, bild, företagsekonomi eller teater.
  • Vissa ämnen. Detta är de ämnen som inte anges i bilaga 4 till högskoleförordningen och som inte är yrkesämnen. Exempelvis arkitektur, mediaproduktion eller sociologi.
  • Yrkesämnen. Exempelvis båtkunskap, fordonsteknik, golvläggning eller hantverk.

Sök bland olika program och ämnesplaner i gymnasieskolan

Undervisa på introduktionsprogram

Du som har en examen för undervisning i grundskolans årskurs 7–9 och gymnasieskolan kan också få behörighet att undervisa på gymnasieskolans introduktionsprogram. Även du som har en lärarexamen kan bli behörig att undervisa på introduktionsprogrammet om du har 45 högskolepoäng i ett ämne. I svenska, samhällskunskap och musik krävs det 90 högskolepoäng.

Behörighet i ämnen – bilaga 4-ämnen

Det finns många ämnen i gymnasieskolan som du kan bli behörig i. Svenska, matematik och engelska är några av dem. Dessa ämnen kallas för bilaga 4-ämnen, eftersom de finns uppräknade i högskoleförordningen i just bilaga 4.

Undervisning i ämnen

Du som har en examen för arbete i gymnasieskolan blir behörig i de ämnen som är undervisningsämnen enligt din examen. För att bli behörig att undervisa i ett ämne i gymnasieskolan behöver du något av följande:

  • en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan
  • en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7– 9, som innehåller 90 högskolepoäng i ett annat ämne än svenska, samhällskunskap eller musik, men inte ett yrkesämne
  • en äldre examen för arbete i gymnasieskolan. Med en ”äldre examen” menar vi en examen som är utfärdad enligt en tidigare examensordning (eller motsvarande regler) än 2011 års examensordning.
  • en äldre examen för arbete som lärare, om den omfattar ämnesstudier på minst 120 högskolepoäng eller motsvarande i något av ämnena svenska, samhällskunskap eller musik, eller minst 90 högskolepoäng eller motsvarande i ett annat ämne, men inte i ett yrkesämne
  • en examen som ger dig behörighet att undervisa som lärare och fullgjorda ämnesstudier på minst 120 högskolepoäng eller motsvarande i något av ämnena svenska, samhällskunskap eller musik
  • en examen som ger dig behörighet att undervisa som lärare och fullgjorda ämnesstudier på minst 90 högskolepoäng eller motsvarande i ett annat ämne än svenska, samhällskunskap eller musik, men inte ett yrkesämne.

Sök bland olika program och ämnesplaner i gymnasieskolan

Undervisning i vissa ämnen

Kompetens som kan ge behörighet i ett visst ämne i gymnasieskolan

Undervisningsämnen i din examen

Du som har en examen för arbete i gymnasieskolan blir behörig i de ämnen som är undervisningsämnen enligt din examen. Även du som har en äldre examen för undervisning i gymnasieskolan i en äldre motsvarighet till ett ämne i Gy 2011 blir behörig i ämnet. Till exempel blir du som har en examen för undervisning i det gamla ämnet barn– och ungdomskunskap i gymnasieskolan behörig i ämnet pedagogik.

Behörighet i ett ämne kan ge dig behörighet i ett eller flera vissa ämnen

Du kan uppfylla kraven för att bli behörig i ett eller flera vissa ämnen om du är behörig i ett ämne.

Kompetens som kan ge behörighet i ett visst ämne i gymnasieskolan

Likvärdiga kunskaper och kompetenser

Du kan bli behörig i vissa ämnen om du på något annat sätt visar likvärdiga kunskaper och kompetenser.

Kompetens som kan ge behörighet i ett visst ämne i gymnasieskolan

Behörighet i yrkesämnen

Du kan bli behörig i ett yrkesämne. Grundförutsättningen är att du har en lärarexamen. Innehållet i den styr vilka behörigheter du får i din legitimation.

Du kan även få behörighet i ett yrkesämne utifrån yrkeserfarenhet. Du måste då ange det yrkesämne du vill få behörighet i när du skickar in din ansökan. Sedan bedömer Skolverket om erfarenheten är relevant för ämnet.

Yrkeskunskap kan ge behörighet i ett yrkesämne

Undervisa i yrkesämnen

För att få en behörighet i ett yrkesämne behöver du något av följande:

  • en yrkeslärarexamen
  • en äldre examen för arbete i gymnasieskolan i ett yrkesämne
  • en examen som ger behörighet att undervisa som lärare ihop med relevanta yrkeskunskaper som du har fått genom utbildning eller arbete.

Intyg för behörighet i yrkesämnen Länk till annan webbplats.

Sök bland olika program och ämnesplaner i gymnasieskolan

I Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:4) kan du läsa om vad som krävs för att dina yrkeskunskaper ska bedömas som relevanta för att få behörighet att undervisa i ett yrkesämne. Var uppmärksam på att bilagan till föreskrifterna uppdateras löpande när nya yrkesämnen tillkommer.

Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne Länk till annan webbplats.

Yrkesämnen i gymnasieprogram

Du som har en äldre examen med inriktning mot yrkesämnen måste ange vilka ämnen du vill ha behörighet i när du skickar in din ansökan. Du som har gått den nya yrkeslärarutbildningen och har fått en examen blir behörig att undervisa i det eller de yrkesämnen som framgår av bilagan till din examen.

Om du har en behörighetsgivande examen kan du få behörighet att undervisa i ett eller flera yrkesämnen om du har tillräckliga yrkeskunskaper. Det gäller även dig som har fått behörighet i yrkesämnen utifrån din examen.

Du blir behörig att undervisa i kommunal vuxenutbildning om du är behörig att undervisa på motsvarande nivå och i motsvarande ämne i grundskolan eller gymnasieskolan.

Du blir behörig att undervisa i kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning om du är behörig att undervisa på motsvarande nivå och i motsvarande ämne i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan.

Några exempel:

Om du är behörig att undervisa i matematik i årskurs 1–3 kan du även bli behörig i ämnet på grundläggande nivå i kommunal vuxenutbildning.

Om du är behörig att undervisa i svenska i gymnasieskolan kan du även bli behörig i ämnet på gymnasial nivå i kommunal vuxenutbildning.

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare, SFI

För att bli behörig att undervisa i svenska för invandrare ska du ha något av följande:

  • en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9, eller en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan om examen omfattar ämnet svenska som andraspråk
  • grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 1-3 eller med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 om examen omfattar 30 högskolepoäng i ämnet svenska som andraspråk
  • en äldre examen för undervisning i ämnet svenska som andraspråk
  • en utbildning som ger behörighet att undervisa som lärare, om du har kompletterat den behörigheten med minst 30 högskolepoäng eller motsvarande i ämnet svenska som andraspråk.

För att bli behörig att undervisa i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan måste du som huvudregel ha en speciallärarexamen med inriktning mot utvecklingsstörning. Dessutom krävs en förskollärar- eller lärarexamen eller motsvarande. Du blir också behörig om din lärar- eller förskollärarexamen omfattar en inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning.

Specialpedagogexamen jämfört med speciallärarexamen

En specialpedagogexamen jämställs med en speciallärarexamen om du påbörjade utbildningen före 2008 och fick din examen senast den 30 juni 2015. För att du som har en specialpedagogexamen ska få behörighet att undervisa i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan krävs att din utbildning har en inriktning mot utvecklingsstörning.

Examenstyper och behörighet

Din lärar- eller förskollärarexamen styr vilken behörighet du får inom särskolan. Du får behörighet att undervisa i de ämnen och ämnesområden som ingår i din utbildning.

Behörighet i grundsärskolan

Undervisa i grundsärskolan årskurs 1–6

För att få undervisa i grundsärskolans årskurs 1–6 behöver du ha något av följande:

  • en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och årskurs 1–3
  • en äldre examen för arbete i minst en av årskurserna 1–3
  • en kompletterande examen som ger behörighet att undervisa, ihop med ytterligare utbildning som gett dig kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en grundlärarexamen.

Undervisa i vissa praktiska och estetiska ämnen i grundsärskolan årskurs
1–6

Om din examen inte är avsedd för arbete i årskurs 1–3 kan du få behörighet att undervisa i ämnena

  • bild
  • hem- och konsumentkunskap
  • idrott och hälsa
  • musik
  • slöjd

och i ämnesområdena

  • estetisk verksamhet
  • motorik
  • vardagsaktiviteter.

Det som krävs för att få denna behörighet är att du har något av följande:

  • en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem som omfattar ämnet eller ämnena
  • en examen för undervisning i grundskolans årskurs 4–6, 7–9 eller gymnasieskolan och behörighet att undervisa i ämnet i grundskolans årskurs 4–6, 7–9 eller gymnasieskolan.

Undervisa i grundsärskolan årskurs 7–9

För att få undervisa i grundsärskolans årskurs 7–9 behöver du ha något av följande:

  • en grundlärarexamen med inriktning mot årskurs 4–6
  • en äldre examen för arbete i minst en av årskurserna 4–6 i grundskolan
  • en examen som du har kompletterat med 30 högskolepoäng i ämnena svenska, engelska och matematik, samt ytterligare 30 högskolepoäng i något av fyra olika alternativ.

Undervisa i vissa praktiska och estetiska ämnen i grundsärskolan årskurs 7–9

Om din examen inte är avsedd för arbete i årskurs 4–6 kan du få behörighet att undervisa i ämnena

  • bild
  • hem- och konsumentkunskap
  • idrott och hälsa
  • musik
  • slöjd

och i ämnesområdena

  • estetisk verksamhet
  • motorik
  • vardagsaktiviteter.

Det som krävs för att få denna behörighet är att du har ämnesstudier i det aktuella ämnet och en examen för undervisning i grundskolans årskurs 7–9 eller gymnasieskolan.

Behörighet i träningsskolan

Du som är behörig i ett eller flera ämnen i grundsärskolan blir också behörig att undervisa inom ämnesområden i träningsskolan om din ämnesbehörighet är relevant för dem.

Ämnen i grundsärskolan som är relevanta för ämnesområden i träningsskolan:

Tabell som beskriver de ämnen som gör dig behörig grund- respektive träningsskolan.

Ämne i grundsärskolan

Ämnesområde i träningsskolan

Bild

Estetisk verksamhet

Hem- och konsumentkunskap

Vardagsaktiviteter

Idrott- och hälsa

Motorik

Matematik

Verklighetsuppfattning

Musik

Estetisk verksamhet

Slöjd

Estetisk verksamhet

Svenska

Kommunikation

Svenska som andraspråk

Kommunikation

Teknik

Verklighetsuppfattning

Naturorienterande ämnen

Verklighetsuppfattning

Samhällsorienterande ämnen

Vardagsaktiviteter

Om du har en speciallärarexamen med inriktning mot utvecklingsstörning blir du behörig att undervisa i träningsskolans alla fem ämnesområden om du också har något av följande:

  • en förskollärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen
  • en äldre examen för arbete i förskolan
  • en annan lärar- eller förskollärarexamen som du kompletterat med ytterligare utbildning så att dina kunskaper och förmågor motsvarar kraven för en förskollärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen.

Behörighet i gymnasiesärskolan

För att bli behörig att undervisa i gymnasiesärskolan i andra ämnen än yrkesämnen gäller samma behörighet som för att undervisa i grundsärskolan i årskurs 7–9. Om du får behörighet i ett ämne i gymnasiesärskolan kan du också få behörighet att undervisa i så kallade vissa ämnen i gymnasiesärskolan. Vissa ämnen får du behörighet i om du har relevant kompetens för ämnet. 

Skolverkets föreskrifter om vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för vissa ämnen i gymnasiesärskolan Länk till annan webbplats.

För att bli behörig att undervisa i yrkesämnen i gymnasiesärskolan gäller samma behörighet som för att undervisa i gymnasieskolan i yrkesämnen, det vill säga något av följande:

  • en yrkeslärarexamen
  • en äldre examen för arbete i gymnasieskolan i ett yrkesämne
  • en lärarexamen och intyg över yrkeskunskaper som är relevanta för yrkesämnet.

Gymnasiesärskolans individuella program

För att vara behörig att undervisa i gymnasiesärskolans individuella program ska du vara behörig att undervisa i träningsskolan eller i grundsärskolans årskurs 1–6 eller 7–9. Tänk på att du då bara är behörig att undervisa i ämnen eller ämnesområden som motsvarar dem som du får undervisa i inom grundsärskolan.

Beroende på vilka elever du ska undervisa finns det olika krav för att vara behörig att undervisa i specialskolan.

Undervisning av elever som är döva, hörselskadade eller har en grav språkstörning kräver att du har något av följande:

  • en lärarexamen som ger behörighet att undervisa i grundskolan
  • att du får behörighet att undervisa i grundskolan genom kompletterande studier.

Som lärare i specialskolan blir du behörig att undervisa i motsvarande årskurser och ämnen som de i grundskolan. Specialskolan har 10 årskurser och grundskolans årskurs 1–3 motsvaras av specialskolans årskurs 1–4. Om du till exempel har en lärarexamen som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1–6 kommer du också få behörighet att undervisa i specialskolans årskurs 1–7 i samma ämnen som i grundskolan.

Om du ska undervisa elever som är döva, hörselskadade, har en grav språkstörning eller synskada i kombination med en ytterligare funktionsnedsättning krävs det att du har något av följande:

  • Din lärarexamen eller kompletterande studier ska ge behörighet att undervisa i grundskolan.
  • Du ska ha en speciallärarexamen eller lärarexamen som är specialiserad mot en av elevens funktionsnedsättningar.

Om du till exempel undervisar dövblinda elever räcker det att din examen är specialiserad mot att undervisa elever som antingen är döva eller hörselskadade, alternativt synskadade.

För att få behörighet att som speciallärare undervisa inom särskilt stöd behöver du ha en behörighetsgivande förskollärarexamen eller lärarexamen ihop med en speciallärarexamen.

Behörighet som speciallärare

Din behörighet som speciallärare står under rubriken Särskilt stöd i din legitimation. Där står det vilka skolformer och eventuella årskurser som du är behörig att undervisa i. Du kan få behörighet att undervisa som speciallärare i

  • förskoleklassen
  • grundskolan
  • grundsärskolan
  • sameskolan
  • specialskolan
  • gymnasieskolan
  • gymnasiesärskolan.

Det som styr vilka skolformer och årskurser du blir behörig att undervisa i som speciallärare är inriktningen på din lärarexamen. Här är några exempel:

  • För att bli behörig att undervisa som speciallärare i grundskolans årskurs 1–3 behöver du ha en lärarexamen som ger dig behörighet att undervisa i de årskurserna samt en speciallärarexamen.
  • För att bli behörig att undervisa som speciallärare i grundskolans årskurs 4–6 krävs en lärarexamen som ger behörighet att undervisa i årskurs 1–3 eller 4–6 samt en speciallärarexamen.
  • För att bli behörig att undervisa som speciallärare i grundskolans årskurs 7–9 krävs en lärarexamen som ger behörighet att undervisa i årskurs 4–6 eller 7–9 samt en speciallärarexamen.
  • För att bli behörig att undervisa som speciallärare i gymnasieskolan krävs en lärarexamen som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 4–6, 7–9 eller i gymnasieskolan samt en speciallärarexamen.

I behörighetsförordningen kan du läsa mer om vilka skolformer och årskurser som du utifrån din lärarexamen kan bli behörig att undervisa i som speciallärare.

Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare Länk till annan webbplats.

I din legitimation står det också vilken typ av specialundervisning du får bedriva. Skolverkets beslut om vilken undervisning du får bedriva grundas på den specialisering du har i din speciallärarexamen. Som speciallärare kan du till exempel få behörighet att ge särskilt stöd till döva och hörselskadade elever eller till elever som behöver hjälp med språk-, skriv- och läsutveckling. Det går dock inte att få behörighet att undervisa som speciallärare i enskilda ämnen.

Specialpedagogexamen kan i vissa fall likställas med en speciallärarexamen

För att få undervisa som speciallärare måste du ha avlagt en speciallärarexamen, men det finns ett undantag för vissa specialpedagogexamina. En specialpedagogexamen likställs med en speciallärarexamen om den är utfärdad senast den 30 juni 2015 och utbildningen var påbörjad före utgången av 2008. Andra typer av examina eller fristående kurser i specialpedagogik ger däremot inte behörighet att undervisa som speciallärare.

Senast uppdaterad 26 mars 2021

Frågor och svar

Skolverket kan svara på vad som krävs för att få behörighet att undervisa i skolformer, årskurser och ämnen. Däremot kan vi inte svara på specifika frågor om vilka kurser eller vilken utbildning du behöver läsa för att få en viss behörighet.

Lärosätena har examensrätt och utfärdar examen utifrån Högskoleförordningen, som anger vad som krävs för en viss typ av examen. När det kommer till specifika kurser inom ett ämne så är det därför ett lärosäte som har examensrätt i det ämnet som kan svara på vilka specifika kurser som krävs för en viss examen.

När Skolverket bedömer din rätt till behörighet utifrån högskolestudier så hämtar vi in underlag från lärosätena. Om vi inte kan bedöma om en kurs är tillräcklig för att uppfylla kravet för behörighet så kontaktar vi respektive lärosäte och ber om ett utlåtande.

För att få svar om vilka kurser du behöver läsa för en viss behörighet ska du vända dig till en studie- och yrkesvägledare vid ett lärosäte som har examensrätt i det aktuella ämnet och skolformen.

Då måste du ha undervisningserfarenhet från gymnasieskolans introduktionsprogram. Du kan inte blanda erfarenheter från grundskolan och gymnasieskolans introduktionsprogram. Om du till exempel är behörig i ett ämne i årskurs 7–9 utifrån erfarenhet av undervisning blir du inte automatiskt behörig att undervisa på gymnasieskolans introduktionsprogram.

Ämnet design är sedan den 1 augusti 2018 inte längre ett yrkesämne. För att bli behörig att undervisa i ämnet design krävs att du antingen har en lärarexamen som omfattar ämnet, eller att du visar relevant kompetens för ämnet. Bland annat krävs att du har studier i design och produktutveckling.

Nej, du måste ha arbetat som förskollärare. Du kan visa dina kunskaper genom att skicka in till exempel ett intyg över att du studerat eller arbetat i svensk förskola eller förskoleklass.

Du kan inte få en legitimation endast utifrån att du har arbetat som
modersmålslärare.

För att få en lärarlegitimation och behörighet att undervisa i ämnet modersmål så
behöver du ha en examen som ger dig behörighet att undervisa som lärare.

Utöver det behöver du även uppfylla kraven på ett av de här alternativen:

  • Fullgjorda ämnesstudier på minst 30 högskolepoäng i språket som är ditt
    eget modersmål
  • Fullgjorda ämnesstudier på minst 30 högskolepoäng i
    modersmålsdidaktik samt dokumenterat goda kunskaper i språket (inget
    krav på att språket är ditt eget modersmål)

Vad behöver jag skicka in för att visa att jag har dokumenterat goda
kunskaper i ett språk?

Skolverket kan i nuläget inte hänvisa till några särskilda intyg eller blanketter för
bedömning av kunskaper i ett språk. Du behöver därför själv avgöra vilka
dokument som du anser visar att du har goda kunskaper i språket som du vill
ansöka om behörighet i och som du vill att Skolverket ska bedöma tillsammans
med din ansökan.

Observera att Skolverket inte kommer kunna bedöma dina eventuella
språkfärdigheten i sig. Skolverket behöver istället ta del av underlag där det
framgår att någon annan bedömt dina språkfärdigheter och där de framgår vilken
nivå de bedömt att dina språkfärdigheter motsvarar. Därför är det inte aktuellt att
exempelvis skicka ljudfiler där du själv framför språket eller texter som du
skrivit själv.

Tänk på att om du behöver skicka in en översättning av intygen du vill skicka in
om de är skrivna på ett annat språk än på svenska, engelska, danska, finska,
färöiska, isländska, meänkieli, norska eller samiska.

Källa: 2 kapitlet 34 § och 34a § förordning (2011:326) om behörighet och
legitimation för lärare och förskollärare

Nej. Även om det är samma språk så är det olika ämnen.

Det krävs ämnesstudier i ämnet svenska som andraspråk i tillräcklig omfattning för att få behörighet att undervisa.

Om du inte har en examen som är avsedd för undervisning i årskurs 4-6 eller 7-9
behöver du komplettera din utbildning med 30 högskolepoäng i ämnena svenska,
engelska och matematik.

Utöver det behöver du ha ytterligare högskolepoäng i ett av de här alternativen:

  • 30 högskolepoäng i samhällsorienterande ämnen med i huvudsak jämn
    fördelning mellan ämnena
  • 30 högskolepoäng i naturorienterande ämnen och teknik med i huvudsak jämn
    fördelning mellan ämnena
  • 30 högskolepoäng i ett eller 15 högskolepoäng i två av ämnena bild, hem- och
    konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd
  • 15 högskolepoäng i svenska som andraspråk.

Om du uppfyller dessa krav kan du bli legitimerad i ämnena svenska, matematik,
engelska och det eller de ämnen som du uppfyller kraven för enligt det som står ovan.

Har du en ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan eller en äldre
motsvarande examen och vill bli behörig att undervisa i årskurs 4–6?

Då måste du komplettera med ämnesstudier i svenska, engelska och matematik. Du
behöver 30 högskolepoäng i varje ämne.

Utöver det behöver du ha ytterligare högskolepoäng i ett av de här alternativen:

  • 30 högskolepoäng i samhällsorienterande ämnen med i huvudsak jämn
    fördelning mellan ämnena
  • 30 högskolepoäng i naturorienterande ämnen och teknik med i huvudsak jämn
    fördelning mellan ämnena
  • 30 högskolepoäng i ett eller 15 högskolepoäng i två av ämnena bild, hem- och
    konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd
  • 15 högskolepoäng i svenska som andraspråk.

Du behöver också kompletterande ämnesstudier i det aktuella språket på 30
högskolepoäng. Även om du har en examen för arbete i gymnasieskolan där det ingår ett modernt språk som du vill få behörighet för i årskurs 6 måste du komplettera med språkstudier. Det räcker alltså inte med att enbart läsa till kompletterande ämnesstudier utan du behöver även komplettera enligt det som står ovan.

Exempel: Om tyska ingår i din examen och du vill få behörighet i moderna språk/tyska i årskurs 6 måste du komplettera med studier i tyska. Du behöver i så fall inte komplettera med 30 högskolepoäng. Du kan tillgodogöra dig poäng som finns i din examen, men av de 30 högskolepoängen i språket krävs det att en del av poängen även är utanför din examen.

Orsaken till att du behöver komplettera med ytterligare språkstudier är att du läst tyska inom en examen som är avsedd för arbete i gymnasieskolan. En sådan examen ger inte behörighet i moderna språk i årskurs 6.

Källa: 2 kapitlet 7 § förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare
och förskollärare.

Nej, för att du ska bli behörig att undervisa i grundskolans årskurs 1–3 eller 4–6 krävs särskilda ämnesstudier. Däremot är du som gymnasielärare behörig att undervisa i årskurs 7–9 i grundskolan.

Hur många högskolepoäng du ska läsa för att bli behörig i årskurs 1–3 och 4–6 är olika beroende på ämne, skolform och eventuella årskursspann. För vissa skolformer och årskursspann finns dessutom krav på särskild ämneskunskap.

Källa: Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

Det beror på vad din examen är inriktad mot och om ämnet moderna språk ingår i examen.

Om du har en ämneslärarexamen med inriktning mot årskurs 7–9 kan du få behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 4–9 i de undervisningsämnen som ingår i examen.

En gymnasielärarexamen kan inte ge behörighet att undervisa i årskurs 1–6 i moderna språk.

Källa: Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

Det här gäller för dig som vill få behörighet i ett ämne (ej praktiskt-estetiska) i grundskolans årskurs 1–3, men som saknar en examen för arbete i årskurs 1–3. Då krävs det att du har kompletterat din examen med de kunskaper och förmågor som du annars skulle ha fått genom en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklassen och grundskolans årskurs 1–3. Exakt vad det innebär är svårt att säga eftersom det är lärosätena som har examensrätt för grundlärarexamen.

Det vi kan förhålla oss till generellt är vad som står i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100). Där står det att utbildningen bland annat ska innehålla ämnes- och ämnesdidaktiska studier på 165 högskolepoäng i svenska, matematik, engelska, samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen och teknik. Eftersom inriktningen i denna grundlärarexamen är F–3 ska de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna vara inriktade mot undervisning i årskurs 1–3. Studenten ska även ha gjort klart ett självständigt examensarbete på minst 30 högskolepoäng eller två arbeten på vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som hen studerar inom inriktningen.

Det här gäller för dig som vill ha behörighet i vissa ämnen och som kan få det genom att visa att du har relevant kompetens för vissa ämnen i gymnasieskolan. Med relevant kompetens menas att dina meriter ska ha gett dig de kunskaper som krävs för att undervisa i ämnet. Det innebär att du ska ha kunskaper som motsvarar kunskapsinnehållet i ämnesplanen för ämnet. Vilka studier som ger relevant kompetens för vissa ämnen framgår av Skolverkets föreskrifter (2011:159).

Ett exempel: För ämnet ledarskap och organisation krävs att du är behörig att undervisa i ämnet företagsekonomi i gymnasieskolan, eller att du på något annat sätt kan visa att du har likvärdiga kunskaper och kompetenser. Det innebär att du som inte har behörighet i företagsekonomi ska kunna visa att du har kunskaper som motsvarar kunskapsinnehållet i ämnesplanen för ledarskap och organisation lika mycket som en utbildning på 90 högskolepoäng i företagsekonomi. Du kan visa på likvärdiga kunskaper och kompetenser på flera sätt, till exempel genom högskolestudier, yrkeserfarenhet eller studier som inte är på högskolenivå.

För att Skolverket ska kunna pröva om du har likvärdiga kunskaper och kompetenser krävs att du uppfyller det grundläggande behörighetskravet för gymnasieskolan. Det innebär att du antingen ska ha en examen för arbete i gymnasieskolan i ett ämne som inte är ett yrkesämne, eller ha en utbildning på 90 eller 120 högskolepoäng i ett ämne (svenska, samhällskunskap eller musik).

Källa: Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:159) om vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för vissa ämnen i gymnasieskolan.

Då behöver du fylla i och skicka in ett intyg från din arbetsgivare, alltså huvudmannen, rektorn eller förskolechefen vid den eller de skolor där du undervisat. Intyget ska visa på din erfarenhet av undervisning och på att du är lämplig som lärare eller förskollärare. Du ska ha undervisat innan den 1 juli 2015 och under de senaste 15 åren.

Källa: Punkt 9 och 10 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till förordning (2011:236) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

Nej. I förskolan kan du bli behörig utifrån lång undervisningserfarenhet. Men i övrigt kan du bara få ytterligare behörighet att undervisa i skolformer där man undervisar i ämnen och ämnesområden.

Därför räknas inte erfarenhet av undervisning i fritidshem, förskoleklass, svenska för invandrare eller erfarenhet av att som speciallärare undervisa inom särskilt stöd.

Källa: Punkt 9 och 10 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till förordning (2011:236) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

Du måste ha en högskoleexamen som är avsedd för fritidshemmet för att kunna bli legitimerad i fritidshemmet. Det kravet finns i behörighetsförordningen. Det räcker inte med en förskollärarexamen för att få behörighet i fritidshemmet. Du kan heller inte få behörighet i fritidshemmet för att du har lång erfarenhet av undervisning i fritidshemmet. Om du inte har en examen som är avsedd för fritidshemmet kan du vända dig till en studievägledare vid ett lärosäte för få information om hur du kan komplettera din utbildning.