Krav för att få behörighet att undervisa

Det finns olika sätt att få behörighet att undervisa. Det vanligaste är att du får de behörigheter du har i din examen. Men du kan också få behörigheter som inte finns i din examen. Då krävs oftast ytterligare högskolestudier, men det finns också andra sätt.

Behörighet genom examen

En behörighetsgivande examen är en examen som du får efter att du gått klart en lärarutbildning, förskollärarutbildning eller fritidspedagogutbildning. En examen kan ge fler behörigheter än de som framgår av ditt examensbevis. Här ser du några förenklade exempel på behörigheter som du kan få av olika typer av lärar- eller förskollärarexamina. Det kan skifta beroende på typ av examen, examensår och lärosäte. Varje examen bedöms individuellt.

Examen för undervisning i förskolan

En förskollärarexamen ger i regel behörighet att undervisa i

  • förskolan
  • förskoleklassen.

Examen för undervisning i fritidshem

En grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ger behörighet att undervisa i

  • fritidshemmet
  • grundskolans årskurs 1–6 i det eller de praktiskt-estetiska undervisningsämnena som ingår i examen
  • sameskolan i samma ämnen och årskurser som i grundskolan
  • specialskolan i motsvarande ämnen och årskurser som i grundskolan, för elever som är döva, hörselskadade eller har en grav språkstörning.

Har du en äldre examen på högskolenivå avsedd för arbete i fritidshem? Den ger också behörighet att undervisa i fritidshem. Om din examen omfattar en annan skolform eller ämnesstudier i grundskolans ämnen kan det också ge behörighet. Exempel på äldre examina som ger behörighet i fritidshem är

  • examen på fritidspedagoglinjen
  • fritidspedagogexamen
  • barn- och ungdomspedagogisk examen med inriktning mot arbete i fritidshem
  • lärarexamen för undervisning i fritidshem/fritidspedagogisk verksamhet.

Krav på legitimation och behörighet för fritidspedagoger

Examen för undervisning i grundskolan

Examen för undervisning i grundskolans årskurs 1–3

En grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 ger i regel behörighet att undervisa i

  • förskoleklassen
  • grundskolans årskurs 1–3 i de undervisningsämnen som ingår i examen
  • sameskolan i samma ämnen och årskurser som ges i grundskolan
  • kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå i ämnen som motsvarar de som ges i grundskolan
  • specialskolan i motsvarande ämnen och årskurser som i grundskolan, för elever som är döva, hörselskadade eller har en grav språkstörning.

Examen för undervisning i grundskolans årskurs 4–6

En grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 ger i regel behörighet att undervisa i

  • grundskolans årskurs 3–6 i de undervisningsämnen som ingår i examen
  • grundskolans årskurs 1–6 i eventuella praktisk–estetiska undervisningsämnen eller moderna språk som ingår i examen
  • sameskolan i samma ämnen och årskurser som ges i grundskolan
  • kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå i ämnen som motsvarar de som ges i grundskolan.
  • specialskolan i motsvarande ämnen och årskurser som i grundskolan, för elever som är döva, hörselskadade eller har en grav språkstörning.

Examen för undervisning i grundskolans årskurs 7–9

En ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 ger i regel behörighet att undervisa i

  • grundskolans årskurs 4–9 i de undervisningsämnen som ingår i examen
  • grundskolans årskurs 1–9 i eventuella praktisk–estetiska undervisningsämnen eller moderna språk som ingår i examen
  • sameskolan i samma ämnen och årskurser som ges i grundskolan
  • kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå i ämnen som motsvarar de som ges i grundskolan
  • gymnasieskolans introduktionsprogram i samma ämnen som ges i grundskolan.
  • specialskolan i motsvarande ämnen och årskurser som i grundskolan, för elever som är döva, hörselskadade eller har en grav språkstörning.

Examen för undervisning i gymnasieskolan

En ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ger i regel behörighet att undervisa i

  • gymnasieskolan i de undervisningsämnen som ingår i examen
  • grundskolans årskurs 7–9 i eventuella undervisningsämnen som ges i gymnasieskolan som också finns i grundskolan
  • grundskolans årskurs 1–9 i eventuella praktisk–estetiska undervisningsämnen som ingår i examen
  • kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå i ämnen som motsvarar de som ges i grundskolan
  • kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i ämnen som motsvarar de som ges i gymnasieskolan
  • vissa andra ämnen i gymnasieskolan om lärarens kompetens är relevant.

Examen för undervisning i gymnasieskolan i yrkesämnen

En yrkeslärarexamen ger i regel behörighet att undervisa i

  • gymnasieskolan i de yrkesämnen som utgör undervisningsämnen i examen
  • gymnasiesärskolan i yrkesämnen som motsvarar de som ges i gymnasieskolan
  • kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i ämnen som motsvarar de som ges i gymnasieskolan
  • särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå i ämnen som motsvarar de som ges i gymnasiesärskolan.

Behörighet utöver din examen

Du kan ha rätt till behörigheter som inte finns med i din lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen. Oftast krävs behörighetsgrundande högskolestudier, men det finns också andra sätt. I dag finns det även tillfälliga övergångsregler som gör att du kan komplettera din legitimation med äldre högskoleutbildning och undervisningserfarenhet. Här listar vi möjliga vägar till fler behörigheter.

Ämnesstudier på högskolenivå

Du kan få ytterligare behörigheter om du har fullgjort ämnesstudier på högskolenivå utanför din lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen. Hur många högskolepoäng du ska läsa för att bli behörig är olika beroende på ämne, skolform och eventuella årskursspann. För vissa skolformer och årskursspann finns dessutom krav på särskild ämneskunskap.

Tabell för poänggränser (92 kB)PDF (pdf, 91 kB)

Tabellen visar hur många poäng du ska läsa för att bli behörig beroende på ämne, skolform och årskursspann.

Vänd dig till en studie- och yrkesvägledare för vägledning

Om du vill ha vägledning i vilka kurser du behöver läsa för att få en viss behörighet kan du vända dig till en studie- och yrkesvägledare vid ett lärosäte som har examensrätt i det aktuella ämnet och skolformen. Skolverket kan inte ge vägledning i vilka kurser du behöver läsa eller vad de ska innehålla.

Varför kan Skolverket inte svara på vilka kurser som ger behörighet?

Behörighet att undervisa som speciallärare

Om du är speciallärare och vill ha behörighet att undervisa inom särskilt stöd behöver du ha en behörighetsgivande förskollärarexamen eller lärarexamen samt en speciallärarexamen.

Behörigheten står i din legitimation

Din behörighet som speciallärare står under rubriken Särskilt stöd i legitimationen. Där står vilka skolformer och eventuella årskurser du är behörig att undervisa i som speciallärare i särskilt stöd. Du kan få behörighet att undervisa som speciallärare i

  • förskoleklassen
  • grundskolan
  • grundsärskolan
  • sameskolan
  • specialskolan
  • gymnasieskolan
  • gymnasiesärskolan.

I legitimationen står det också vilken typ av specialundervisning du får bedriva. Det beror på vilken specialisering du har i din speciallärarexamen. Som speciallärare kan du exempelvis få behörighet att ge särskilt stöd till döva och hörselskadade elever eller till elever i behov av hjälp med språk–, skriv– och läsutveckling.

Det går inte att få behörighet att undervisa som speciallärare i enskilda ämnen.

Lärarexamen avgör skolform och årskurs

Inriktningen på din lärarexamen avgör vilka skolformer och årskurser som du blir behörig att undervisa i som speciallärare.

För att bli behörig att undervisa som speciallärare i grundskolans årskurs 1–3 behöver du ha en lärarexamen som ger dig behörighet att undervisa i de årskurserna samt en speciallärarexamen.

För att bli behörig att undervisa som speciallärare i grundskolans årskurs 7–9 krävs en lärarexamen som ger behörighet att undervisa i årskurs 4–6 eller 7–9 samt en speciallärarexamen.

I behörighetsförordningen kan du läsa mer om vilka skolformer och årskurser som du utifrån din lärarexamen kan bli behörig att undervisa i som speciallärare.

Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare länk till annan webbplats

Undantag för vissa specialpedagoger

En specialpedagogexamen likställs med en speciallärarexamen om den är utfärdad senast den 30 juni 2015 och utbildningen var påbörjad före utgången av 2008. Andra typer av examina eller fristående kurser i specialpedagogik ger inte behörighet att undervisa som speciallärare.

Förskollärare med speciallärarexamen

Du som har en förskollärarexamen och en speciallärarexamen kan få legitimation med behörighet att undervisa som speciallärare i förskoleklassen, träningsskolan och gymnasiesärskolans individuella program. Det finns däremot inget krav på legitimation för att arbeta som speciallärare i förskolan.

Skolverkets broschyr om legitimation för speciallärare

Kunskap och förmågor som motsvarar en annan examen

Du kan ha rätt att få behörigheter som inte finns med i din lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen. Då krävs att du har kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för

  • förskollärarexamen
  • grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3.

I bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) står vilka krav som gäller för varje examen.

Högskoleförordning (1993:100) länk till annan webbplats

Kompetens som kan ge behörighet i ett visst ämne i gymnasieskolan

Du som redan är behörig att undervisa i ett eller flera ämnen i gymnasieskolan kan få behörighet att undervisa i vissa andra ämnen i gymnasieskolan. Då måste du visa att du har relevant kompetens.

Vad är ett visst ämne?

Det finns många ämnen i gymnasieskolan som kallas vissa ämnen. Några exempel är digitalt skapande, arkitektur eller fotografisk bild. Ett visst ämne är aldrig ett av de vanliga ämnena på ett nationellt program. Det är heller inte ett yrkesämne.

Vad krävs för att få undervisa i ett visst ämne?

För att vara behörig att undervisa i ett visst ämne behöver du något av detta:

  • en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan
  • en examen för arbete i gymnasieskolan från en äldre lärarutbildning än den som infördes 2011
  • en examen som ger dig behörighet att undervisa som lärare och fullgjorda ämnesstudier om minst 90 högskolepoäng eller motsvarande i minst ett ämne
  • en examen som ger dig behörighet att undervisa som lärare och fullgjorda ämnesstudier om minst 120 högskolepoäng i ämnena svenska, samhällskunskap eller musik
  • en examen som ger dig behörighet att undervisa som lärare och fullgjorda ämnesstudier om minst 90 högskolepoäng i ett visst ämne.

Om du uppfyller något av de här kraven kan du också bli behörig i fler vissa ämnen som du har relevant kompetens för.

I bilagan till Skolverkets föreskrifter står mer om vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för vissa ämnen i gymnasieskolan.

Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:159) om krav på en lärares kompetens för vissa ämnen

Sök efter vissa ämnen i gymnasieskolan

Undervisningsämnen i examen


Du som har en examen för arbete i gymnasieskolan blir behörig i de ämnen som står som undervisningsämnen i din examen. Du blir också behörig i ett ämne om du har har en äldre examen för undervisning i gymnasieskolan i en äldre motsvarighet till ett ämne i Gy 2011. Till exempel blir du som har en examen för undervisning i det gamla ämnet barn– och ungdomskunskap i gymnasieskolan behörig i ämnet pedagogik.

Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (Gy 2011)

Behörighet i ett ämne gör dig automatiskt behörig i flera vissa ämnen

Om du är behörig i ett ämne kan du även uppfylla kraven för flera vissa ämnen. Du som har behörighet i musik i gymnasieskolan uppfyller till exempel kraven för ämnena ämnena estetisk kommunikation och musikteori.

Du kan bli behörig i flera andra vissa ämnen om du utöver din behörighet i ett ämne har läst 15 högskolepoäng inom ett relevant område. Du som har behörighet i teater kan till exempel även bli behörig i ämnet konst och kultur om du har läst 15 högskolepoäng inom idéhistoria.

Likvärdiga kunskaper och kompetenser kan ge behörighet i vissa ämnen


Du kan bli behörig att undervisa i ett visst ämne om du kan visa att du har de kunskaper och kompetenser som är likvärdiga med dem som tas upp i det ämnets ämnesplan. Du kan ha fått dessa genom

  • högskolestudier
  • annan utbildning (till exempel yrkeshögskola eller folkhögskola)
  • arbetslivserfarenhet inom ett relevant område.

Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom högskolestudier:

Sandor är lärare i engelska i gymnasieskolan. Förutom sin lärarexamen har han en kandidatexamen i kulturvetenskap. Skolverket bedömer att han har de kunskaper som ämnesplanen för ämnet konst och kultur beskriver.

Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom arbetslivserfarenhet:

Margareta är tekniklärare i gymnasieskolan. Innan hon blev lärare studerade hon programmering i två år. Hon har även arbetat i många år som programmerare. Genom sina studier och sitt arbete har hon fått de kunskaper och kompetenser som ämnesplanen för ämnet programmering beskriver.

Skolverket gör inte några förhandsbedömningar om vad likvärdiga kunskaper och kompetenser är i ett enskilt fall via mejl, telefon, Facebook eller Twitter.

Din yrkeskunskap kan ge behörighet i ett yrkesämne

Du som har en behörighetsgivande lärarexamen kan få behörighet att undervisa i ett eller flera yrkesämnen i gymnasieskolan genom att visa att du har relevant yrkeskunskap.

Du måste ha kunskaper som bygger på erfarenhet inom arbetslivet för att du ska få behörighet att undervisa i yrkesämnen. Yrkeskunskaperna ska vara kvalificerade och relevanta. Innehållet i dina yrkeskunskaper ska motsvaras av de kunskapskriterier som finns i våra föreskrifter om vilka relevanta yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne (SKOLFS 2012:4). De i sin tur utgår från ämnesplanerna i gymnasieskolan.

Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne

Du behöver också behärska hela yrkesbredden för det ämne du vill undervisa i. Bara studier räcker oftast inte för att få de relevanta yrkeskunskaperna. Normalt räknas heller inte yrkeskunskaper som grundar sig på att du undervisat i ämnet.

Äldre högskoleutbildning

Du kan få ytterligare behörighet att undervisa i ett ämne eller ämnesområde om du har både

  • en behörighetsgivande lärareexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen från före den 1 juli 2011
  • en högskoleutbildning som du gått klart före den 1 december 2013.

För äldre studier gäller ofta lägre poänggränser än i dag. För att du ska få fler behörigheter måste din högskoleutbildning leva upp till något av dessa krav:

  • Utbildningens syfte var att ge en viss behörighet i ett ämne eller ämnesområde.
  • Det ämne du vill ha behörighet i hade en sådan omfattning i utbildningen att du fick undervisa i ämnet inom äldre lärarutbildningar.

Poänggränser för äldre högskoleutbildning (89 kB)PDF (pdf, 89 kB)

Lång undervisningserfarenhet

Som legitimerad lärare eller förskollärare har du möjlighet att få fler behörigheter om du kan visa att du har lång erfarenhet av undervisning. Även du som ansöker om legitimation för första gången kan åberopa lång erfarenhet när du ansöker.

Förutom förskolan kan du bara få fler behörigheter att undervisa i skolformer där man undervisar i ämnen och ämnesområden. Därför kan du inte använda erfarenhet av undervisning inom fritidshem, förskoleklass, svenska för invandrare eller erfarenhet av att som speciallärare undervisa inom särskilt stöd.

Se till att du lever upp till följande krav:

  • Du ska vara eller bli legitimerad lärare eller förskollärare.
  • Du måste ha sammanlagt minst 8 års erfarenhet av att undervisa i ett ämne eller ämnesområde, alternativt minst 8 års erfarenhet från förskolan
  • Undervisningen måste ha skett under de senaste 15 åren från det datum då ansökan kom in till Skolverket.
  • Undervisningen måste ha skett före den 1 juli 2015.
  • Du ska ha undervisat i ett ämne eller ämnesområde för elever som studerar på heltid. I förskolan måste din tjänstgöring motsvara heltid.
  • Undervisningen ska ha följt gällande föreskrifter.
  • För dig som fyllde 57 år senast den 1 juli 2015 räcker det med fyra läsårs erfarenhet av undervisning.

Du behöver ett intyg om undervisningserfarenhet och lämplighet

Du behöver ett intyg från din arbetsgivare, alltså huvudmannen, rektorn eller förskolechefen vid den eller de skolor där du undervisat. Intyget ska visa på din erfarenhet av undervisning och din lämplighet. Din arbetsgivare kan använda formuläret nedan. Om hen vill fylla i intyget på datorn kan det vara nödvändigt att spara ner det först.

Observera att formulären är olika beroende på vilken skolform du har undervisat i. Som bilaga till intyget finns en instruktion om hur det ska fyllas i. Om det är första gången din arbetsgivare fyller i intyget rekommenderar vi att hen läser igenom instruktionen först och fyller i intyget sedan.

Erfarenhetsintyg för förskolan

Erfarenhetsintyg för förskolan (387 kB)PDF (pdf, 226 kB)

Med den här blanketten intygar du att du har erfarenhet i förskolan. Du måste fylla i alla fält i formuläret.

Erfarenhetsintyg för grundskolan eller motsvarande

Erfarenhetsintyg för grundskolan eller motsvarande (425 kB)PDF (pdf, 253 kB)

Med det här formuläret intygar du att du har erfarenhet i ett ämne eller ämnesområde i grundskolan, grundsärskolan, träningsskolan, sameskolan, specialskolan, kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå samt särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Du måste fylla i alla fält i formuläret.

Erfarenhetsintyg för gymnasieskolan

Erfarenhetsintyg för gymnasieskolan (527 kB)PDF (pdf, 268 kB)

Med det här formuläret intygar du att du har erfarenhet i ett ämne eller ämnesområde i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, gymnasieskolans introduktionsprogram, gymnasiesärskolans individuella program, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. Du måste fylla i alla fält i formuläret om det inte står något annat.

Ange kurser i ansökan om behörighet utifrån undervisningserfarenhet i ett ämne

I intyget ska huvudmannen eller rektorn ange de kurser du undervisat i om du ansöker om behörighet utifrån din undervisningserfarenhet i ett ämne. Det är viktigt att hen redovisar alla kurser i ämnet som du har undervisat i. Det måste också framgå mellan vilka terminer du undervisat i respektive kurs. Om du ansöker om behörighet i gymnasieskolans introduktionsprogram behöver din arbetsgivare inte uppge några kurser.

Skicka in erfarenhetsintyget ihop med din ansökan

Tänk på att du ska skicka med erfarenhetsintyget när du ansöker om legitimation eller om att utöka din legitimation med fler behörigheter. Det går inte att bara skicka in intyget.

Ansök om lärar– eller förskollärarlegitimation eller om att utöka en legitimation med fler behörigheter

Bedömningstabeller

Bedömningstabellerna uppdateras löpande med fler kurser och ämnen.

För behörighet att undervisa i ett ämne i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan grundat på lång erfarenhet krävs erfarenhet av undervisning i ämnets mest centrala kurser som ingår i ämnet enligt ämnesplanerna Gy 2011, Gy 2000 eller Gy 1994 respektive Gys 2013 och GySär 2002.

Tabell över äldre motsvarigheter till dagens ämnen.pdf (864 kB)PDF (pdf, 864 kB)

Tabell över äldre motsvarigheter till dagens ämnen i gymnasiesärskolan (263 kB)PDF (pdf, 263 kB)

Behörighet i olika skolformer

Din examen och de behörigheter du valt att utöka din examen med styr vilken skolform du blir behörig att undervisa i. Här har vi samlat information om på vilka olika grunder du kan bli behörig att undervisa i olika skolformer och årskurser.

Behörighet i fritidshemmet

Från och med den 1 juli 2019 krävs det lärarlegitimation och behörighet för att få undervisa i fritidshemmet.

Du som har en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem kan bland annat få legitimation och behörighet att undervisa i fritidshemmet. Detsamma gäller för dig som har en äldre examen för arbete i fritidshemmet.

Du som har en svensk eller utländsk högskoleutbildning för arbete som fritidspedagog, till exempel en fritidspedagogexamen, kan alltså få lärarlegitimation med behörighet att arbeta i fritidshemmet.

Krav för att få legitimation

Krav på legitimation och behörighet för fritidspedagoger

Behörighet i förskolan

I varje förskola ska det finnas minst en legitimerad förskollärare som ansvarar för undervisningen. Barnskötare kan arbeta i förskolan men ansvarar inte för undervisningen.

För att vara behörig att undervisa i förskolan ska du ha något av detta:

  • förskollärarexamen
  • en äldre examen för arbete i förskolan
  • någon annan examen som har kompletterats med kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en förskollärarexamen.

Särskilda pedagogiska inriktningar finns inte med i legitimationen

Skolverket utfärdar ingen särskild behörighet för till exempel Montessoriexamen eller andra pedagogiska inriktningar. Förutsättningen för att få en förskollärarlegitimation är att du har en förskollärarexamen. Kompletteringar, exempelvis Montessoriutbildning, förs inte in i legitimationen.

Behörighet i förskoleklassen

För att få behörighet att undervisa i förskoleklassen ska du ha behörighet att undervisa i förskolan eller i årskurs 1–3 i grundskolan. Behörigheten framgår i ditt beslut om legitimation om du ansöker om den. Det finns också examenstyper som ger direkt behörighet att undervisa i förskoleklassen.

Behörighet att undervisa i förskoleklass

För att vara behörig att undervisa i förskoleklassen behöver du något av detta:

  • en förskollärarexamen
  • en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3
  • en äldre examen för arbete i förskolan, förskoleklass eller i minst en av årskurserna 1–3 i grundskolan
  • någon annan examen som ger behörighet att undervisa enligt behörighetsförordningen. Då måste du ha kompletterat din utbildning så att du har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en förskollärarexamen eller en examen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3.

Behörighet i grundskolan

Behörighet för undervisning i årskurs 1–3

I din legitimation får du behörighet i de skolämnen, årskurser och skolformer som står i ditt examensbevis.

För att vara behörig att undervisa i årskurs 1-3 behöver du något av detta:

  • en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3
  • en äldre examen för arbete i minst en av årskurserna 1–3 i grundskolan (exempelvis en lågstadielärarexamen)
  • någon annan examen som ger behörighet att undervisa enligt behörighetsförordningen. Då måste du ha kompletterat din utbildning så att du har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolan
  • en fritidspedagogexamen med inriktning mot arbete i enbart fritidshem, ihop med tillräckliga ämnesstudier inom eller utöver din examen.

Behörighet för undervisning i årskurs 4–6

Din legitimation ger dig behörighet att undervisa i de skolämnen, årskurser och skolformer som står i ditt examensbevis.

För att vara behörig att undervisa i årskurs 4-6 behöver du något av detta:

  • en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 4–6
  • en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem
  • en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7–9
  • en äldre examen för arbete i minst en av årskurserna 4–6
  • en äldre examen för arbete i minst en av årskurserna 7– 9
  • en fritidspedagogexamen med inriktning mot arbete i enbart i fritidshem, ihop med tillräckliga ämnesstudier inom eller utöver din examen. Studierna ska vara slutförda före den 1 juli 2013.

Behörighet för undervisning i årskurs 7–9

Din legitimation ger dig behörighet att undervisa i de skolämnen, årskurser och skolformer som står i ditt examensbevis.

För att vara behörig att undervisa behöver du något av detta:

  • en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7–9
  • en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan
  • en äldre examen för arbete i minst en av årskurserna 7–9 i grundskolan
  • en äldre examen för arbete i gymnasieskolan.

Notera att du som har en examen för arbete i årskurs 1–7 normalt blir behörig att undervisa i årskurs 1–7, inte årskurs 8–9.

Fritidspedagoger kan få behörighet

Du som har en fritidspedagogexamen eller motsvarande examen för arbete i fritidshemmet kan söka olika typer av behörigheter.

Krav på legitimation och behörighet för fritidspedagoger

Behörighet i gymnasieskolan

Din legitimation ger dig behörighet att undervisa i de skolämnen, årskurser och skolformer som din utbildning är avsedd för.

Olika ämnestyper

Gymnasieskolans ämnen delas upp i tre olika typer:

  • Ämnen, alltså de som anges i bilaga 4 till högskoleförordningen. Exempelvis svenska, bild, företagsekonomi eller teater.
  • Vissa ämnen, alltså de som inte anges i bilaga 4 till högskoleförordningen och som inte är yrkesämnen. Exempelvis arkitektur, mediaproduktion eller sociologi.
  • Yrkesämnen. Exempelvis båtkunskap, fordonsteknik, golvläggning eller hantverk.

Här kan du söka på olika ämnen i gymnasieskolan:

Sök program och ämnesplaner i gymnasieskolan

Undervisa på introduktionsprogram

Du som har en examen för undervisning i grundskolans årskurs 7–9 och gymnasieskolan kan också få behörighet att undervisa på gymnasieskolans introduktionsprogram. Även du som har en lärarexamen kan bli behörig att undervisa på introduktionsprogrammet om du har 45 högskolepoäng i ett ämne. I svenska, samhällskunskap och musik krävs det 90 högskolepoäng.

Behörighet i ämnen – bilaga 4–ämnen

Det finns många ämnen i gymnasieskolan som du kan bli behörig i. Svenska, matematik och engelska är några av dem. Dessa ämnen kallas för bilaga 4–ämnen, eftersom de finns uppräknade i högskoleförordningen i just bilaga 4.

Undervisning i ämnen

För att vara behörig att undervisa i ett ämne i gymnasieskolan behöver du något av detta:

  • en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan
  • en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7– 9
  • en äldre examen för arbete i gymnasieskolan
  • en äldre examen för arbete som lärare, om den omfattar ämnesstudier på minst 120 högskolepoäng eller motsvarande i något av ämnena svenska, samhällskunskap eller musik, eller minst 90 högskolepoäng eller motsvarande i ett annat ämne, men inte i ett yrkesämne
  • en examen som ger dig behörighet att undervisa som lärare och fullgjorda ämnesstudier på minst 120 högskolepoäng eller motsvarande i något av ämnena svenska, samhällskunskap eller musik
  • en examen som ger dig behörighet att undervisa som lärare och fullgjorda ämnesstudier på minst 90 högskolepoäng eller motsvarande i ett annat ämne än svenska, samhällskunskap eller musik, men inte ett yrkesämne.

Här kan du söka efter ämnen/bilaga 4–ämnen:

Sök program och ämnesplaner i gymnasieskolan

Du som har en examen för arbete i gymnasieskolan blir behörig i de ämnen som är undervisningsämnen enligt din examen.

Med ”äldre examen” menar vi en examen som är utfärdad enligt en tidigare examensordning (eller motsvarande regler) än 2011 års examensordning.

Undervisning i vissa ämnen

Det finns många ämnen i gymnasieskolan som kallas vissa ämnen. Några exempel på vissa ämnen är digitalt skapande, arkitektur och fotografisk bild. Ett visst ämne kan aldrig vara ett av de ämnena på ett nationellt program. Det är inte heller ett yrkesämne.

För att vara behörig att undervisa i ett visst ämne behöver du något av detta:

  • en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan
  • en examen för arbete i gymnasieskolan från en lärarutbildning som är äldre än den som infördes 2011
  • en examen som ger dig behörighet att undervisa som lärare ihop med fullgjorda ämnesstudier på minst 90 högskolepoäng eller motsvarande i minst ett ämne (eller 120 högskolepoäng om det gäller ämnena svenska, samhällskunskap och musik)
  • en examen som ger dig behörighet att undervisa som lärare ihop med fullgjorda ämnesstudier om minst 90 högskolepoäng i ett visst ämne.

Om du uppfyller något av de här kraven kan du också bli behörig i fler vissa ämnen som du har relevant kompetens för.

I bilagan till Skolverkets föreskrifter kan du läsa mer om vad som krävs för att din kompetens ska vara relevant för vissa ämnen i gymnasieskolan.

Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:159) om vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för vissa ämnen i gymnasieskolan

Här kan du söka efter vissa ämnen:

Sök program och ämnesplaner i gymnasieskolan

Undervisningsämnen i examen

Du som har en examen för arbete i gymnasieskolan blir behörig i de ämnen som är undervisningsämnen enligt din examen. Även du som har en äldre examen för undervisning i gymnasieskolan i en äldre motsvarighet till ett ämne i Gy 2011 blir behörig i ämnet. Till exempel blir du som har en examen för undervisning i det gamla ämnet barn– och ungdomskunskap i gymnasieskolan behörig i ämnet pedagogik.

Behörighet i ett ämne kan ge behörighet i ett eller flera vissa ämnen

Du kan uppfylla kraven för att bli behörig i ett visst ämne om du är behörig i ett ämne. Du som har behörighet i musik i gymnasieskolan uppfyller till exempel kraven för att bli behörig även i ämnena estetisk kommunikation och musikteori.

Du blir behörig i flera andra vissa ämnen om du utöver behörighet i ett ämne även har läst 15 högskolepoäng inom ett relevant område. Du som har behörighet i teater blir till exempel även behörig i ämnet konst och kultur om du har läst 15 högskolepoäng inom idéhistoria.

Likvärdiga kunskaper och kompetenser

Du kan också bli behörig i alla vissa ämnen om du på något annat sätt visar likvärdiga kunskaper och kompetenser. Då ska du kunna visa att du har de kunskaper och kompetenser som beskrivs i ämnesplanerna. Det kan till exempel vara genom högskolestudier, annan utbildning (till exempel yrkeshögskola eller folkhögskola) eller arbetslivserfarenhet inom ett relevant område.

Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom högskolestudier:

Sandor är lärare i engelska i gymnasieskolan. Utöver sin lärarexamen har han en kandidatexamen i kulturvetenskap. Vi bedömer att han har de kunskaper som krävs utifrån ämnesplanen för ämnet konst och kultur. Därför blir han behörig i det ämnet.

Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom annan utbildning:

Bengt är lärare i samhällskunskap i gymnasieskolan. Förutom sin lärarexamen har han ytterligare högskolestudier, nämligen en journalistutbildning. Utbildningen har gett honom de kunskaper och kompetenser som krävs utifrån ämnesplanen för ämnet mediekommunikation. Därför blir han behörig i det ämnet.

Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom arbetslivserfarenhet:

Margareta är tekniklärare i gymnasieskolan. Innan hon blev lärare studerade hon programmering i två år. Hon har också arbetat i många år som programmerare. Genom sina studier och sitt arbete har hon fått de kunskaper och kompetenser som krävs enligt ämnesplanen för ämnet programmering. Därför blir hon behörig i det ämnet.

Skolverket gör inte några förhandsbedömningar via mejl, telefon, Facebook eller Twitter om vad likvärdiga kunskaper och kompetenser är i ett enskilt fall.

Behörighet i yrkesämnen

Du kan bli behörig i ett yrkesämne. Grundförutsättningen är att du har en lärarexamen. Innehållet i den styr vilka behörigheter du får i din legitimation. Du kan även få behörighet i ett yrkesämne utifrån yrkeserfarenhet. Då måste du i din ansökan ange det yrkesämne du vill få behörighet i. Sedan bedömer vi om erfarenheten är relevant för ämnet.

Undervisa i yrkesämnen

För att få en behörighet i ett yrkesämne behöver du något av detta:

  • en yrkeslärarexamen
  • en äldre examen för arbete i gymnasieskolan i ett yrkesämne
  • en examen som ger behörighet att undervisa som lärare ihop med relevanta yrkeskunskaper som du har fått genom utbildning eller arbete.

Här kan du söka efter yrkesämnen:

Sök program och ämnesplaner i gymnasieskolan

Här kan du läsa vad som krävs för att dina yrkeskunskaper ska bedömas som relevanta för att få behörighet att undervisa i ett yrkesämne. Var uppmärksam på att bilagan till föreskrifterna uppdateras löpande när nya yrkesämnen tillkommer.

Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne

Yrkesämnen i gymnasieprogram

Du som har en äldre examen med inriktning mot yrkesämnen måste i din ansökan ange vilka ämnen du vill ha behörighet i. Du som har gått den nya yrkeslärarutbildningen och har fått en examen blir behörig att undervisa i det eller de yrkesämnen som framgår av bilagan till din examen.

Du som redan har en legitimation i andra ämnen än dina yrkesämnen kan ansöka om att även få behörighet i yrkesämnena.

Du som har en yrkeslärarexamen blir behörig att undervisa i det eller de yrkesämnen som din examen är avsedd för. Du kan också bli behörig i ett ämne om du har en äldre examen för undervisning i gymnasieskolan i en äldre motsvarighet till ett yrkesämne i Gy 2011.

Behörighet i vuxenutbildningen

Du blir behörig att undervisa i kommunal vuxenutbildning om du är behörig att undervisa på motsvarande nivå och i motsvarande ämne i grundskolan eller gymnasieskolan.

Några exempel:

Om du är behörig att undervisa i matematik i årskurs 1–3 kan du även bli behörig i ämnet på grundläggande nivå i kommunal vuxenutbildning.

Om du är behörig att undervisa i svenska i gymnasieskolan kan du även bli behörig i ämnet på gymnasial nivå i kommunal vuxenutbildning.

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare, sfi

För att bli behörig att undervisa i svenska för invandrare ska du ha något av detta:

  • en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9, eller en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan om examen omfattar ämnet svenska som andraspråk
  • en äldre examen för undervisning i ämnet svenska som andraspråk
  • en utbildning som ger behörighet att undervisa som lärare, om du har kompletterat den behörigheten med minst 30 högskolepoäng eller motsvarande i ämnet svenska som andraspråk.

Behörighet i grundsärskolan och gymnasiesärskolan

För att bli behörig att undervisa i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan måste du normalt ha en speciallärarexamen med inriktning mot utvecklingsstörning. Dessutom krävs en förskollärar– eller lärarexamen eller motsvarande. Du blir också behörig om din lärar- eller förskollärarexamenn omfattar en inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning.

Specialpedagogexamen jämfört med speciallärarexamen

En specialpedagogexamen jämställs med en speciallärarexamen om du påbörjade utbildningen före 2008 och fick din examen senast den 30 juni 2015. För att du som har en specialpedagogexamen ska få behörighet att undervisa i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan krävs att din utbildning har en inriktning mot utvecklingsstörning.

Examenstyper och behörighet

Din lärar- eller förskollärarexamen styr vilken behörighet du får inom särskolan. Du får behörighet att undervisa i de ämnen och ämnesområden som ingår i din utbildning.

Vissa lärare får undervisa utan legitimation till juni 2021

Från 1 december 2013 får vissa lärare som anställdes före 1 juli 2011 ha ansvar för att undervisa och sätta betyg utan att ha legitimation. Det får de göra till utgången av juni 2021. Det gäller lärare i

  • grundsärskolan
  • gymnasiesärskolan
  • specialskolan
  • särskild utbildning för vuxna.

Behörighet i grundsärskolan

Undervisa i grundsärskolan årskurs 1–6

För att få undervisa i grundsärskolans årskurs 1–6 behöver du ha något av detta:

  • en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och årskurs 1–3
  • en äldre examen för arbete i minst en av årskurserna 1–3
  • en kompletterande examen som ger behörighet att undervisa, ihop med ytterligare utbildning som gett dig kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en grundlärarexamen.

Undervisa i vissa praktiska och estetiska ämnen i grundsärskolan årskurs
1–6

Om din examen inte är avsedd för arbete i årskurs 1–3 kan du få behörighet att undervisa i ämnena

  • bild
  • hem– och konsumentkunskap
  • idrott och hälsa
  • musik
  • slöjd

och i ämnesområdena

  • estetisk verksamhet
  • motorik
  • vardagsaktiviteter.

Det som krävs är att du har

  • en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem som omfattar ämnet/ämnena, eller
  • en examen för undervisning i grundskolans årskurs 4–6, 7–9 eller gymnasieskolan och behörighet att undervisa i ämnet i grundskolans årskurs 4–6, 7–9 eller gymnasieskolan.

Undervisa i grundsärskolan årskurs 7 – 9

För att få undervisa i grundsärskolans årskurs 7 – 9 behöver du ha något av detta:

  • en grundlärarexamen med inriktning mot årskurs 4–6
  • en äldre examen för arbete i minst en av årskurserna 4–6 i grundskolan.

Undervisa i vissa praktiska och estetiska ämnen i grundsärskolan årskurs 7 – 9

Om din examen inte är avsedd för arbete i årskurs 4–6 kan du få behörighet att undervisa i ämnena

  • bild
  • hem– och konsumentkunskap
  • idrott och hälsa
  • musik
  • slöjd

och i ämnesområdena

  • estetisk verksamhet
  • motorik
  • vardagsaktiviteter.

Det som krävs är att du har ämnesstudier i det aktuella ämnet och en examen för undervisning i grundskolans årskurs 7–9 eller gymnasieskolan.

Behörighet i träningsskolan

Du som är behörig i ett eller flera ämnen i grundsärskolan blir också behörig att undervisa inom ämnesområden i träningsskolan om din ämnesbehörighet är relevant för dem.

Ämnen i grundsärskolan som är relevanta för ämnesområden i träningsskolan:

Ämne i grundsärskolan

 

Ämnesområde i träningsskolan

 

Bild

Estetisk verksamhet

Hem– och konsumentkunskap

Vardagsaktiviteter

Idrott– och hälsa

Motorik

Matematik

Verklighetsuppfattning

Musik

Estetisk verksamhet

Slöjd

Estetisk verksamhet

Svenska

Kommunikation

Svenska som andraspråk

Kommunikation

Teknik

Verklighetsuppfattning

Naturorienterande ämnen

Verklighetsuppfattning

Samhällsorienterande ämnen

Vardagsaktiviteter

Om du har en speciallärarexamen med inriktning mot utvecklingsstörning blir du behörig att undervisa i träningsskolans alla fem ämnesområden om du också har något av detta:

  • en förskollärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen
  • en äldre examen för arbete i förskolan
  • en annan lärar- eller förskollärarexamen som du kompletterat med ytterligare utbildning så att dina kunskaper och förmågor motsvarar kraven för en förskollärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen.

Behörighet i gymnasiesärskolan

För att bli behörig att undervisa i gymnasiesärskolan i andra ämnen än yrkesämnen gäller samma behörighet som för att undervisa i grundsärskolan i årskurs 7–9. Om du får behörighet i ett ämne i gymnasiesärskolan kan du också få behörighet att undervisa i så kallade vissa ämnen i gymnasiesärskolan. Vissa ämnen får du behörighet i om du har relevant kompetens för ämnet. 

Skolverkets föreskrifter om vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för vissa ämnen i gymnasiesärskolanlänk till annan webbplats

För att bli behörig att undervisa i yrkesämnen i gymnasiesärskolan gäller samma behörighet som för att undervisa i gymnasieskolan i yrkesämnen, det vill säga

  • en yrkeslärarexamen
  • en äldre examen för arbete i gymnasieskolan i ett yrkesämne, eller
  • en lärarexamen och intyg över yrkeskunskaper som är relevanta för yrkesämnet.

Gymnasiesärskolans individuella program

För att vara behörig att undervisa i gymnasiesärskolans individuella program ska du vara behörig att undervisa i träningsskolan eller i grundsärskolans årskurs 1–6 eller 7–9. Tänk på att du då bara är behörig att undervisa i ämnen eller ämnesområden som motsvarar dem som du får undervisa i inom grundsärskolan.

Behörighet i specialskolan

Beroende på vilka elever du ska undervisa finns det olika krav för att vara behörig att undervisa i specialskolan.

Undervisning av elever som är döva, hörselskadade eller har en grav språkstörning kräver att du har något av följande:

  • en lärarexamen som ger behörighet att undervisa i grundskolan
  • att du får behörighet att undervisa i grundskolan genom kompletterande studier.

Du blir behörig att undervisa i motsvarande årskurser och ämnen som i grundskolan. Specialskolan har 10 årskurser och grundskolans årskurs 1–3 motsvaras av specialskolans årskurs 1–4. Om du till exempel har en lärarexamen som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1–6 kommer du också få behörighet att undervisa i specialskolans årskurs 1–7 i samma ämnen som i grundskolan.

Om du ska undervisa elever som är döva, hörselskadade, har en grav språkstörning eller synskada i kombination med ytterligare funktionsnedsättning krävs det att du har följande:

  • Din lärarexamen eller kompletterande studier ska ge behörighet att undervisa i grundskolan.
  • Du ska ha en speciallärarexamen eller lärarexamen som är specialiserad mot en av elevens funktionsnedsättningar.

Om du till exempel undervisar dövblinda elever räcker det att din examen är specialiserad mot antingen dövhet eller hörselskada, alternativt synskada.

Behörighet att undervisa som speciallärare

För att få behörighet att som speciallärare undervisa inom särskilt stöd behöver du ha en behörighetsgivande förskollärarexamen eller lärarexamen ihop med en speciallärarexamen.

Behörighet som speciallärare

Din behörighet som speciallärare står under rubriken Särskilt stöd i legitimationen. Där står det vilka skolformer och eventuella årskurser som du är behörig att undervisa i. Du kan få behörighet att undervisa som speciallärare i

  • förskoleklassen
  • grundskolan
  • grundsärskolan
  • sameskolan
  • specialskolan
  • gymnasieskolan
  • gymnasiesärskolan.

Det som styr vilka skolformer och årskurser du blir behörig att undervisa i som speciallärare är inriktningen på din lärarexamen.

För att bli behörig att undervisa som speciallärare i grundskolans årskurs 1–3 behöver du ha en lärarexamen som ger dig behörighet att undervisa i de årskurserna samt en speciallärarexamen.

För att bli behörig att undervisa som speciallärare i grundskolans årskurs 7–9 krävs en lärarexamen som ger behörighet att undervisa i årskurs 4–6 eller 7–9 samt en speciallärarexamen.

I behörighetsförordningen kan du läsa mer om vilka skolformer och årskurser som du utifrån din lärarexamen kan bli behörig att undervisa i som speciallärare.

Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare länk till annan webbplats

I legitimationen står det också vilken typ av specialundervisning du får bedriva. Skolverkets beslut grundas på den specialisering du har i din speciallärarexamen. Som speciallärare kan du till exempel få behörighet att ge särskilt stöd till döva och hörselskadade elever eller till elever som behöver hjälp med språk–, skriv– och läsutveckling. Det går inte att få behörighet att undervisa som speciallärare i enskilda ämnen.

Specialpedagogexamen kan i vissa fall likställas med en specialärarexamen

För att få undervisa som speciallärare måste du ha avlagt en speciallärarexamen, men det finns ett undantag för vissa specialpedagogexamina. En specialpedagogexamen likställs med en speciallärarexamen om den är utfärdad senast den 30 juni 2015 och utbildningen var påbörjad före utgången av 2008. Andra typer av examina eller fristående kurser i specialpedagogik ger inte behörighet att undervisa som speciallärare.

Senast uppdaterad 17 april 2019

Frågor och svar

Då måste du ha undervisningserfarenhet från gymnasieskolans introduktionsprogram. Du kan inte blanda erfarenheter från grundskolan och gymnasieskolans introduktionsprogram. Om du till exempel är behörig i ett ämne i årskurs 7–9 utifrån erfarenhet av undervisning blir du inte automatiskt behörig att undervisa på gymnasieskolans introduktionsprogram.

Ämnet design är sedan den 1 augusti 2018 inte längre ett yrkesämne. För att bli behörig att undervisa i ämnet design krävs att du antingen har en lärarexamen som omfattar ämnet, eller att du visar relevant kompetens för ämnet. Bland annat krävs att du har studier i design och produktutveckling.

Nej, du måste ha arbetat som förskollärare. Du kan visa dina kunskaper genom att skicka in till exempel ett intyg över att du studerat eller arbetat i svensk förskola eller förskoleklass.

Du kan inte få en legitimation endast utifrån att du har arbetat som modersmålslärare.

För att få en lärarlegitimation och behörighet att undervisa i ämnet modersmål så behöver du ha en behörighetsgivande lärarexamen. Utöver det behöver du även ha fullgjorda ämnesstudier på minst 30 högskolepoäng i modersmålet.

Källa: 2 kapitlet 34 § förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

Skolverket kan svara på vad som krävs för att få behörighet att undervisa i skolformer, årskurser och ämnen. Däremot kan vi inte svara på specifika frågor om vilka kurser eller vilken utbildning du behöver läsa för att få en viss behörighet.

Lärosätena har examensrätt och utfärdar examen utifrån Högskoleförordningen, som anger vad som krävs för en viss typ av examen. När det kommer till specifika kurser inom ett ämne så är det därför ett lärosäte som har examensrätt i det ämnet som kan svara på vilka specifika kurser som krävs för en viss examen.

När Skolverket bedömer din rätt till behörighet utifrån högskolestudier så hämtar vi in underlag från lärosätena. Om vi inte kan bedöma om en kurs är tillräcklig för att uppfylla kravet för behörighet så kontaktar vi respektive lärosäte och ber om ett utlåtande.

För att få svar om vilka kurser du behöver läsa för en viss behörighet ska du vända dig till en studie- och yrkesvägledare vid ett lärosäte som har examensrätt i det aktuella ämnet och skolformen.

Nej. Även om det är samma språk så är det olika ämnen.

Det krävs ämnesstudier i ämnet svenska som andraspråk i tillräcklig omfattning för att få behörighet att undervisa.

Har du en ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan eller en äldre motsvarande examen och vill bli behörig att undervisa i årskurs 4­­-6?

Då måste du komplettera med ämnesstudier i svenska, engelska och matematik. Du behöver 30 högskolepoäng i varje ämne.

Utöver det behöver du ha ytterligare 30 högskolepoäng i ett av de här alternativen:

  • Samhällsorienterande ämnen med i huvudsak jämn fördelning mellan ämnena.
  • Naturorienterande ämnen och teknik med i huvudsak jämn fördelning mellan ämnena.
  • 30 högskolepoäng i ett eller 15 högskolepoäng i två av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd.
  • Svenska som andraspråk.

Du behöver också kompletterande ämnesstudier i det aktuella språket på 30 högskolepoäng. Även om du har en examen för arbete i gymnasieskolan där det ingår ett modernt språk som du vill få behörighet för i årskurs 6 måste du komplettera med språkstudier. Det räcker alltså inte med att enbart läsa till kompletterande ämnesstudier utan du behöver även komplettera enligt det som står ovan.

Exempel: Om tyska ingår i din examen och du vill få behörighet i moderna språk/tyska i årskurs 6 måste du komplettera med studier i tyska. Du behöver i så fall inte komplettera med 30 högskolepoäng. Du kan tillgodogöra dig poäng som finns i din examen, men av de 30 högskolepoängen i språket krävs det att en del av poängen även är utanför din examen.

Orsaken till att du behöver komplettera med ytterligare språkstudier är att du läst tyska inom en examen som är avsedd för arbete i gymnasieskolan. En sådan examen ger inte behörighet i moderna språk i årskurs 6.

Källa: 2 kapitlet 7 § förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

Nej, för att du ska bli behörig att undervisa i grundskolans årskurs 1–3 eller 4–6 krävs särskilda ämnesstudier. Däremot är du som gymnasielärare behörig att undervisa i årskurs 7–9 i grundskolan.

Hur många högskolepoäng du ska läsa för att bli behörig i årskurs 1–3 och 4–6 är olika beroende på ämne, skolform och eventuella årskursspann. För vissa skolformer och årskursspann finns dessutom krav på särskild ämneskunskap.

Källa: Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

Det beror på vad din examen är inriktad mot och om ämnet moderna språk ingår i examen.

Om du har en ämneslärarexamen med inriktning mot årskurs 7–9 kan du få behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 4–9 i de undervisningsämnen som ingår i examen.

En gymnasielärarexamen kan inte ge behörighet att undervisa i årskurs 1–6 i moderna språk.

Källa: Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

Det här gäller för dig som vill få behörighet i ett ämne (ej praktiskt-estetiska) i grundskolans årskurs 1–3, men som saknar en examen för arbete i årskurs 1–3. Då krävs det att du har kompletterat din examen med de kunskaper och förmågor som du annars skulle ha fått genom en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklassen och grundskolans årskurs 1–3. Exakt vad det innebär är svårt att säga eftersom det är lärosätena som har examensrätt för grundlärarexamen.

Det vi kan förhålla oss till generellt är vad som står i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100). Där står det att utbildningen bland annat ska innehålla ämnes- och ämnesdidaktiska studier på 165 högskolepoäng i svenska, matematik, engelska, samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen och teknik. Eftersom inriktningen i denna grundlärarexamen är F–3 ska de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna vara inriktade mot undervisning i årskurs 1–3. Studenten ska även ha gjort klart ett självständigt examensarbete på minst 30 högskolepoäng eller två arbeten på vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som hen studerar inom inriktningen.

Det här gäller för dig som vill ha behörighet i vissa ämnen och som kan få det genom att visa att du har relevant kompetens för vissa ämnen i gymnasieskolan. Med relevant kompetens menas att dina meriter ska ha gett dig de kunskaper som krävs för att undervisa i ämnet. Det innebär att du ska ha kunskaper som motsvarar kunskapsinnehållet i ämnesplanen för ämnet. Vilka studier som ger relevant kompetens för vissa ämnen framgår av Skolverkets föreskrifter (2011:159).

Ett exempel: För ämnet ledarskap och organisation krävs att du är behörig att undervisa i ämnet företagsekonomi i gymnasieskolan, eller att du på något annat sätt kan visa att du har likvärdiga kunskaper och kompetenser. Det innebär att du som inte har behörighet i företagsekonomi ska kunna visa att du har kunskaper som motsvarar kunskapsinnehållet i ämnesplanen för ledarskap och organisation lika mycket som en utbildning på 90 högskolepoäng i företagsekonomi. Du kan visa på likvärdiga kunskaper och kompetenser på flera sätt, till exempel genom högskolestudier, yrkeserfarenhet eller studier som inte är på högskolenivå.

För att Skolverket ska kunna pröva om du har likvärdiga kunskaper och kompetenser krävs att du uppfyller det grundläggande behörighetskravet för gymnasieskolan. Det innebär att du antingen ska ha en examen för arbete i gymnasieskolan i ett ämne som inte är ett yrkesämne, eller ha en utbildning på 90 eller 120 högskolepoäng i ett ämne (svenska, samhällskunskap eller musik).

Källa: Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:159) om vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för vissa ämnen i gymnasieskolan.

Då behöver du fylla i och skicka in ett intyg från din arbetsgivare, alltså huvudmannen, rektorn eller förskolechefen vid den eller de skolor där du undervisat. Intyget ska visa på din erfarenhet av undervisning och på att du är lämplig som lärare eller förskollärare. Du ska ha undervisat innan den 1 juli 2015 och under de senaste 15 åren.

Källa: Punkt 9 och 10 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till förordning (2011:236) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

Nej. I förskolan kan du bli behörig utifrån lång undervisningserfarenhet. Men i övrigt kan du bara få ytterligare behörighet att undervisa i skolformer där man undervisar i ämnen och ämnesområden.

Därför räknas inte erfarenhet av undervisning i fritidshem, förskoleklass, svenska för invandrare eller erfarenhet av att som speciallärare undervisa inom särskilt stöd.

Källa: Punkt 9 och 10 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till förordning (2011:236) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

Skolverket klassificerade om ämnet specialidrott från yrkesämne till ett visst ämne i början av 2017. Från den 1 juli 2017 krävs därför lärarlegitimation för att få en tillsvidareanställning i ämnet specialidrott.

Skälet till omklassificeringen är bland annat att Skolverket vill öka möjligheten för eleverna att utveckla den idrottsliga förmågan mot elitnivå. För att det ska gå krävs att läraren har både praktiskt förvärvade erfarenheter och akademiska studier inom ämnet. Se konsekvensutredningen.

Kan jag förlora mitt jobb på grund av de nya reglerna?

Nej, om du har en tillsvidareanställning i dag men ingen lärarlegitimation så fortsätter tillsvidareanställningen att gälla. Däremot krävs det legitimation för att få en ny anställning utan tidsbegränsning.

Hur blir jag behörig som specialidrottslärare?

Nu går det att bli behörig i specialidrott grundat på en ämneslärarexamen med specialidrott som undervisningsämne. Du som redan är legitimerad lärare kan få utökad behöriget i ämnet specialidrott grundat på akademiska studier i ämnet.

Under en tvåårig övergångsperiod, fram till höstterminen 2019, är det fortfarande möjligt att utbilda sig till lärare i specialidrott inom yrkeslärarutbildningen och inom vidareutbildning av lärare, VAL. Alla som påbörjar studierna senast höstterminen 2019 kan efter avlagd yrkeslärarexamen få behörighet i specialidrott.

Du måste ha en högskoleexamen som är avsedd för fritidshemmet för att kunna bli legitimerad i fritidshemmet. Det kravet finns i behörighetsförordningen. Det räcker inte med en förskollärarexamen för att få behörighet i fritidshemmet. Du kan heller inte få behörighet i fritidshemmet för att du har lång erfarenhet av undervisning i fritidshemmet. Om du inte har en examen som är avsedd för fritidshemmet kan du vända dig till en studievägledare vid ett lärosäte för få information om hur du kan komplettera din utbildning.