- Om intellektuell funktionsnedsättning, habilitering och lagen om stöd och service, LSS
- Så ser utbildningssystemet ut för elever med IF
- Förskola för barn med IF
- Förskoleklass för elever med IF
- Anpassad grundskola och motsvarande skolformer för elever med IF
- Fritidshemmet för elever med IF
- Anpassad gymnasieskola och motsvarande skolformer för elever med IF
- Komvux
- Folkhögskola
- Yrkeshögskola, konst– och kulturutbildningar, högskola och universitet
- Arbete
- Mer information
Att gå i skolan med intellektuell funktionsnedsättning
Här får du som möter barn och elever med intellektuell funktionsnedsättning, IF, i ditt arbete i skolan stöd kring regler och möjliga vägar genom utbildningsystemet. Det finns flera möjliga vägar att gå i skolan för elever med IF. Det är viktigt att alla barn och elever utvecklas och har förutsättningar för att delta i samhällslivet på ett jämbördigt vis.
Om intellektuell funktionsnedsättning, habilitering och lagen om stöd och service, LSS
IF står för intellektuell funktionsnedsättning. Personer med IF är ingen homogen grupp utan är olika precis som alla andra. Personer med IF har en nedsatt intellektuell förmåga. De kan behöva längre tid och stöd i att förstå, lära sig nytt, uttrycka tankar och känslor och att organisera sin vardag.
Mer information:
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Länk till annan webbplats.
Diagnosen intellektuell funktionsnedsättning ställs efter utredning. Enligt vårdguiden är det tre områden som utreds. Teoretiskt som att läsa, skriva och räkna, socialt samspel och hur man umgås med andra samt hur väl man klarar dagliga aktiviteter.
Barn och unga vänder sig till barnavårdscentralen eller elevhälsan för att få en utredning. Vuxna personer som vill ha en utredning kontaktar sin vårdcentral.
Läs mer om utredning på vårdguidens webbsida 1177 vårdguiden Länk till annan webbplats.
Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag som ska ge det stöd som behövs i vardagen och det är Försäkringskassan som bedömer om personen har rätt till insatser enligt LSS I rätten till ett gott och självständigt liv ingår till exempel att personen ska ha möjlighet att arbeta, studera eller ha någon annan meningsfull sysselsättning. Hen ska också kunna vara med i samhällslivet och till exempel kunna ta del av kultur- och fritidsutbud på samma villkor som alla andra.
Det erbjuds 10 insatser enligt lagstiftningen:
- Rådgivning och personligt stöd.
- Personlig assistans.
- Ledsagarservice.
- Kontaktperson.
- Avlösarservice i hemmet.
- Korttidsvistelse utanför hemmet.
- Korttidstillsyn för skolungdomar över tolv år.
- Familjehem och bostad med särskild service för barn och ungdomar.
- Bostad med särskild service för vuxna och annan särskilt anpassad bostad.
- Daglig verksamhet.
Läs mer om LSS på vårdguidens webbsida, 1177 vårdguiden Länk till annan webbplats.
Habiliteringen finns till för personer som har en bestående funktionsnedsättning. Habiliteringens insatser ska förebygga och minska de svårigheter som en funktionsnedsättning kan innebära, både för personen själv och hens familj. Habiliteringen ska bidra till ett självständigt liv och delaktighet i samhället.
Läs mer om Habiliteringen på regionens webbsida eller vårdguidens 1177, Habilitering - 1177. Länk till annan webbplats.
Så ser utbildningssystemet ut för elever med IF
Det finns flera vägar genom utbildningsystemet för en person med IF. Det är viktigt att ha individens förutsättningar och önskemål som grund för vägval, från förskolan till vuxenlivet. Styrdokumenten lägger stor vikt vid individens möjligheter att välja och få stöd för att utvecklas så långt som möjligt. Målet för all utbildning är att rusta eleverna för ett vuxenliv som ger en möjlighet att etablera sig och vara delaktig i samhället. För många är ett arbete och möjlighet till egen försörjning vägen till delaktighet och inkludering. Därför behöver skola och arbetsliv samarbeta genom elevens hela utbildning.
Vårdnadshavare för barn och elever med IF bör få objektiv information för att veta vilka valmöjligheter som finns vid skolbyten eller övergångar mellan skolformer. Tydlighet och stöd att tillgodogöra sig informationen behövs för att göra väl underbyggda val.
Det finns möjlighet att gå integrerad eller samläsa för mer flexibilitet. De olika vägvalen ger möjlighet att utveckla sina kunskaper i ett sammanhang som är anpassat efter elevens behov och potential. Men vissa vägval kan stänga dörrar till andra utbildningsformer senare i livet. Ett sådant exempel är att betyg från den anpassade gymnasieskolan inte ger behörighet till högskola och universitet.
Karta över vägar genom utbildningssystemet
Här kan du ladda ner och skriva ut kartan över utbildningssystemet. Den kan du ha framför dig och prata kring med elever, vårdnadshavare eller andra som behöver få en förståelse för hur det kan fungerar att gå i skolan med IF.
Karta över vägar genom utbildningssystemet 
Pdf, 93 kB, öppnas i nytt fönster.Pdf, öppnas i nytt fönster
Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Barnen ska få möjlighet att lära och utvecklas genom att leka, skapa och utforska - på egen hand, i grupp och tillsammans med vuxna. Att ge barnen omsorg och trygghet är en viktig uppgift för förskolan. Barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek och barnen ska erbjudas en god miljö i förskolan.
Förskolan är öppen för alla barn och ska ge det stöd som barnets behov kräver om barnet av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling. Det innebär att de flesta barn med IF går tillsammans med andra barn i förskolan. Det finns kommuner som erbjuder specialförskolor för barn med mycket specifika behov. Det kan till exempel vara IF i kombination med syn- eller hörselnedsättning, nedsatt rörelseförmåga av olika grad eller andra omfattande funktionsnedsättningar.
Skolskjuts
Det finns ingen rätt till skolskjuts för barn i förskolan.
Mer information
Kontakta hemkommunen för att få information om vad som gäller.
Välja förskola - Utbildningsguiden Länk till annan webbplats.
Elever med funktionsnedsättning Länk till annan webbplats.
Rätt till förskola Länk till annan webbplats.
Förskoleklass för elever med IF
Förskoleklassen är obligatorisk. Det innebär att barn som är bosatta i Sverige har skolplikt från höstterminen det år då de fyller sex år. Förskoleklassens uppdrag är att stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Anpassade grundskolan har inte en egen förskoleklass. I stället kommer de elever har behov av att tas emot i anpassad grundskola gå i en förskoleklass som hör till grundskolan, sameskolan eller specialskolan.
Om förskoleklass inte passar så finns följande alternativ:
- Uppskjuten skolplikt vid särskilda skäl, vilket innebär att barnet går kvar på förskolan ett år till.
- Tidigare skolstart vilket innebär att barnet börjar årskurs ett som sexåring.
Vårdnadshavare vänder sig till sin hemkommun i frågor om uppskjuten eller tidigarelagd skolplikt. Det är också hemkommunen som fattar beslut.
Skolskjuts
En elev i förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts om det behövs. Vid beslut om skolskjuts ska hänsyn tas till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. För elever som går i fristående skolor i sin hemkommun gäller att elever kan ha rätt till skolskjuts om det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen.
När en elev ansöker om skolskjuts ska hemkommunen göra en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet.
Mer information
Om förskolan - Utbildningsguiden Länk till annan webbplats.
Anpassad grundskola och motsvarande skolformer för elever med IF
Anpassade grundskolan är en av de obligatoriska skolformerna. Den är ett alternativ till grundskolan för elever som på grund av att de har IF inte bedöms ha förutsättningar att kunna uppfylla betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller för grundskolan. Det är bara elever med diagnosen IF som kan tas emot i skolformen. Hemkommunen tar beslut om mottagandet. Innan beslutet görs en utredning som omfattar pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med vårdnadshavare ska ske före och under utredningens genomförande. Utbildningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och består av nio årskurser.
Det är vårdnadshavarna som avgör om ett barn eller en elev som tillhör anpassade grundskolans målgrupp ska fullgöra sin skolplikt i anpassade grundskolan. Det finns möjlighet att under vissa förutsättningar få pröva en skolform under sex månader för att hitta det som passar eleven bäst
- på en anpassad grundskola
- som integrerad elev på en grundskola eller
- på en grundskola.
Denna möjlighet finns kvar även senare under elevens skolgång.
Det ska finnas en flexibilitet mellan skolformerna och de läroplaner som styr elevens utbildning. Därför kan eleven läsa helt enligt den anpassade grundskolans läroplan eller i kombination med delar från grundskolans läroplan. Huvudregeln är att läsa enligt de styrdokument som gäller för den skolform eleven tas emot i. En elev har alltid rätt att få det stöd och den stimulans som hen behöver för att klara av utbildningen oavsett vilken skolform eleven går i.
Ämnen och ämnesområden
Elever som tas emot i anpassade grundskolan kan läsa en kombination av ämnen och ämnesområden eller något av grundskolans ämnen. Om skolans huvudman bedömer att en elev inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i anpassade grundskolans ämnen, läser eleven i stället ämnesområden. Skolans huvudman beslutar då även om eleven i huvudsak ska läsa ämnen eller ämnesområden. Det är möjligt för en elev att läsa en kombination av ämnen och ämnesområden. Elevens rektor får besluta att eleven får läsa en kombination av ämnen och ämnesområden om eleven har förutsättningar för det. .
Prao
Praktisk arbetslivsorientering (prao) är obligatorisk i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet med prao är att eleverna ska få kunskaper om arbetslivet inför kommande studie- och yrkesval.
Prao ska erbjudas för elever i grundskolan och anpassade grundskolan. I grundskolan ska eleverna praoa under minst tio dagar från och med årskurs 8. I anpassade grundskolan ska praon erbjudas och anpassas efter elevens förutsättningar. Besök eller “prova på” på en anpassad gymnasieskola räknas inte som prao.
Prao är en viktig del av elevens utbildning. Det livslånga perspektivet att eleven ska etablera sig som vuxen i arbetslivet ska finnas med i all undervisning. En tidig kontakt med arbetslivet ger en ökad möjlighet till etablering på arbetsmarknaden senare i livet.
Behörighet efter anpassad grundskola
Det är viktigt att känna till vilken behörighet en elev får efter de gått igenom anpassad grundskola. En elev med betyg från anpassade grundskolan är inte behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan.
Däremot är en elev från anpassade grundskolan behörig till introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ inom gymnasieskolan om eleven önskar sådan utbildning. Hemkommunen behöver dock inte erbjuda sådan utbildning om det med hänsyn till elevens bästa finns synnerliga skäl att inte göra det.
Skolskjuts
En elev i förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts om det behövs. Vid beslut om skolskjuts ska hänsyn tas till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. För elever som går i fristående skolor i sin hemkommun gäller att elever kan ha rätt till skolskjuts om det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen.
När en elev ansöker om skolskjuts ska hemkommunen göra en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet.
Elever som genomför prao kan ha rätt till skolskjuts. Prao är en del av utbildningen och skolskjuts kan därför bli aktuellt vid prao om eleven behöver det. Det är hemkommunen som beslutar om en elev har rätt till skolskjuts.
Mer information
Anpassad grundskola, Utbildningsguiden Länk till annan webbplats.
Integrerade elever Länk till annan webbplats.
Mottagande i anpassad grundskola
Välja förskoleklass och grundskola eller anpassad grundskola
Om Prao Länk till annan webbplats.
Fritidshemmet för elever med IF
Elever i förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola och sameskola ska erbjudas fritidshem. Fritidshem ska erbjudas eleven till och med vårterminen det år hen fyller 13 år.
Elever ska erbjudas fritidshem under den del av dagen då de inte går i skolan och under lov. Fritidshem behöver inte erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med helger.
Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Detta ska ske genom att undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter, men också att eleverna kontinuerligt utmanas ytterligare genom att de inspireras till nya upptäckter.
Rätten till stöd i form av extra anpassningar och särskilt stöd och gäller i samtliga skolformer och i fritidshemmet.
Korttidstillsyn för elever över 12 år
Elever med funktionsnedsättning som är över 12 år kan ha rätt till korttidstillsyn utanför hemmet. Det gäller före och efter skolans slut och på lovdagar, studiedagar och sommarlovet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
Korttidstillsyn kan ordnas på olika sätt. Det är vanligt att elever kan gå kvar på sitt fritidshem eller på en ungdomsgård under grundskoletiden. Denna möjlighet finns även på motsvarande sätt för elever inom den anpassade gymnasieskolan.
Skolskjuts
Elever har inte rätt att få skolskjuts till och från fritidshemmet.
Om en kommun ändå vill erbjuda skolskjuts för elever till och från fritidshemmet finns det inte något hinder för det i skollagen, men det är inte någon skyldighet för kommunen.
Mer information
Fritidshem och öppen fritidsverksamhet
Korttidstillsyn, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS - 1177 Länk till annan webbplats.
Anpassad gymnasieskola och motsvarande skolformer för elever med IF
Den anpassade gymnasieskolan är för
- ungdomar som inte längre har skolplikt och
- som på grund av att de har IF inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla betygskriterier som gäller för gymnasieskolan.
Utbildningen ska motsvara gymnasieskolan. Enbart elever med diagnosen IF eller förvärvad hjärnskada är behöriga att få en plats i anpassad gymnasieskola. Hemkommunen tar beslut om mottagande efter att de utrett om eleven tillhör målgruppen. Om det inte redan finns en utredning sedan tidigare, eller det finns skäl att göra en ny utredning, ska det göras innan beslut tas om att ta emot eleven.
Utbildningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och läses på fyra år. Den anpassade gymnasieskolan ska ge eleven en god grund för arbete eller fortsatta studier och för att kunna delta aktivt i samhällslivet. Utbildningen ska vara flexibel så att alla elever kan utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar och utbildningens mål.
Nationellt eller individuellt program inom anpassad gymnasieskola
Det är eleven som själv väljer om hen vill läsa nationellt program eller individuellt program. Eleven har dock inte rätt att följa ett individuellt program om hemkommunen bedömer att eleven kan klara att följa ett nationellt program.
En elev på ett individuellt program kan läsa en kombination av ämnen och ämnesområden, om eleven har förutsättningar för det.
Nationella program
De nationella programmen är öppna för alla elever som tillhör målgruppen för den anpassade gymnasieskolan och består av nio yrkesförberedande program.
- Eleverna läser gymnasiegemensamma ämnen och yrkesämnen.
- Eleverna har 22 veckors arbetsplatsförlagt lärande, apl (läs mer om apl nedan).
- Eleverna får betyg.
Individuellt program
Elever som inte kan följa undervisningen på ett nationellt program ska bli erbjudna utbildning på ett individuellt program. Det innebär att:
- Eleverna läser ämnesområden.
- Det ingår inte apl på det individuella programmet men eleven kan ha praktik om det är bra för eleven.
- I stället för betyg, bedömer och utvärderar läraren elevens kunskaper utifrån kriterier för bedömning av för grundläggande kunskaper och kriterier för bedömning av fördjupade kunskaper efter elevens förutsättningar.
- Ämnen från nationella program och ämnesområden kan kombineras.
- En elev kan läsa ämnen från gymnasieskolan om eleven har förutsättningar för det.
Arbetsplatsförlagt lärande, apl och lärlingsutbildning
I alla de nationella programmen ingår 22 veckors obligatorisk apl. Apl, arbetsplatsförlagt lärande, innebär att eleverna läser hela eller delar av sina kurser ute på arbetsplatser och att de ska ha en tydlig koppling till programmet eleven går. Det är en viktig del av elevernas utbildning då eleven får yrkeskunskaper, får möjlighet att reflektera över yrkeskulturen och blir del av gemenskapen på en arbetsplats. Apl är också en förutsättning för att eleven ska få en förståelse för arbetsmarknaden och få syn på sig själv och sina drömmar och önskemål om framtiden och vuxenlivet.
De nationella programmen i anpassade gymnasieskolan kan organiseras som lärlingsutbildning. Då är gör eleven sin utbildning ute på en eller flera arbetsplatser under minst häften av utbildningstiden. Under apl har eleven samma rätt till stöd som den har i skolförlagd undervisning.
Elever i anpassade gymnasieskolan kan inte göra apl inom daglig verksamhet. Apl ska genomföras på en arbetsplats.
Samläsning
Det finns inget som hindrar att en elev som har tagit emot i anpassad gymnasieskola genomför sin utbildning genom samverkan mellan skolformerna. Skolor som vill samverka på det sättet kan lösa organisationen på olika sätt.
Behörighet efter anpassad gymnasieskola
Utbildningen i anpassade gymnasieskolan ger eleven möjlighet att läsa på komvux eller läsa vid vissa folkhögskolor. Däremot ger ett gymnasiebevis från anpassad gymnasieskola inte behörighet till vidare studier vid en högskola eller ett universitet. För den som saknar grundläggande behörighet har universiteten tagit fram en gemensam modell för att bedöma grundläggande behörighet för reell kompetens. Det är en teoretisk möjlighet som gäller för alla.
Introduktionsprogrammen
Elever som tillhör målgruppen för anpassade gymnasieskolan har rätt att välja följande introduktionsprogram på gymnasieskolan:
- yrkesintroduktion
- individuellt alternativ eller
- språkintroduktion.
Om eleven väljer ett introduktionsprogram måste hen skriva ut sig från anpassad gymnasieskola.
Introduktionsprogrammen ska ge obehöriga elever möjlighet att komma in på ett nationellt program inom gymnasieskolan, eller leda till att de kan få ett arbete. Alla elever följer en individuell studieplan. På introduktionsprogrammen är den individuella studieplanen mycket viktig eftersom det inte finns några examensmål eller någon programstruktur.
Studieplanen visar vad utbildningen ska innehålla. Den kan inte innehålla ämnen eller kurser från anpassad gymnasieskola. Elever på introduktionsprogrammen bedöms utifrån de betygskriterier som gäller för gymnasieskolan.
Studieekonomi
En elev i anpassad gymnasieskola har rätt till förlängt barnbidrag när hen fyllt 16 år. Det är skolan som ska anmäla detta till Försäkringskassan. Från juli det år eleven fyller 19 år och fortfarande går i anpassad gymnasieskola kan hen ansöka om aktivitetsersättning för förlängd skolgång för att kunna avsluta sina studier på gymnasienivå.
Korttidstillsyn för elever över 12 år
Elever i den anpassade gymnasieskolan kan ha rätt till korttidstillsyn utanför hemmet. Det gäller före och efter skolans slut och på lovdagar, studiedagar och under sommarlovet enligt LSS.
Korttidstillsyn kallas ofta fritids även om det inte är skolan som anordnar och står för den insatsen. Det kan ordnas på olika sätt, till exempel på skolan eller på en ungdomsgård.
Skolskjuts
En elev som går i en anpassad gymnasieskola med en kommun eller en region som huvudman kan ha rätt till kostnadsfri skolskjuts inom hemkommunen. Hemkommunen ska ta hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.
När en elev ansöker om skolskjuts ska hemkommunen göra en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet.
Elever som väljer att gå i en annan kommuns anpassade gymnasieskola, eller en fristående anpassad gymnasieskola inom hemkommunen, har rätt till skolskjuts om det kan anordnas utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för hemkommunen.
Elever som går i en fristående anpassad gymnasieskola i en annan kommun än hemkommunen har inte rätt till skolskjuts. Det finns kommuner som beviljar skolskjuts även för skolgång hos en fristående huvudman.
Övergången till vuxenlivet
I övergången från anpassad gymnasieskola till arbets- och vuxenliv är det viktigt att olika aktörer samverkar för att övergången ska ske så smidigt som möjligt. Elever med IF behöver ofta stöd för att utveckla självständighet och beslutsfattande – och de måste vara delaktiga i planeringen av sin framtid.
Framgångsfaktorer för att eleven ska etablera sig på arbetsmarknaden är:
- Att skolan är tydlig gentemot arbetsgivare om vad eleven kan och vad de ska lära sig under till exempel apl
- Att skolan är lika tydlig med att beskriva elevens yrkeskunskaper och kompetenser när hen lämnar utbildningen och ska ut i arbetslivet.
- Att skolans- och samhällets olika aktörer samverkar med eleven, vårdnadshavare eller närstående och arbetsliv vid övergångar.
Efter avslutad skolgång ska Arbetsförmedlingen samverka med Försäkringskassan för att möjliggöra att personer med aktivitetsersättning ska kunna komma ut på den öppna arbetsmarknaden.
Mer information
Om anpassad gymnasieskola - Utbildningsguiden Länk till annan webbplats.
Antagning till anpassad gymnasieskola
Reell kompetens, UHR Länk till annan webbplats.
Integrerade elever Länk till annan webbplats.
Förlängt barnbidrag, Försäkringskassan Länk till annan webbplats.
Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång, Föräkringskassan Länk till annan webbplats.
Aktuella styrdokument för anpassad gymnasieskola
Om apl
Komvux
Komvux har fem skolformsdelar. Dessa är komvux på grundläggande och gymnasial nivå, komvux som anpassad utbildning på grundläggande och gymnasial nivå och komvux i svenska för invandrare (sfi).
Komvux som anpassad utbildning riktar sig till vuxna med intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada. Målen för komvux är att
- vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande
- vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet, samt att främja sin personliga utveckling
- den ska ge en god grund för elevernas fortsatta utbildning
- den ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet.
Komvux är en flexibel skolform och elever kan läsa allt från grundskoleämnen till yrkesutbildningar och ämnen på gymnasial nivå. Det finns yrkespaket som är utformade för komvux som anpassad utbildning. De går även att gå på komvux som lärling.
Rätt att delta i komvux som anpassad utbildning
En elev med IF har rätt att delta i utbildning i komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå om eleven är bosatt i landet, saknar sådana kunskaper som utbildningen i anpassade grundskolan syftar till att ge och har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Samma kriterier gäller för studier på gymnasial nivå men att eleven saknar sådana kunskaper som utbildningen i anpassade gymnasieskolan syftar till att ge.
På grundläggande nivå har eleven rätt till anpassad utbildning. Det är hemkommunen som har ansvar för att de som vill och har rätt att delta i komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå också får göra det. Varje kommun ska erbjuda komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå och sträva efter att utbildningen svarar mot efterfrågan och behov.
Hemkommunen ska aktivt verka för att nå vuxna som har rätt att delta i anpassad utbildning på grundläggande nivå och motivera dem att delta i sådan utbildning. Varje kommun ska även informera om möjligheterna till anpassad utbildning på gymnasial nivå och aktivt verka för att vuxna i kommunen deltar i sådan utbildning.
Kombinera skolformsdelar inom komvux
Om eleven har förutsättningar ska hen även ges möjlighet att kombinera utbildning inom olika skolformsdelar på komvux samtidigt. Detta ska göra det möjligt att erbjuda en mer flexibel utbildning som svarar mot individens behov.
Svenska för invandrare, sfi
Personer som hör till målgruppen för komvux som anpassad utbildning kan även ha rätt att studera sfi. I förordningen om vuxenutbildning anges att nödvändiga avvikelser får göras från kursplanen för sfi för elever med IF.
Avvikelserna i kursplanen ska utgå från den enskilda elevens behov och förutsättningar.
Studie- och yrkesvägledning
Enligt skollagen ska alla elever ha tillgång till vägledning som underlättar deras framtida utbildnings- och yrkesval utifrån sina behov. Det gäller även de som vill påbörja studier. Skollagen betonar särskilt att den som ska studera på grundläggande nivå på komvux ska erbjudas studie- och yrkesvägledning. I vägledningen ska det ingå information om möjligheter till fortsatta studier, arbetslivets kompetens- och rekryteringsbehov samt studieekonomiska förutsättningar.
Den kommun som eleven bor i ansvarar för att erbjuda studie- och yrkesvägledning.
Studieekonomi
Det finns flera olika sätt för elever med IF att finansiera sina studier. Här beskrivs kort några olika möjligheter som gäller för närvarande. Det är bra att vara uppmärksam på eventuella förändringar, där den senaste informationen alltid finns hos den myndighet eller organisation som ansvarar för respektive stöd.
Det är också bra att kontakta de olika myndigheterna så att inte olika typer av ersättningar eller bidrag krockar med varandra.
Alternativ för studiefinansiering för elever på komvux som anpassad utbildning:
- Aktivitetsersättning från Försäkringskassan eller aktivitetsstöd via Arbetsförmedlingen. Aktivitetsstöd kan bli aktuellt om eleven är arbetssökande och deltar i ett av Arbetsförmedlingens program.
- Bidrag kan sökas från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, så kallat bidrag för vissa studier. Det är utbildningsanordnaren som skickar in ansökan.
- Studier inom komvux som anpassad utbildning ger inte rätt till studiemedel från Centrala studiestödsnämnden, CSN. För elever som kombinerar studier inom komvux som anpassad utbildning med studier inom andra skolformsdelar på komvux kan det finnas möjlighet till studiemedel från CSN.
Studiefinansiering vid studier kan vara svårt att överblicka så här kan till exempel elevens LSS-handläggare på Försäkringskassan vara med i planeringen inför studier på komvux.
Färdtjänst
Elever inom komvux som anpassad utbildning har inte rätt till skolskjuts utan är hänvisade till färdtjänst. Ansökningar om färdtjänst för studier behovsprövas, vilket innebär att LSS-handläggare bedömer både studiernas nytta och individens behov av dem.
Mer information
Komvux som anpassad utbildning – Utbildningsguiden Länk till annan webbplats.
Hur det fungerar att gå på komvux som anpassad utbildning
Komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå
Komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå
Yrkesutbildningar inom komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå
Läs mer om bland annat studiefinansiering i Skolverkets rapport Komvux som särskild utbildning – fler hinder på vägen till och under studier
Aktivitetsersättning - Försäkringskassan Länk till annan webbplats.
Aktivitetsstöd - Arbetsförmedlingen Länk till annan webbplats.
Folkhögskola
Folkhögskolan är en form av vuxenutbildning som i första hand vänder sig till vuxna som är 18 år eller äldre. Utbildningen på folkhögskola är fri och frivillig. Det betyder att deltagarna själva väljer att gå på folkhögskola och att kurserna står fria från centrala läroplaner och den kommunala vuxenutbildningen.
Folkhögskolor och studieförbund erbjuder längre allmänna kurser som både kan stärka den enskilde personens autonomi och självbestämmande. De kan också ge nya och fördjupade kompetenser. Vissa folkhögskolor erbjuder undervisning och kurser särskilt utformade för elever med IF.
Mer information
Folkhögskola - Utbildningsguiden Länk till annan webbplats.
Sveriges folkhögskolor - Om folkhögskola Länk till annan webbplats.
Yrkeshögskola, konst– och kulturutbildningar, högskola och universitet
Anpassad gymnasieskola eller studier på komvux som anpassad utbildning ger inte grundläggande behörighet vilket behövs för att studera på högskola eller universitet. För den som saknar grundläggande behörighet har universiteten tagit fram en gemensam modell för att bedöma grundläggande behörighet genom reell kompetens. Det är en teoretisk möjlighet som gäller för alla men ytterst få kvalar in till studier den vägen. Det finns för närvarande inte heller några anpassade utbildningar inom yrkeshögskolan som riktar sig till personer med IF.
Behörighetskrav för konst och kulturutbildningar möjliggör antagning från anpassad gymnasieskola
Förordningen för konst- och kulturutbildningar (2013:871) säger att den som gått anpassad gymnasieskola eller på annat sätt visar att den kan tillgodogöra sig undervisningen kan bli antagen. Det är utbildningsanordnaren som gör denna bedömning. Utöver detta har många utbildningar även krav på så kallade särskilda förkunskaper. Dessa varierar eftersom det ställs olika krav på förkunskaper på olika typer av utbildningar. Varje skola har själv hand om antagningen till sina utbildningar
Mer information
Reell kompetens, Universitets- och högskolerådet Länk till annan webbplats.
Arbete
Det ser såklart olika ut för olika individer när det gäller arbete och vuxenliv. Det kan variera stort vad någon gör efter avslutade studier.
Många personer med IF jobbar på den öppna arbetsmarknaden, deltar i daglig verksamhet eller studerar.
Men en stor andel personer vet vi inte så mycket om. De jobbar inte, går inte i skolan och finns inte heller på daglig verksamhet.
Skolan har en viktig uppgift att stötta vid övergångar och följa upp sina elever så långt det är möjligt. Skolan har också ett stort ansvar när det gäller elevernas kontakt med arbetslivet under skolgången. Skolan, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har ett gemensamt ansvar att samverka kontinuerligt under skoltiden så att eleven efter avslutad skolgång har en etablerad kontakt. Komvux som anpassad utbildning har också en viktig roll när det gäller vuxna personers rätt till livslångt lärande och omställning.
Stöd på arbetsplatsen
Ibland behövs stöd på arbetsplatsen. Arbetsförmedlingen hjälper till att anpassa och stödja individen utifrån den enskildes behov. Det kan handla om att arbetsgivaren får ett ekonomiskt stöd i form av lönebidrag eller att individen stöttas i vissa återkommande uppgifter, och anpassningar av arbetsmiljön. Ett sådant exempel kan vara en särskild stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd, SIUS.
Stödet är individuellt och ges av en stödperson med särskild kompetens i introduktionsmetodik. Stödpersonen kan till exempel hjälpa med att ta kontakt med olika arbetsgivare eller ge stöd vid en anställning eller en praktik. Arbetsförmedlingens kan också ge stöd genom skolsamverkan, som komplement till det stöd skolan ger. Samverkan med skolan ska underlätta övergången från skola till arbetsliv för att öka möjligheterna till egen försörjning genom arbete. Arbetsförmedlingen samverkar också med Försäkringskassan och daglig verksamhet. Tillsammans ska de möjliggöra att personer med aktivitetsersättning kan komma ut på den öppna arbetsmarknaden.
Daglig verksamhet
Personer som behöver extra mycket stöd och på grund av sin funktionsnedsättning och som inte bedöms kunna arbeta på den öppna arbetsmarknaden kan ha rätt till daglig verksamhet. Verksamheten ska anpassas efter individens behov och önskemål och ge en meningsfull sysselsättning.
Den dagliga verksamheten kan utformas på olika sätt och är en insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Verksamheten ska anpassas till mottagarens individuella behov och tillförsäkra deltagaren goda levnadsvillkor. Verksamheten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet.
Verksamheten ska erbjuda den enskilde stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap efter dennes önskemål. Ett övergripande mål med insatsen daglig verksamhet är att utveckla den enskildes möjligheter till arbete på kortare eller längre sikt.
Lönebidrag
Lönebidrag är ett ekonomiskt bidrag som kan ges till den arbetsgivare som anställer en person med funktionsnedsättning. Bidraget baseras på en bedömning av personens arbetsförmåga och den lönekostnad som arbetsgivare har och ges för ett år i taget.
Aktivitetsersättning
Aktivitetsersättning är en ersättning som en person mellan 19 och 29 år kan få vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. Meningen är att ersättningen ska vara under tiden som personen får stöd att antingen få eller återgå till arbete. Ersättningen kan ges för alla typer av arbeten på hela arbetsmarknaden inklusive anpassade arbeten med lönebidrag och daglig verksamhet.
Habiliteringsersättning
Habiliteringsersättning är en ersättning som en person som deltar i daglig verksamhet kan få. Ersättningen är inte reglerad i lag, förordning eller några andra föreskrifter men är ett sätt att stimulera den enskilde att delta i verksamheten. Storleken på habiliteringsersättningen varierar då kommunerna själva beslutar om ersättningsnivån. Generellt är ersättningen symbolisk och jämförelsevis låg i relation till andra ersättningar eller löner.
Statistik över anställning efter anpassad gymnasiekola och komvux
Få, men fler, får anställning efter anpassad gymnasieskola och komvux som anpassad utbildning
Skolverkets statistik för sysselsättning efter anpassad gymnasieskola 2020 och 2021 visar att det är få personer som får anställning direkt efter avslutad utbildning. Däremot visar statistiken att flera personer är i sysselsättning ett år efter att de avslutat sina studier.
År | 2020 (hösten direkt efter) | 2021 (ett år efter) |
|---|---|---|
Daglig verksamhet | 52 procent | 61 procent |
Studier | 11 procent | 13 procent |
Arbete | 10 procent | 15 procent |
Övriga | 32 procent | 18 procent |
2020 (direkt efter studier) | 2021 (direkt efter studier) | |
|---|---|---|
Daglig verksamhet | 33 procent | 33 procent |
Studier | 13 procent | 12 procent |
Arbete | 17 procent | 21 procent |
Övriga | 40 procent | 38 procent |
Sysselsättning efter avslutad anpassad gymnasieskola – sysselsättning hösten 2020 och 2021
Sysselsättning efter komvux som anpassad utbildning
Skolverket har följt de individer som avslutade sina studier i anpassad utbildning på komvux hösten 2019 och 2020. Daglig verksamhet var den vanligaste sysselsättningen.
| 2020 (året efter) | 2021 (året efter) |
|---|---|---|
Daglig verksamhet | 74 procent | 69 procent |
Studier | 4 procent | 5 procent |
Arbete | 7 procent | 9 procent |
Övriga | 17 procent | 20 procent |
| 2020 | 2021 |
|---|---|---|
Daglig verksamhet | 65 procent | 58 procent |
Studier | 5 procent | 7 procent |
Arbete | 13 procent | 16 procent |
Övriga | 19 procent | 25 procent |
Framgångsfaktorer för att stärka elevers möjlighet till etablering
- Att vårdnadshavare och elever tidigt får information om hur skolsystemet fungerar och vilka möjligheter som finns utifrån individens behov och förutsättningar.
- Att elever tidigt får kontakt med arbetslivet, redan under grundskoletiden.
- Att alla elever får förstärkt studie- och yrkesvägledning, både individuell och generell, för att bygga och utveckla valkompetens.
- Att skolan är tydlig gentemot arbetsgivare om vad eleven kan och vad de ska lära sig under till exempel apl.
- Att skolan är lika tydlig med att beskriva elevens yrkeskunskaper och kompetenser när hen lämnar anpassad gymnasieskola eller komvux som anpassad utbildning och ska ut i arbetslivet.
- Att skolans olika aktörer samverkar med eleven, vårdnadshavare eller närstående och arbetsliv vid övergångar.
Uppdrag om etablering för elever med intellektuell funktionsnedsättning
Mer information
Stöd A-Ö för dig med funktionsnedsättning - Arbetsförmedlingen Länk till annan webbplats.
Projektet Samstart - Arbetsförmedlingen Länk till annan webbplats.
Om lönebidrag, Arbetsförmedlingen Länk till annan webbplats.
Daglig verksamhet och habiliteringsersättning, LSS - Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.
Aktivitetsersättning - Försäkringskassan Länk till annan webbplats.
Habiliteringsersättning - Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.