Nyanlända barns rätt till utbildning

Här samlar vi information om vad som gäller kring nyanlända barns och ungdomars rätt till utbildning.

Utbildning för nyanlända elever

Vem räknas som nyanländ enligt skollagen?

En nyanländ är någon som har bott utomlands och som nu är bosatt i Sverige. Hen ska ha börjat på sin utbildning efter ordinarie terminsstart i årskurs 1 eller senare. Efter fyra år i svensk skola räknas inte eleven som nyanländ längre.

Källa: 3 kapitlet 12 a § skollagen.

Att man är bosatt i Sverige innebär vid tillämpning av skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns också andra personer som räknas som bosatta i Sverige när man tillämpar skollagen, nämligen

  1. personer som omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen om mottagande av asylsökande med flera, det vill säga bland andra asylsökande och personer som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd
  2. personer som vistas i Sverige med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen, det vill säga sådana tidsbegränsade uppehållstillstånd som kan ges till personer som samarbetar med brottsutredande myndigheter för att en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras
  3. personer som har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
  4. familjemedlemmar till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen om immunitet och privilegier och som inte omfattas av punkt 3, exempelvis familjemedlemmar till diplomater från tredje land
  5. personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, ibland kallade papperslösa.

Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för de flesta av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.

Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vilken utbildning har barn och unga som är asylsökande, har fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller som är papperslösa rätt till?

Den som är eller ska vara folkbokförd enligt folkbokföringslagen, ska anses bosatt. Då har man rätt till all utbildning i det svenska skolväsendet. Om man inte är, eller ska vara folkbokförd, så kan man ha rätt till viss utbildning.

Den som är asylsökande eller som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd har rätt till utbildning i

  • förskola
  • förskoleklass
  • grundskola
  • grundsärskola
  • specialskola
  • sameskola
  • fritidshem
  • gymnasieskola och gymnasiesärskola om utbildningen påbörjas innan hen har fyllt 18 år.

En elev som har påbörjat sin utbildning på ett introduktionsprogram eller ett nationellt program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan innan hen fyllt 18 år har rätt att fullfölja sin utbildning. Det gäller även efter elevens 18-årsdag.

Barn och ungdomar som är papperslösa har rätt till förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola samt gymnasieskola och gymnasiesärskola om de påbörjar utbildningen innan de fyller 18 år.

Källor: 15 kapitlet 5 §, 16 kapitlet 37 §, 17 kapitlet 15 §, 19 kapitlet 30 § och 29 kapitlet 2-3 §§ skollagen.

Har asylsökande ungdomar över 18 år som har påbörjat ett introduktionsprogram rätt att gå över till och påbörja utbildning på ett nationellt program?

Hur snabbt ska nyanlända barn och ungdomar tas emot i skolan?

Asylsökande barn och ungdomar ska tas emot så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. Men de bör tas emot senast en månad efter ankomsten till Sverige. Detta gäller även för barn och ungdomar som fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och vissa andra.

För andra barn och ungdomar finns inte några särskilda bestämmelser om hur snart de behöver tas emot i skolan, men det behöver ske så snart som möjligt och utan onödiga dröjsmål.

Källor: 1 kapitlet 10 § skollagen, 4 kapitlet 1 a § skolförordningen och 12 kapitlet 14 § gymnasieförordningen samt proposition 2000/01:115 Asylsökande barns skolgång m.m., sidan 20.

Måste nyanlända barn ha fått ett personnummer eller samordningsnummer för att kunna få en skolplacering?

Nej, barns och ungdomars rätt till utbildning enligt skollagen är inte beroende av om de har ett svenskt personnummer eller samordningsnummer. Att ett barn som nyligen har anlänt till Sverige exempelvis inte har hunnit få ett samordningsnummer är därför inte ett skäl för kommunen att avvakta med att fatta beslut om skolplacering för barnet.

Källor: 10 kapitlet 30 §, 11 kapitlet 29 § och 29 kapitlet 2 § skollagen.

Samordningsnummer (Skatteverkets webbplats) Länk till annan webbplats.

Vem ansvarar för att nyanlända barn och ungdomar får tillgång till utbildning?

Det är hemkommunen som ansvarar för att alla i kommunen som har rätt till utbildning får det. Det gäller för nyanlända på samma sätt som för övriga barn och ungdomar som är bosatta i kommunen.

Källor: 8 kapitlet 12 §, 9 kapitlet 12 §, 10 kapitlet 24 §, 11 kapitlet 24 §, 15 kapitlet 30 § och 18 kapitlet 27 § skollagen.

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller personer som har skyddad folkbokföring.

Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.

Kan en nyanländ elev tas emot i en fristående skola?

Ja, det fria skolvalet gäller även för nyanlända elever.

För att fristående skolor som använder anmälningstid som urvalsgrund lättare ska kunna ta emot elever som nyligen kommit till Sverige, har det införts en tillfällig förordning om särskilt kvot i fristående skolor. Förordningen gör det möjligt för en huvudman för en fristående förskoleklass, grundskola eller grundsärskola att reservera ett begränsat antal platser per läsår för vissa elever (särskild kvot) som får företräde framför övriga sökande. I den särskilda kvoten får bara elever som varit bosatta i Sverige mindre än två år ingå.

Källor: 9 kapitlet 17-18 §§, 10 kapitlet 35-36 §§ och 11 kapitlet 34-35 §§ skollagen samt förordning (2022:222) om särskild kvot i fristående skolor.

Välja en fristående skola

Vad gäller kring beslut om skolplacering för barn som saknar vårdnadshavare, till exempel ensamkommande barn?

Ett barns rätt till utbildning är enligt skollagen inte kopplad till om barnet har en vårdnadshavare eller en god man. Därför får ett beslut om var till exempel ett ensamkommande barn ska gå i skolan inte bli beroende av om barnet hunnit få en god man eller inte.

Källa: 29 kapitlet 2 § skollagen.

Ensamkommandes utbildning

Vilken utbildning har en nyanländ elev med tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen rätt till?

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen är en typ av uppehållstillstånd som du får om du exempelvis ska vittna i en rättegång.

Ungdomar med denna typ av uppehållstillstånd har bara rätt till utbildning i gymnasieskolan om de har påbörjat utbildningen på ett introduktionsprogram eller på ett nationellt program innan de fyllt 18 år. Men en elev har rätt att gå klart en påbörjad utbildning på ett introduktionsprogram eller ett nationellt program.

Skolverkets tolkning när det gäller dessa ungdomar innebär att en elev inte har rätt att gå över till och påbörja utbildning på ett nationellt program från och med fyllda 18 år, även om eleven har påbörjat ett introduktionsprogram innan dess. Det finns dock inget som hindrar att kommunen ändå erbjuder utbildning på exempelvis ett nationellt program till de ungdomar som fyllt 18 år.

Källor: 15 kapitlet 5 §, 16 kapitlet 29 och 37 §§, 17 kapitlet 15 § och 29 kapitlet 2-3 §§ skollagen samt proposition 2009/10:165, Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet sidan 592.

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper

Vilka elevers kunskaper ska bedömas och vem ansvarar för kartläggningen?

Grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan

Utgångspunkten i grundskolan och motsvarande skolformer är att alla nyanlända elevers kunskaper ska bedömas. Det är bara om en sådan bedömning är uppenbart onödig som en bedömning inte behöver göras.

En bedömning ska även göras för vissa elever som inte definieras som nyanlända enligt skollagen om det behövs. Det gäller

  • elever som har varit bosatta utomlands och som börjar skolan i Sverige senast vid höstterminens start det år då de fyller sju år
  • elever som efter skolgång i Sverige har varit bosatta utomlands och därefter har återvänt till Sverige för att fortsätta sin utbildning här.

Det är rektorn som ansvarar för att en bedömning av elevens kunskaper görs.

Bedömningen ska göras skyndsamt. Efter bedömningen ska rektorn fatta beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp för nyanlända elever och för elever som efter skolgång i Sverige har varit bosatta utomlands och därefter har återvänt till Sverige för att fortsätta sin utbildning här. Det beslutet ska fattas inom två månader från det att eleven har tagits emot i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan.

Vid beslutet om placering i årskurs och undervisningsgrupp ska rektorn beakta resultatet av bedömningen av elevens kunskaper. Resultatet ska också beaktas vid planering av undervisningen och fördelning av undervisningstiden.

Källor: 3 kapitlet 12 c-e §§ skollagen.

Språkintroduktion

Även när en nyanländ elev tas emot till språkintroduktion ska elevens kunskaper bedömas. Det är bara om en sådan bedömning är uppenbart onödig som en bedömning inte behöver göras. Bedömningen ska göras skyndsamt så att en individuell studieplan kan upprättas för eleven inom två månader från mottagandet.

Källa: 17 kapitlet 14 a § skollagen.

Måste man använda Skolverkets kartläggningsmaterial vid bedömning av elevers kunskaper?

Ja, vid bedömningen i grundskolan och motsvarande skolformer är det obligatoriskt att använda Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1 och 2. Materialet ska användas både för nyanlända elever och för elever som har varit bosatta utomlands och som börjar skolan i Sverige senast vid höstterminens start det år då de fyller sju år samt för elever som efter skolgång i Sverige har varit bosatta utomlands och återvänt till Sverige för att fortsätta sin utbildning här.

Kartläggningsmaterialets steg 3 är frivilligt för skolan att använda.

Vid eventuell bedömning av andra elever än de som nämnts här ovan är det inte obligatoriskt att använda någon del av kartläggningsmaterialet. Men det finns heller inget som hindrar att skolan ändå använder sig av materialet om det kan anses hjälpsamt i det enskilda fallet. Materialet kan också användas vid den bedömning som ska göras av en nyanländ elevs kunskaper när eleven ska tas emot till språkintroduktion.

Källor: 3 kapitlet 12 c §, 17 kapitlet 14 a § skollagen samt 1 och 3 §§ Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2016:10) om underlag för bedömning av nyanlända elevers kunskaper.

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper

Vad händer om eleven byter skola, ska en ny kartläggning göras?

Om eleverna genomgått en kartläggning på sin tidigare skola så behöver inte en ny kartläggning ske. Tanken är att den inledande bedömningen ska utgöra grund för den planeringen och genomförandet av elevens fortsatta utbildning. Det innebär ändå inte att den nya skolan måste följa den inledande bedömningen. Eleven kan exempelvis ha gjort stora framsteg sedan bedömningen. Sådana omständigheter får den nya skolan ta hänsyn till.

Källor: 3 kapitlet 12 c-e §§ skollagen och proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever – mottagande och skolgång, sidan 28.

Årskursplacering

Vilken årskurs ska en nyanländ elev placeras i?

Det finns ingen reglering om vilken årskurs en elev bör placeras i. Det är en bedömning som måste göras i varje enskilt fall. Vid beslut om årskursplacering ska hänsyn tas till elevens ålder, förkunskaper och personliga förhållanden.

Vanligt är att barnen placeras efter ålder, men det är rektorn som i det enskilda fallet bedömer vilken årskurs en elev ska tas emot i.

Skolverket har inte någon särskild rekommendation kring årskursplaceringar av nyanlända elever. Om en elev placeras i grundskolan är utgångspunkten att eleven ska gå klart grundskolan, det vill säga gå klart den nionde årskursen.

I skollagen finns det inget utrymme för att elever som placerats i en årskurs skulle omplaceras i en ny årskurs. Den enda möjlighet som finns är om rektorn tar ett beslut i slutet av läsåret om att en elev inte ska flytta upp en klass.

Källor: 3 kapitlet 12 c-e §§ skollagen, 4 kapitlet 4-5 §§ skolförordningen och proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever – mottagande och skolgång, sidan 28.

Introduktionsprogram för nyanlända

Har asylsökande och elever som fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som fyllt 18 år rätt att fortsätta på introduktionsprogram i gymnasieskolan även efter att de flyttat till en annan kommun?

Ja, en elev har rätt att fortsätta läsa på det introduktionsprogram som eleven har börjat på i den nya kommunen. Det är också möjligt att börja läsa på ett nytt introduktionsprogram i den nya kommunen. Detta gäller under förutsättning att eleven börjat läsa ett introduktionsprogram i den gamla kommunen.

Källa: 17 kapitlet 15 § skollagen.

Har asylsökande och elever som fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som fyllt 18 år rätt att byta introduktionsprogram?

Ja, en elev har rätt att börja läsa på ett nytt introduktionsprogram, under förutsättning att eleven läser på ett introduktionsprogram och uppfyller behörighetskraven för det nya programmet.

Källa: 17 kapitlet 15 § skollagen.

Vilka behörighetskrav finns för de olika introduktionsprogrammen?

Har asylsökande ungdomar över 18 år som har påbörjat ett introduktionsprogram rätt att gå över till och påbörja utbildning på ett nationellt program?

Nej, asylsökande ungdomar på introduktionsprogram har inte rätt att gå över till och påbörja ett nationellt program efter att de fyllt 18 år. Detta är Skolverkets tolkning av de aktuella bestämmelserna.

Det finns inget hinder utifrån skolförfattningarna att kommunen ändå erbjuder utbildning, exempelvis på ett nationellt program till asylsökande ungdomar som fyllt 18 år. Detta innebär att möjligheterna till utbildning kan se olika ut i olika delar av landet.

Detta gäller även för vissa andra ungdomar, bland andra ungdomar som fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd, ungdomar med tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen och ungdomar som är papperslösa.

Källor: 15 kapitlet 5 §, 16 kapitlet 29 och 37 §§, 17 kapitlet 15 § och 29 kapitlet 2 - 3 §§ skollagen samt proposition 2009/10:165 sidan 592.

Statlig ersättning till kommuner, Migrationsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Kan en elev som flyttat till en annan kommun få fortsätta sin utbildning på introduktionsprogram i sin gamla hemkommun?

Ja, men bara om kommunerna är överens om detta.

Det är elevens hemkommun som ansvarar för att erbjuda eleven utbildning på introduktionsprogram i hemkommunen. Det finns inte någon generell rätt för en elev att få gå kvar på ett introduktionsprogram i sin gamla hemkommun efter en flytt till annan kommun. Det innebär att det är frivilligt för en kommun att ta emot en elev som inte har kommunen som sin hemkommun, och en förutsättning är då att kommunerna kommer överens om ersättningen. Det är bara för programinriktat val som ersättningsfrågan regleras i skollagen. För övriga introduktionsprogram är det alltså upp till hemkommunen och den mottagande kommunen att komma överens om beloppet.

Källa: 17 kapitlet 15 § skollagen.

Vilken utbildningsplan ska eleven följa efter en flytt till annan kommun?

Om en elev fortsätter läsa på ett redan påbörjat introduktionsprogram eller börjar läsa på ett nytt introduktionsprogram efter flytt, så ska eleven följa utbildningsplanen hos den nya kommunen.

Källa: 17 kapitlet 15 § skollagen.

Rätt att gå klart en utbildning som man påbörjat

Har en asylsökande elev vars ålder "skrivits upp" (till 18 år eller äldre) rätt att slutföra sin skolgång i grundskolan?

En elev som har slutfört årskurs nio (när skolplikten normalt upphör) utan att ha uppfyllt de betygskriterier som minst ska uppfyllas, har rätt att slutföra utbildningen under ytterligare två år.

Ett annat alternativ för en nyanländ elev kan vara att påbörja språkintroduktion, där eleven också har en möjlighet att läsa de grundskoleämnen som eleven behöver. Det är eleven själv som väljer om hon eller han ska gå kvar i grundskolan eller gå vidare till ett introduktionsprogram.

Frågan om rätt att slutföra skolgången prövas av elevens hemkommun.

Någon övre åldersgräns för rätten att slutföra utbildningen i grundskolan framgår inte uttryckligen av skollagen. I förarbetena till den aktuella bestämmelsen har uttalats att denna rätt gäller till och med vårterminen det kalenderår eleven fyller 18 år. I bestämmelsen anges dock att en elev efter skolpliktens upphörande har rätt att slutföra utbildningen under ytterligare två år. Eftersom skolplikten normalt upphör vid 18 års ålder skulle detta kunna förstås som att en elev kan ha rätt att slutföra sin utbildning tills eleven fyller 20 år. Hur denna bestämmelse ska tolkas är alltså inte helt tydligt och frågan har, vad vi vet, inte heller prövats rättsligt.

Asylsökande elever har rätt till utbildning i gymnasieskola bara om de har påbörjat utbildningen innan de fyllt 18 år. Skolverkets tolkning är att asylsökande elever på introduktionsprogram inte har rätt att gå över till och påbörja ett nationellt program efter att de fyllt 18 år. Eleven har dock rätt att fullfölja en påbörjad utbildning på introduktionsprogram eller ett nationellt program även efter sin 18-års dag.

Källor: 7 kapitlet 13, 15 - 16 §§ och 29 kapitlet 3 § skollagen.

Brexit

Har en brittisk medborgare rätt till utbildning i Sverige?

Storbritannien lämnade EU den 1 februari 2020. Den 1 januari 2021 började särskilda bestämmelser i utträdesavtalet att gälla. Bestämmelserna innebär att brittiska medborgare, och deras familjemedlemmar, som bodde i Sverige med uppehållsrätt den 31 december 2020 behövde ansöka hos Migrationsverket om en ny så kallad uppehållsstatus för att bo kvar och behålla sin rätt till utbildning här även efter det datumet.

Den allmänna ansökningsperioden för uppehållsstatus för brittiska medborgare löpte ut den 31 december 2021. Men vissa grupper har fortfarande möjlighet att ansöka om uppehållsstatus. Mer information om detta finns på Migrationsverkets webbplats.

Britter som har permanent uppehållstillstånd i Sverige eller svenskt medborgarskap behöver inte ansöka om uppehållstatus för att ha rätt att bo och studera här.

Brittiska medborgare kan ha rätt till utbildning i Sverige även utifrån andra grunder, till exempel om den brittiska medborgaren även är medborgare i ett EU-land.

Frågor och svar om brittiska medborgares rättigheter i Sverige efter övergångsperioden (Regeringens webbplats)  Länk till annan webbplats.

Uppehållsstatus för brittiska medborgare (Migrationsverkets webbplats)  Länk till annan webbplats.

Skolplikt och rätt till utbildning Länk till annan webbplats.

Om jag som svensk medborgare flyttar tillbaka till Sverige, har mitt barn rätt till förskola och utbildning?

Ja, ditt barn har rätt till förskola och utbildning om hen är eller ska vara folkbokförd i Sverige i enlighet med folkbokföringslagen eller räknas som bosatt i Sverige enligt skollagen.

Rätt till förskola och fritidshem Länk till annan webbplats.

Skolplikt och rätt till utbildning Länk till annan webbplats.

Antagning till gymnasieskolan Länk till annan webbplats.

Källor: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen och folkbokföringslagen (1991:481).

Hittade du inte svar på din fråga?

Om du inte hittar svar på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 29 juli 2022