Statsbidrag för Lågstadiesatsningen

Det här bidraget kan sökas av huvudmän för att anställa mer personal i de lägre årskurserna och ge lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 mer tid för varje elev.

Elev och lärare

Viktiga datum

AKTUELLT

16 februari | Vi räknar ut bidragsramarna på ett nytt sätt i lågstadiesatsningen 2018/19. Läs mer nedan under rubriken Hur mycket kan varje huvudman få?

Vem kan få bidrag?

Statsbidraget kan sökas av huvudmän, för insatser i förskoleklass samt årskurserna 1–3 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet med bidraget är att höja utbildningens kvalitet och ge lärarna mer tid för varje elev.

Lågstadiesatsningen omfattar endast skolor som följer svensk läroplan.

Vad ska pengarna användas till?

Statsbidraget ska gå till kostnader för:

  1. Personalförstärkning med lärare, förskollärare eller speciallärare
  2. Personalförstärkning med annan personal så att lärarna i större utsträckning kan bedriva undervisning

Ni kan också få statsbidrag för att behålla det utökade antal årsarbetskrafter ni tidigare har fått bidrag för, om antalet elever inte har sjunkit markant sedan dess.

Ändringar av bidraget från våren 2016

Inför våren 2016 gjorde regeringen förändringar i det regelverk som styr bidraget, förordning (2015:215).

Förändringarna innebär i korthet:

  • Möjlighet att ansöka om bidrag för att bibehålla personal man tidigare fått bidrag för att förstärka med.
  • Det går inte längre att ansöka om statsbidrag för annat än personalförstärkningar.
  • Vissa huvudmän, som har tagit emot många nyanlända eller där det behövs särskilda insatser, kan söka extra statsbidrag från en särskild bidragspott.
  • Man kan även söka bidrag för personalförstärkningar i fritidshemmen - Fritidshemssatsningen. Detta är ett separat bidrag, som söks i en egen ansökan men under samma period som Lågstadiesatsningen.

Läs mer om Fritidshemssatsningen

Hur mycket kan varje huvudman få?

Hur mycket bidrag som är avsatt för varje huvudman anges i de så kallade bidragsramarna. De beräknar Skolverket inför varje bidragsår utifrån varje huvudmans elevantal och den totala summa som finns att fördela.

Vi räknar ut bidragsramarna på ett nytt sätt 2018/19

Skolverket vill kunna fatta beslut om statsbidrag för lågstadiesatsningen tidigare på året än förut. Därför beräknar vi bidragsramarna för bidragsåret 2018/19 utifrån den elevstatistik som huvudmännen rapporterat in till Statistiska centralbyrån den 15 oktober 2016. När vi nu fattar beslut tidigare kan huvudmännen planera nästa läsårs personalresurser och verksamhet på ett bättre sätt. Förändringen innebär att bara de huvudmän som har rapporterat in elevstatistik för årskurs F-3 den 15 oktober 2016 får en bidragsram för bidragsåret 2018/19. Skolverket räknar med att fatta beslut om ansökan under vecka 20.

Bidragsramar för 2018/19 (969 kB)

Bidragsramar för 2017/18 (1,0 MB)

Att söka utöver ram

Skolverket kan omfördela de pengar som blir över om inte alla söker hela sin ram. Om ni ser att ni har större behov än vad er bidragsram tillåter, kan ni ansöka om mer pengar. Vi kommer då att prioritera att omfördela till huvudmän som tagit emot stor andel nyanlända elever eller där det behövs särskilda insatser för att höja såväl utbildningens kvalitet som elevernas resultat.

Extra pott till vissa huvudmän

Vissa huvudmän, som tagit emot en stor andel nyanlända elever eller där det behövs särskilda insatser för att höja utbildningens kvalitet och elevernas resultat, har en utökad bidragsram. Det innebär att de kan ta del av en extra pott pengar om totalt 329 miljoner kronor. Vilka huvudmän som får en utökad bidragsram bestäms utifrån en fördelningsnyckel som Skolverket har tagit fram. Syftet är att stödja skolor med stora behov och främja jämlikheten i svensk skola.

Fördelningsnyckeln prioriterar huvudmän utifrån en modell där sannolikheten för den enskilde eleven att bli behörig till gymnasieskolan skattas utifrån ett antal bakgrundsvariaber på individnivå. Prioriteringslistan baseras på skolenheter med rapporterade elever de tre senaste läsåren (2014/15, 2015/16, 2016/17). Bakgrundsvariabler som används i modellen är:
- Kön
- Elevens födelseland
- Moderns födelseland
- Faderns födelseland
- Föräldrarnas utbildningsnivå och tid i Sverige

De huvudmän som enligt fördelningsnyckeln har störst behov får fördubblad bidragsram, men lägst en utökning med ett belopp som motsvarar schablonbelopp för en halv lärartjänst. För bidragsåret 2017/18 är schablonbeloppet 281 000 kronor.  Det är huvudmannens ansvar att fördela bidraget till de skolenheter som har störst behov. De extra medlen fördelas i turordning tills de är slut, huvudmännen med en lägre prioritering får därför inte ta del av den utökade bidragsramen.


Beslut läsåret 2017/18

I beslutet om ansökan av Lågstadiesatsningen för 2017/18 har vi beviljat 687 huvudmän bidrag. Totalt  2,3 miljarder kronor betalades ut för personalförstärkning i förskoleklass och i årskurserna 1-3.

Huvudmän som beviljats bidrag i Lågstadiesatsningen 2017/18 (695 kB)

Beslut läsåret 2016/17

Skolverket betalade efter ansökan ut totalt 2 299 250 000 kronor till 665 huvudmän för läsåret 2016/17. Efter redovisning blev det totala återkravet 45 420 995 kronor fördelat på 31 huvudmän. Bidraget har använts för att finansiera ca 3 960 tjänster.

Beslut Redovisning av Lågstadiesatsningen 2016/17 (637 kB)

I beslutet om ansökan av Lågstadiesatsningen för 2016/17 har vi beviljat 665 huvudmän bidrag. Totalt  2,3 miljarder kronor betalades ut för personalförstärkning i förskoleklass och i årskurserna 1-3.

Huvudmän som beviljats bidrag i Lågstadiesatsningen 2016/17 (517 kB)

Beslut läsåret 2015/16

Redovisningen av bidraget för läsåret 2015/16 visar att bidraget totalt använts till 3966 heltidstjänster. Av dessa har 2957 personer nyanställts, uppdelat på 1322 lärare,  215 förskollärare, 271 speciallärare, 734 annan pedagogisk personal och 415 icke pedagogisk personal, som exempelvis administratörer.


Kontakt

För frågor om statsbidraget

statsbidrag.lagstadiesatsningen@skolverket.se

Senast granskad: 2017-11-10
Innehållsansvar: Statsbidragsenheten