PISA - är din skola utvald?

Nästa PISA-undersökning genomförs under våren 2018. Redan nu pågår förberedelser. Denna gång är det ett 80-tal länder som deltar.

I PISA 2018 deltar utvalda skolor med elever som är födda 2002. De gör först ett prov i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. De besvarar också en enkät med frågor om sina hemförhållanden och attityder till skolan och lärande. Provet och enkäten tar cirka 3,5 timmar och görs på dator. Skolans rektor besvarar också en skolenkät.

Anmäl PISA-samordnare och IT-ansvarig

Tidplan för PISA 2018

Mars/April 2018: Studien genomförs med ca 250 skolor och 7400 elever
December 2019: Huvudrapporten och resultaten släpps

Uppgifter och enkäter från tidigare PISA

PISA undersöker 15-åriga elevers

Illustration av en elev som deltar i PISA-studien
  • förmåga att sätta kunskaper i ett sammanhang, förstå processer, tolka information och lösa problem.
  • förmåga att förstå, använda och reflektera över texter för att bland annat kunna delta i samhället och utveckla sin egen kunskap.
  • förmåga att formulera, använda och tolka matematik i olika sammanhang.
  • kunskaper om naturvetenskapens begrepp och förmåga att tillämpa ett naturvetenskapligt förhållningssätt
  • engagemang och motvation att lära sig ämnena.

PISA mäter också

  • Rektorers uppfattning om hur undervisningen organiseras, lärandemiljö, lärarnas kompetens och engagemang samt elevernas inställning och beteende.
  • Nationella skillnader och likheter i utbildningssystem och styrdokument.
  • Utbildningssystemets förmåga att ge elever en likvärdig utbildning.

Sveriges resultatutveckling i PISA

I PISA 2015 bröts den negativa trenden och resultaten är tillbaka på samma nivå som 2009. Läsförståelse och matematik har förbättrats och inom naturvetenskap syns tecken på en positiv utveckling. I PISA-undersökningen 2012 presterade svenska elever under genomsnittet för OECD-länder inom alla tre kunskapsområden. Nu placerar sig Sverige på eller över genomsnittet.

Figuren visar Sveriges relativa (standardiserade) position i förhållande till de 33 OECD-länder som deltagit i samtliga fyra PISA-undersökningar sedan 2006 i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.a  

a Den standardiserade positionen (Z-värdet) för Sverige beräknas som: (Sveriges medelvärde – genomsnittet för de 33 ländernas medelvärden)/standardavvikelsen för de 33 ländernas medelvärden. Avståndet till nollinjen är därmed uttryckt i standardavvikelser. 

Efter flera PISA-undersökningar med fallande resultat förbättrade sig svenska 15-åringars kunskaper i PISA 2015. Såväl läsförståelse som resultatet i matematik har förbättrats och inom naturvetenskap syns tecken på en positiv utveckling. I den förra PISA-undersökningen presterade svenska elever under genomsnittet för OECD-länder inom alla tre kunskapsområden. I PISA 2015 placerade sig Sverige på, eller över, genomsnittet.

Sammanfattning i pressmeddelande

Huvudrapport från PISA 2015

Med fokus på naturorienterande ämnen

Med fokus på matematik

Fokus på - så mår svenska 15-åringar i skolan

PISA 2015 - Bakgrund och metoder med exempel (1,9 MB)

5 500 femtonåringar deltog i PISA 2015.

I PISA 2015 deltog totalt 536 000 femtonåriga elever vilket representerar över 26 miljoner femtonåringar i de 72 ländernas skolor. I Sverige deltog nästan 5 500 elever från 202 skolor. De flesta eleverna gick i grundskolans årskurs 9. Utöver prov i naturvetenskap, matematik och läsförståelse har eleverna fått besvara en enkät med bland annat frågor om sin bakgrund, sitt lärande samt engagemang och motivation att lära sig ämnena. Rektorerna på de utvalda skolorna har fått besvara en enkät om hur undervisningen organiseras.

Hur ofta genomförs PISA?

PISA har sedan starten genomförts vart tredje år. Sverige har varit med varje gång.

Varför är Sverige med i PISA?

PISA och andra internationella elevundersökningar som exempelvis TIMSS och PIRLS utgör en del av den svesnka nationella utvärderingen av skolan. Genom PISA får vi information om den svenska resultatutvecklingen över tid och kan jämföra oss med andra länder, både när det gäller resultat och hur olika skolsystem fungerar 

Detta försöker PISA beskriva

Många och skiftande kompetenser och kunskaper krävs för att fungera i ett modernt samhälle. Och det är allt viktigare att kunna förstå och kritiskt granska information. En förutsättning är att eleven har grundläggande kunskaper inom olika ämnesområden. Kompetenserna är viktiga då de ger den enskilde individen möjligheter att hålla sig informerad om och kunna ta ställning i viktiga samhällsfrågor. Målet i PISA är inte primärt att utvärdera elevers förmåga att återge kunskaper i relation till skolämnen och styrdokument. Målet är istället att utvärdera hur elever omsätter sina kunskaper i olika sammanhang. I PISA testas elevernas kunskaper och kompetenser i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

I varje PISA-mätning undersöks också elevernas förmåga inom en fjärde, så kallad innovativ domän, som oftast varierar. Till exempel undersöktes elevers problemslösningsförmåga 2012 och elevers förmåga att samarbeta för att lösa problem 2015.

Därför är det viktigt för utvalda skolor och elever att delta

PISA och andra internationella studier är en del av Skolverkets uppdrag att utvärdera kvalitén i den svenska skolan. Utan dessa internationella studier skulle det inte gå att följa den svenska resultatutvecklingen över tid. Eleverna som tas ut förväntas delta eftersom utvärderingen är en del av skolans arbete på liknande sätt som t ex nationella prov. Men till skillnad från nationella prov är eleverna och skolorna i PISA avidentifierade. Provet mäter hur eleverna kan tillämpa kunskaper som förvärvats under hela skoltiden.

Varför lämnas inte information om vilka kommuner, skolor och elever som deltagit?

PISA är en systemstudie och resultaten är endast intressanta på gruppnivå, till exempel storstad/landsbygd, flickor/pojkar, inrikesfödda/utrikesfödda och elever från olika socioekonomiska grupper. För att skydda de skolor och elever som deltagit lämnar vi inte ut uppgifter om deltagande kommuner, skolor eller elever.

Så här presenteras PISA-resultaten

PISA undersöker och presenterar resultat på systemnivå. Med detta menas att resultat jämförs mellan länder, skoltyper och grupper av elever, t.ex. mellan elever med olika bakgrund, inom ett land. Resultaten är alltså inte jämförbara mellan enskilda elever och mellan enskilda skolor. Resultaten från PISA 2018 presenteras hösten/vinter 2019. Fram tills dess publicerar OECD rapporter om resultatet från PISA 2015.

OECD:s FAQ om PISA

Det här är PISA

PISA (Programme for International Student Assessment) är världens största elevstudie och är ett OECD-projekt. I studien deltar både OECD-länder och icke OECD-länder.

Kontakt

E-post: pisa@skolverket.se

Senast granskad: 2017-09-07
Innehållsansvar: Avdelningen för analys